Publicerad: 20 september 2016
Prenumerera på Sjukskrivningar

Överenskommelse om sjukskrivning och rehabilitering 2016

Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess genom att ge landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågan.

SKL och regeringen har tecknat en ettårig överenskommelse som omfattar både den tidigare sjukskrivningsmiljarden och stimulansmedel för rehabiliteringsinsatser. Den nya överenskommelsen byter namn till ”En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016”. I samband med detta försvinner den tidigare rehabiliteringsgarantin. Ett nytt område, psykisk ohälsa och smärta, kommer istället att ingå överenskommelsen.

Överenskommelse kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016 (PDF, nytt fönster)

Frågor och svar om 2016-års överenskommelse inom sjukskrivning och rehabilitering (PDF, nytt fönster)

Områden i överenskommelsen

Följande områden ingår i arbetet med att utveckla en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess under 2016:

Villkor 1 En jämställd sjukskrivningsprocess
Villkor 2 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin
Villkor 3 Funktion för koordinering
Villkor 4 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
Villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte
Villkor 6 Teknisk plattform för Stöd och behandling
Villkor 7 Stöd för rätt sjukskrivning
Forskning, uppföljning och utvärdering
Medicinsk service

Nyheter i överenskommelsen 2016

Flera förändringar har gjorts i 2016-års överenskommelse. En av de större är att den tidigare överenskommelsen rehabiliteringsgarantin numera ingår som ett villkor i den nya gemensamma överenskommelsen, med några förändringar.

Rehabiliteringsgarantin har både ökat tillgången till psykologisk behandling och rehabiliteringsinsatser för patienter med psykisk ohälsa eller långvarig smärta och lett till förbättrad hälsa hos patienter. Stimulansmedel för behandlingar för dessa diagnosgrupper ingår i den nya gemensamma överenskommelsens villkor 4 vilket innebär flera behandlingsmöjligheter och samverkan med arbetsgivare.

Totalt avsätts 1,5 miljarder kronor i den nya överenskommelsen varav 500 miljoner utgörs av stimulansmedel för behandlingar och rehabiliteringsinsatser inom villkor 4 och 50 miljoner satsas för att stimulera hälso- och sjukvårdens kontakter med arbetsgivare.

En annan förändring är att den rörliga delen, som handlar om sjukfrånvarons utveckling, inte länge finns med. I andra delar sker en fortsättning och vidareutveckling inom flera områden. Till exempel inom kompetenssatsning i försäkringsmedicin, jämställda sjukskrivningar och funktion för koordinering. Insatserna bedöms kunna höja kvaliteten i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen både inom hälso- och sjukvården och sjukförsäkringen och vara till nytta för den enskilde patienten.

I överenskommelsen reserveras även medel för forskning, uppföljning och utvärdering och till bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service.

Bakgrund

Sedan 2006 har SKL och ingått överenskommelser (”Sjukskrivningsmiljarden”) för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen genom den så kallade sjukskrivningsmiljarden.

Områden som varit framgångsrika för att förbättra sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsprocessen är exempelvis utvecklandet av en koordineringsfunktion, åtgärder inom ledning och styrning, införande av elektroniska läkarintyg och utveckling inom försäkringsmedicin för att åstadkomma en god vård som är effektiv och kvalitetssäker.

Rehabiliteringsgarantin läggs ner – nytt villkor i överenskommelsen

Utöver sjukskrivningsmiljarden har överenskommelsen rehabiliteringsgarantin funnits 2008-2015 med syfte att förebygga sjukskrivningar och att stödja kvinnor och män som är sjukskrivna att återgå i arbete. Staten har ersatt landstingen för behandlingar och rehabiliteringsinsatser inom Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Interpersonell terapi (IPT) vid lättare och medelsvåra ångestsyndrom, depressionstillstånd och stress, samt multimodal rehabilitering (MMR) vid långvarig diffus smärta.

Ett flertal studier har gjorts som visar att insatserna i rehabiliteringsgarantin inte gett bättre effekt på återgång i arbete hos de kvinnor och män som fått del av insatserna, jämfört med de personer som ingått i kontrollgrupp. Utöver det har Riksrevisionen varit kritisk till den detaljstyrning som skett mot vissa behandlingsmetoder. Sammantaget har det gjort att regeringen och SKL är överens om att lägga ned rehabiliteringsgarantin i sin nuvarande form.

SKL:s stöd för att utveckla arbetet

SKL organiserar nätverksträffar och konferenser med samtliga landsting där aktuell information tas upp och erfarenhetsutbyte sker mellan landsting. Kunskapsstöd, utbildning och vidareutveckling genomförs inom olika utvecklingsområden, till exempel inom jämställda sjukskrivningar koordinering och samverkansområdet. Kommunikationsinsatser sker för att sprida ny kunskap och erfarenheter från landstingen till andra landsting och intressenter.

Pengar och uppföljning

Överenskommelsen för 2016 innebär att 1,5 miljard kronor satsas för detta år, varav 500 miljoner utgörs av stimulansmedel för behandlingar och rehabiliteringsinsatser inom villkor 4 och upp till 50 miljoner kronor satsas för att stimulera hälso- och sjukvårdens kontakter med arbetsgivare.

Fördelning av medel


2016

Villkor 1 Jämställdhet

30

Villkor 2 Kompetens i försäkringsmedicin

150

Villkor 3 Funktion för koordinering

360

Villkor 4 Psykisk ohälsa och smärta

500

Extra stimulans

50

Villkor 5 Elektroniskt informationsutbyte

271

Villkor 6 Teknisk plattform för stöd och behandling

20

Villkor 7 Utvecklingsmedel

5

Medicinsk service

55

Forskning, uppföljning och utvärdering

59

Totalt

1 500

Uppföljning och redovisning

Redovisningskrav och olika rutindokument tas fram av Försäkringskassan, som är den myndighet som granskar redovisningarna, följer upp och betalar ut medlen från överenskommelsen.

Resultat

De åtgärder som hittills gjorts inom ramen för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin har bidragit till att stärka vårdens arbete med att effektivisera sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen genom ett mer strukturerat och metodiskt arbetssätt.

Ledningsnivåerna inom hälso- och sjukvården bedöms i större utsträckning se sjukskrivning som en del av vård och behandling och följer även upp arbetet. Men det finns även fortsatt utvecklingsbehov när det gäller bland annat när det gäller kvalitetssäkring av sjukskrivningsprocessen, jämställd sjukskrivningsprocess, försäkringsmedicin samt utvecklad intern och extern samverkan med andra aktörer i sjukskrivningsprocessen.

De positiva effekterna av rehabiliteringsgarantin har varit att tillgången till behandlingar som kognitiv beteendeterapi (KBT) och multimodal rehabilitering (MMR) har ökat i landstingen. Studier har även visat att hälsan har förbättrats hos patienter som fått del av insatserna i rehabiliteringsgarantin. I de två senaste studierna från Inspektionen för socialförsäkringen och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (ISF/IFAU) konstaterades att det finns ett visst stöd för att KBT-behandling kan förebygga sjukskrivningar. Detta behöver dock studeras ytterligare för att resultatet ska vara helt säkert.

Mot bakgrund av detta ser SKL och regeringen intresse att fortsätta stimulera området genom det nya villkoret 4.

Tidigare överenskommelser

Överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden 2014-2015 (PDF, nytt fönster)

Överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin 2015 (PDF, nytt fönster)

Publikationer

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Meny

Sidfot