Publicerad: 13 februari 2017

Frågor och svar inom arbetsmiljö

Här samlar vi råd och tips inom arbetsmiljöområdet som vi ofta får frågor om.

OSA-föreskriften

Som arbetsgivare ska man se över det systematiska arbetsmiljöarbetet och integrera OSA-föreskriften.

Vilka delar av de systematiska arbetsmiljö är viktiga att se över?

  • Det är viktigt att se över rutiner för att undersöka risker för ohälsa och olycksfall orsakade av den sociala arbetsmiljön.
  • Det är även viktigt att se över fördelningen av arbetsmiljöuppgifter så att cheferna vet sin roll beträffande de sociala arbetsmiljöfrågorna.
  • Sedan är det viktigt att se över att chefer har kunskaper om den sociala arbetsmiljön och att årligen följa upp rutiner beträffande SAM.

Fler frågor och svar kring OSA-föreskriften

Verktyget OSA-kompassen, Suntarbetslivs

Ska skyddsombud vara med när riskbedömning görs?

Finns det någonstans i lagtexten där det står att det finns krav att skyddsombudet ska/måste vara med i riskbedömning inför förändring?

  • Arbetsgivare ska erbjuda arbetstagare, skyddsombud och elevskyddsombud möjligt att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Riskbedömningar vid planerade förändringar i verksamheten ingår som en viktig del i SAM. Detta står i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Systematiskt Arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), 4 § och 8 §. Du hittar författningen hos Arbetsmiljöverket. Där finns också arbetsmiljölagen (AML) tillgänglig.

    Arbetsmiljöverket
  • Direkt i arbetsmiljölagen, 6 kapitel , 4 §, står att skyddsombud – liksom skyddskommittén /samverkansgruppen ( 6 kapitel 9 §) - ska delta vid planeringen av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och vid upprättande av handlingsplaner.
  • Finns det lokalt samverkansavtal bör det där framgå hur skyddsombuden medverkar i arbetsmiljöarbetet.
  • Arbetsgivare kan bli skadeståndsskyldig enligt 6 kapitel 11 § AML om inte reglerna om samverkan med skyddsombuden följs.
  • Skyddsombuden kan bidra med bra kompetens till cheferna i verksamheten.

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

I vilken ordning kan fördelning ske? Undertecknar nämndens ordförande fördelning till förvaltningschef , som i sin tur fördelar vidare till verksamhetschef eller enhetschef?

  • Kommunerna har inom ramen för kommunallagen stora möjligheter att själva bestämma sin organisation och hur verksamheten ska bedrivas.
  • Arbetsmiljöansvaret ligger nära verksamhetsansvaret. Har någon fått uppgifter i verksamheten ligger det nära tillhands att denne också får arbetsmiljöuppgifter för verksamheten.
  • Det är viktigt att det klart och tydligt framgår vem det är som har uppgifter inom arbetsmiljöområdet och att medarbetarna vet vem hen ska vända sig till.
  • Fullmäktige ansvarar som kommunens högsta organ att nämnderna får nödvändiga resurser för att bedriva verksamheten och fastställer också om nämnden ska ha arbetsmiljöansvar.
  • Nämnden kan fördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschef och sedan låta förvaltningschefen fördela vidare i organisationen. Nämndens beslut är kollektivt, men det är rimligt att ordföranden undertecknar fördelningen.
  • Det är bra om arbetstagare med speciella uppgifter , till exempelt kemilärare, slöjdlärare, yrkeslärare också ges tydliga arbetsmiljöuppgifter.
  • Vid all fördelning av arbetsmiljöuppgifter är det viktigt att hen ges befogenheter och resurser för att kunna sköta uppgifterna på ett bra sätt samt att möjlighet till returnering finns.
  • Det gäller att fördela- inte abdikera! Det är viktigt att den som fördelar uppgifter följer upp och ingriper om inte fördelningen fungerar på avsett sätt.

Riskbedömning behövs inte vid flytt av medarbetare – när skäl finns

Riskbedömning enligt arbetsmiljölagstiftningen behöver inte göras i samband med förflyttning av medarbetare när det finns vägande skäl enligt AB, men kan självfallet göras ändå.

Anledningen till SKL:s ställningstagande är frågor som ställts av enskilda kommuner och landsting.

Grunden för bedömningen är att en förflyttning görs till samma typ av arbete som medarbetaren hade innan flytten, till exempel från ett lärarjobb till ett annat lärarjobb, men kanske på en annan skola. Förflyttningen i sig innebär inte en ändring av själva verksamheten.

Enligt 8 § 2 st Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om Systematiskt Arbetsmiljöarbete är det just vid planerade förändringar i verksamheten som det ställs krav att arbetsgivaren ska bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa och olycksfall som kan behöva åtgärdas. De exempel som nämns i kommentaren till författningen gäller förändringar under löpande drift, omorganisation, inskränkningar och nedläggning av verksamhet.

I Arbetsmiljöverkets skrift ”Undersökning och riskbedömning i det systematiska arbetsmiljöarbete , andra upplagan, (2003) anges ”ändrade lokaler, arbetsmetoder och arbetsorganisation” som exempel när riskbedömning måste göras.

Däremot kan det ibland vara så att en riskbedömning av arbetsförhållandena visar på att det föreligger samarbetsproblem på arbetsplatsen som i sin tur kan bedömas utgöra vägande skäl för en förflyttning av medarbetare.

Arbetsmiljöverket

Vad menas med kränkande särbehandling?

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) (OSA-föreskriften) definieras kränkande särbehandling som Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.

OSA-föreskriften tar sikte på personalen. Skolelever eller brukare omfattas alltså inte.

Frågor och svar om kränkande särbehandling

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot