Publicerad: 13 februari 2017
Prenumerera på Arbetsgivarfrågor

OSA-föreskriften, frågor och svar

Som arbetsgivare ska man se över det systematiska arbetsmiljöarbetet och integrera OSA-föreskriften.

Vilka delar av de systematiska arbetsmiljö är viktiga att se över?

  • Det är viktigt att se över rutiner för att undersöka risker för ohälsa och olycksfall orsakade av den sociala arbetsmiljön.
  • Det är även viktigt att se över fördelningen av arbetsmiljöuppgifter så att cheferna vet sin roll beträffande de sociala arbetsmiljöfrågorna.
  • Sedan är det viktigt att se över att chefer har kunskaper om den sociala arbetsmiljön och att årligen följa upp rutiner beträffande SAM.

Verktyget OSA-kompassen, Suntarbetslivs

Vad innebär OSA-föreskriften för arbetsgivarna?

OSA-föreskriften organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) började gälla den 31 mars 2016.

Har verksamheten ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete så beaktas typiskt sett de frågor som tas upp i OSA-föreskriften:

  • Arbetsbelastning
  • Arbetstid och -förläggning
  • Arbetet mot kränkande särbehandling 

Arbetsbelastning och stress

Det är lite otydligt vad begreppet ohälsosam arbetsbelastning innebär. Föreskriften har ett förebyggande perspektiv, vilket gör att en exakt definition inte behövs.

Hur utbredda är problemen med stress?

Många individer upplever en ökande stress i arbetslivet.

Professor Hugo Vesterlund från Stressforskningsinstitutet tog på ett SKL-seminarium våren 2016 upp frågan om stressen i arbetslivet sammantaget har ökat. Han utgick från flera olika statistikkällor och konstaterade ingen betydande förändring av stress i arbetslivet under de sista 10-15 åren. Däremot så konstaterade han en ökning av stress i arbetslivet under slutet av 1990-talet.

Hugo Vesterlunds, professor på Stressforskningsinstitutet, presentation (PDF, nytt fönster)

Finns det signaler på ohälsosam arbetsbelastning som arbetsgivaren bör ha koll på?

Det finns en rad olika signaler som arbetsgivaren ska vara vaksam på. Den viktigaste handlar om beteendeförändring, till exempel att en medarbetare ger uttryck för trötthet, bristande koncentration, dåligt humör eller liknande.

På en organisatorisk nivå kan en hög sjukfrånvaro eller försämrad kvalitet i verksamheten eller förekomst av konflikter och kränkande särbehandling vara signaler.

Psykisk ohälsa

Sjukskrivningarna ökar - där psykisk ohälsa är en allt vanligare orsak. Senaste siffra är att 46 % av långtidssjukskrivna kvinnor har någon diagnos som rör psykisk ohälsa.

Samtidigt ligger vi långt från de nivåer som var i början av 2000-talet men ökningstakten ska tas på allvar.

De faktorer som mest påverkar variation i sjukskrivningsnivåer handlar om socialförsäkringens utformning och andel icke tidsbegränsade sjukersättningar, det som förr kallades förtidspensioner. Även konjunkturen spelar in.

I Sverige har sjukskrivningsstatistiken över tid varierat kraftigt. Ingenting tyder på att de kraftiga svängningar som präglat den svenska sjukfrånvaron skulle vara kopplade till förändringar av hälsotillståndet eller till arbetsmiljön.

God social arbetsmiljö en fördel för alla

En god social arbetsmiljö är nära kopplat till framgångar beträffande kvalitet och resultat i verksamheten och att vara en attraktiv arbetsgivare.

Kränkande särbehandling

I föreskriften står att arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och att detta gärna kan göras skriftligen i en policy.

Arbetstagarnas medverkan

Arbetsmiljölagen och AFS:arna, som föreskrifterna kallas, är riktad till arbetsgivaren. Det finns även krav man kan ställa på arbetstagarna - som att de som att följa säkerhetsrutiner och rapportera tillbud och olyckshändelser oavsett om det handlar om den sociala arbetsmiljön eller den fysiska.

Här är arbetsplatsträffar ofta ett viktigt forum för denna typ av informationsutbyte.

För att förebygga stress är det viktigt att synliggöra de problem som finns. Det kan man göra genom olika enkätmetoder eller genom att skapa en så stor öppenhet på arbetsplatsen att man vågar tala om stressbelastning. Det är ju först när man känner till problemen som man kan åtgärda dem.

Det innebär förstås att en förtroendefull relation mellan chef och medarbetare är viktigt för att tidiga signaler på ohälsa ska kunna fångas upp i ett tidigt skede.

Har medarbetaren något eget ansvar?

Medarbetarna ska följa arbetsgivarens anvisningar och lyfta upp problem om de förekommer.

Vad gäller den fysiska arbetsmiljön talar man ofta om säkerhetskultur vilket handlar om de gemensamma normer och värderingar runt säkerhet som råder på arbetsplatsen. Detta resonemang kan man i viss mån överföra till den sociala miljön. Vi är ju varandras arbetsmiljö, och det betyder att alla på arbetsplatsen har ett stort ansvar för att bete sig väl mot varandra. Den sociala arbetsmiljön är ett uttryck för hur vi beter oss mot varandra. Här har chefer, skyddsombud och fackliga företrädare ett extra stort ansvar att vara förebilder.

Praktiska råd och tips

Hur arbetar man systematiskt med de här OSA-frågorna?

Egentligen är det på samma sätt som andra arbetsmiljöfrågor. Dessa frågor ska integreras i den struktur som finns i SAM-föreskriften (AFS 2001:1)

Det innebär att:

  1. undersöka risker för ohälsa,
  2. göra en bedömning av de risker man konstaterar,
  3. genomföra åtgärder och skriva en handlingsplan beträffande de risker man inte genomför omedelbart,
  4. därefter följa upp att åtgärderna haft effekt.

Arbetsgivaren bör dessutom se över fördelningarna av arbetsmiljöuppgifter i SAM - det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att chefernas roller är tydliga även vad gäller den sociala arbetsmiljön.

Har ni några tips på hur man kan arbeta med OSA-frågor?

Suntarbetsliv har tagit fram en hel verktygslåda i den så kallade OSA kompassen. Problemet har inte varit att hitta bra sätt att arbeta med frågorna utan snarare att det finns många metoder på marknaden vilket innebär att det kan vara svårt att veta just vilken metod som fungerar bäst. Här måste man nog göra någon form av omvärldsbevakning och kolla vilken metod som passar bäst på den egna arbetsplatsen. Suntarbetsliv lyfter fram olika goda exempel i olika reportage.

OSA-kompassen, Suntarbetsliv

Vad händer om Arbetsmiljöverket kommer på inspektion?

SKL har tagit fram en skrift om råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket.

Det är viktigt att förbereda mötet med Arbetsmiljöverket och bestämma vem/vilka personer som ska representera arbetsgivaren, så att mötet blir så givande som möjligt.

Tillsyn av Arbetsmiljöverket

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot