Publicerad: 13 november 2019

Fakta om nytt avtal med Vårdförbundet

SKL, Sobona och OFR Hälso- och sjukvård, där Vårdförbundet ingår, har enats om ett nytt avtal för omkring 90 000 medarbetare i vården och omfattar främst sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor.

Avtalsperioden är tre år, från 1 april 2019 till 31 mars 2022. Avtalet är möjligt att säga upp efter två år av avtalsperioden.

Det nya avtalet är sifferlöst och möjliggör lokal lönebildning med en individuell och differentierad lön. Genom att prioritera särskilt yrkesskickliga medarbetare förbättras möjligheterna till ökad lönespridning och fortsatt god löneutveckling i vården. SKL och Vårdförbundet är överens om att fortsätta utveckla en lönestruktur som är anpassad till kommuners och regioners verksamhet.

Enligt det nya avtalet ska centrala parter stödja lokalt arbete med att ta fram, utveckla och implementera karriärmodeller. Strukturerade och väl fungerande karriärmodeller kan bidra till att nå verksamhetens mål och till medarbetarnas kompetens- och löneutveckling.

HÖK 19 i lydelse 2019-04-01 OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård, tecknad 2019-05-16 (PDF, nytt fönster)

Vad är lokal lönebildning?

I rollen som arbetsgivarorganisation tecknar SKL löneavtal med alla centrala fackliga organisationer. Avtalen utgår från att lönebildningen sker lokalt, där varje kommun och region ansvarar för löner och löneökningar inom sina respektive verksamheter.

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad. Det innebär att det inte finns några garantier om löneökning till individen, utan att lönen varierar beroende på medarbetarens måluppfyllelse och resultat. Det är chefen som motiverar grunderna för lönen i dialog med medarbetaren.

Sifferlösa avtal med lokal lönebildning och individuell och differentierad lönesättning gör det möjligt att prioritera vissa yrkesgrupper. Det är det som gjort det möjligt att en sjuksköterskas lön i genomsnitt ökat med 6 000 kronor i månaden mellan 2013 och 2017.

Vad tjänar en sjuksköterska?

Medianlönen 2018 för en sjuksköterska ligger på 33 200 kronor i månaden, räknat på grundlön, och 34 500 kronor i månaden, räknat på månadslön med tillägg för obekväm arbetstid.

Det finns olika sätt att visa lönestatistik, som grundlön eller månadslön. Statistiska centralbyrån, SCB, använder i praktiken alltid månadslön i sin lönestatistik och jämförelser med andra yrkesgrupper. Det är månadslönen – inte grundlönen – som ligger till grund för beräkningar av exempelvis pension, semesterersättning och sjukpenning.

Hur har löneutvecklingen sett ut för sjuksköterskor?

Sjuksköterskor har haft en gynnsam löneutveckling de senaste åren. Enligt Medlingsinstitutet är sjuksköterskor en av de yrkesgrupper som har förbättrat sitt löneläge mest i förhållande till andra grupper mellan 2013 och 2017.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, ökade sjuksköterskor sin snittlön mellan 2014 och 2017 med 16,7 procent. För intensivvårdssjuksköterskor var ökningen 12,2 procent under samma period. För samtliga yrkesgrupper i Sverige ökade snittlönen med 7,3 procent under samma period.

Vilken löneökningstakt kommer det nya avtalet att ge?

Det nya avtalet är sifferlöst och möjliggör lokal lönebildning med en individuell och differentierad lön som sätts lokalt. Avtalet håller sig inom ramen för den löneökningstakt som är normen på arbetsmarknaden. Genom att prioritera särskilt yrkesskickliga medarbetare förbättras möjligheterna till ökad lönespridning och fortsatt god löneutveckling i vården.

SKL och Vårdförbundet är överens om att fortsätta utveckla en lönestruktur som är anpassad till kommuners och regioners verksamhet.

Hur ser arbetstiden ut för sjuksköterskor?

Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, som arbetar helger, kvällar och nätter har arbetstidsförkortning. För dem ligger arbetstiden för en heltidstjänst på 34-38 timmar i veckan.

I det nya avtalet sänks arbetstiden för de sjuksköterskor som arbetar ständig natt i kommunerna till 34 timmar och 20 minuter. De som arbetar ständig natt i regioner fick sänkt arbetstid redan i samband med det avtal som tecknades 2016. Det innebär att även tidigare undantagna arbetstagare inom kommuner och vissa Sobona-företag kommer att omfattas av bestämmelsen från och med den 1 april 2020.

Vilka partsgemensamma arbeten finns i det nya avtalet?

Det nya avtalet innehåller fyra gemensamma partsarbeten. Två om lön, ett om arbetstidsförläggning och ett om karriärmodeller.

Om önskvärd lönestruktur

Centrala och lokala parter ska gemensamt följa upp och stödja arbete för att utveckla löneöversynsprocessen. Viktiga frågor rör att öka lönespridningen, att nå en önskvärd lönestruktur och prioriteringen av särskilt yrkesskickliga.

Tillämpning av löneavtalet

Centrala parter ska följa upp hur löneavtalet tillämpas och göra en årlig analys av den partsgemensamma lönestatistiken. Målsättningen är att identifiera utvecklingsbehov, behov av åtgärder för att stödja tillämpningen och arbetet med att nå en önskvärd lönestruktur.

Verksamhetsanpassad och hälsosam arbetstidsförläggning

Bilagan "Centrala parters syn på en väl fungerande arbetstidsförläggning" ska vara ett stöd i det lokala arbetet. Centrala och lokala parter ska sprida kunskap om bilagan och följa upp olika frågor som har betydelse för en hälsosam arbetstidsförläggning.

Karriärmodeller

Strukturerade och väl fungerande karriärmodeller kan bidra till verksamhetens mål och medarbetarnas kompetensutveckling. Centrala parter ska stödja lokalt arbete med att ta fram, utveckla och implementera karriärmodeller.

Varför är det brist på arbetskraft i flera vårdyrken?

Det är inte bara i vården det finns ett stort arbetskraftsbehov. Arbetskraftsbristen kommer att påverka de allra flesta yrken och branscher de kommande åren. En åldrande befolkning medför att behoven av välfärdstjänster ökar samtidigt som ökningen av personer i yrkesverksam ålder är blygsam. Antalet äldre över 80 ökar med 47 procent, samtidigt som motsvarande ökning av personer i arbetsför ålder är låga 5 procent.

Regioner och kommuner ska fortsätta rekrytera kompetent personal, men enbart rekrytering kommer inte att räcka. Det krävs också förändringar i hur verksamheterna organiseras och i medarbetarnas arbetssätt. Det handlar bland annat om att utnyttja digitaliseringens möjligheter ännu bättre, utveckla samarbetet mellan olika yrkesgrupper, se över yrkesroller och satsa ännu mer på kompetensutveckling och utbildning.

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot