Sociala dialogen

Syftet med den sociala dialogen är att ta tillvara arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen när EU arbetar fram regler om till exempel arbetsmiljö, arbetstid eller social trygghet.

Innan EU-kommissionen lägger fram förslag inom arbetsmarknadsområdet ska kommissionen, enligt Lissabonfördragets artiklar 154-155, samråda med arbetsmarknadens parter på EU-nivå om den möjliga inriktningen av förslaget.

Arbetsmarknadens parter tycker till om förslag

Konkret innebär den sociala dialogen att arbetsmarknadens parter yttrar sig om kommissionens förslag och kan rekommendera olika åtgärder. Arbetsgivare och fack kan också bestämma sig för att inleda förhandlingar och försöka sluta ett europeiskt avtal i frågan. Om parterna sluter ett sådant avtal kan det antingen genomföras genom ett EU-direktiv eller av parterna och deras medlemmar själva, så kallade autonoma ramavtal.

Den sociala dialogen förekommer både på sektorsövergripande nivå och på sektorsnivå.

Sociala dialogen på EU:s webbplats

Social dialog och partsgemensamt arbete

Den sociala dialogen innehåller många olika slags aktiviteter. Den kan bland annat bestå av svar på EU-kommissionens samråd, europeiska ramavtal och ramprogram. Den delen handlar mycket om att påverka lagstiftningsprocessen inom EU. En annan del av sociala dialogen handlar om att parterna tillsammans vill arbeta med att påverka utvecklingen i arbetslivet. Det sker bland annat genom partsgemensamma uppförandekoder, riktlinjer, yttranden, deklarationer, projekt och konferenser.

Arbetsmarknadsparterna antar gemensamma arbetsprogram för 1-2 år i taget, där de väljer ut några viktiga frågor att gemensamt arbeta med.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot