Publicerad: 30 april 2019

Fakta om avtalet för räddningstjänst i beredskap – RiB 19

SKL och Sobona har undertecknat ett nytt treårigt avtal med Brandmännens Riksförbund, Kommunal och Vision för omkring 10 000 deltidsanställda beredskapsbrandmän. Avtalet gäller från 1 maj 2019 till den 30 april 2022.

En lång avtalsperiod ger arbetsgivarna förutsättningar att kunna arbeta med långsiktig och strategisk planering av verksamheten. Flera villkorsförändringar i avtalet har gjorts i syfte att stödja verksamhetsutvecklingen och bidra till att arbetsgivarna ska kunna behålla och rekrytera personal med rätt kompetens, vilken är en av de stora utmaningarna för arbetsgivarna framöver.

Avtalets ersättningar vid beredskap och larmutryckningar är enhetligt reglerade för alla räddningstjänster i hela landet. I det nya avtalet finns också möjlighet för lokala parter att hantera frågor om kostnadsersättningar.

SKL och Sobona har eftersträvat en fortsatt ökad flexibilitet i beredskapsförläggningen. Den avtalskonstruktion som tillkom i samband med RiB 17 har bibehållits. Den flexibilitet vad gäller beredskapsförläggningen som avtalet innehåller gör det möjligt för individen att kombinera sitt vanliga arbete och familjeliv med att vara beredskapsbrandman.

Hur ser ersättningarna ut för beredskapsbrandmännen?

I det nya avtalet höjs beredskapsersättningen med 2,3 procent. Utöver det höjs ersättningen när beredskapsbrandmännen är i tjänst och rycker ut på larm. Det införs exempelvis förhöjd larmersättning när arbetspasset överstiger 8 timmar och en helt ny ersättning när arbetstagare tar på sig extra beredskap. Dessutom betalas ersättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom i RiB-anställningen ut i ytterligare 60 dagar, totalt 180 dagar. Arbetstagaren får även ersättning för tidsåtgången i samband med fysiska tester. Den extra ersättningen som betalas ut under sommaren höjs från 35 till 40 procent av beredskapsersättningen.

Höjda och nya ersättningar i det nya avtalet (Räddningstjänst i beredskap, RiB 19):

  • Beredskapsersättningen höjs med 2,3 procent, det vill säga det märke som industriavtalet satt för löneökningar på svensk arbetsmarknad.
  • Den extra ersättningen som betalas ut under sommaren höjs från 35 till 40 procent av beredskapsersättningen per timme.
  • Det införs ett tillägg med 30 procent av beredskapsersättningen per timme när arbetstagare tar på sig extra beredskap med kort varsel, till exempel hoppar in för sjuk kollega.
  • Ersättningen vid larm höjs under den första timmen från 175 till 180 procent av timlönen från och med 1 november 2020.
  • Det införs en förhöjd larmersättning med 155 procent av timlönen när arbetspasset överstiger 8 timmar. Denna ersättning höjs ytterligare den 1 november 2020, från 155 till 180 procent.
  • Ersättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom i RiB-anställningen betalas ut i ytterligare 60 dagar, totalt 180 dagar.
  • Arbetstagaren får ersättning för tidsåtgången i samband med fysiska tester.

Vad tjänar en beredskapsbrandman?

Räddningstjänsten fyller en viktig och nödvändig funktion i samhället. Självklart ska beredskapsbrandmän ha en stabil löneutveckling. Den totala ersättningen har också höjts rejält de senaste åren. Vi visar i fyra olika exempel nedan att beredskapsbrandmännen ökar sin årsinkomst med mellan cirka 4 000 och cirka 9 000 kronor per år mellan 2018 och 2020. Hur mycket ökningen blir beror på hur ofta beredskapsbrandmannen är i beredskap och hur många larm beredskapsbrandmannen rycker ut på.

Det är viktigt att komma ihåg att jobbet som deltidsanställd beredskapsbrandman är ett uppdrag vid sidan av en huvudanställning. Alla beredskapsbrandmän har antingen en huvudanställning hos en annan arbetsgivare, exempelvis i ett företag eller i kommunen, eller är egna företagare.

Ersättningsberäkning – exempel 1

Beredskap var fjärde vecka vilket ger 13 beredskapsveckor, varar 2 veckor infaller under sommarmånaderna. Utryckning cirka 3 gånger/beredskapsvecka i snitt. Totala larmtiden fördelar sig med cirka 50 % förstatimmar och 50 % följandetimmar. 2 dygn extra beredskap per år. Cirka 50 timmars övning/materielvård per år.

Ökning per månad utifrån nuvarande avtal (2018) jämfört med det nya avtalet (2020): 446 kronor


2018

2019

2020*

2021

Beredskap (13 veckor)

62 734

64 996

66 439

2020 + "märket"

Larm (78 h)

20 444

20 927

21 715

2020 + "märket"

Övning/materielvård (50 h)

8 320

8 515

8 700

2020 + "märket"

Summa

91 498

94 438

96 854

2020 + "märket"

Genomsnittlig månadslön

7 625

7 870

8 071

2020 + "märket"

*=nivån för 2020 uträknat med nivåer per 2020-11-01 baserat på ett fiktivt "märke" om 2,17%.

Ersättningsberäkning – exempel 2

Beredskap var tredje vecka vilket ger 17,3 beredskapsveckor, varav 2 veckor infaller under sommarmånaderna. Utryckning cirka 4,5 gånger/vecka i snitt. Totala larmtiden fördelar sig med cirka 50 % förstatimmar och 50 % följandetimmar. 5 dygn extra beredskap per år. Cirka 65 timmar övning/materielvård per år.

Ökning per månad utifrån nuvarande avtal (2018) jämfört med det nya avtalet (2020): 751 kronor


2018

2019

2020*

2021

Beredskap (17,3 veckor)

83 945

87 273

89 208

2020 + "märket

Larm (158 h)

41 354

42 587

44 614

2020 + "märket"

Övning/materielvård (65 h)

10 816

11 070

11 310

2020 + "märket"

Summa

136 114

140 929

145 131

2020 + "märket"

Genomsnittlig månadslön

11 343

11 744

12 094

2020 + "märket"

*=nivån för 2020 uträknat med nivåer per 2020-11-01 baserat på ett fiktivt "märke" om 2,17%.

Ersättningsberäkning – exempel 3

Beredskap var 4:e vecka vilket ger 13 beredskapsveckor, varav 2 veckor infaller under sommarmånaderna. Utryckning cirka 2 gånger/ vecka i snitt. Totala larmtiden fördelar sig med cirka 50 % förstatimmar och 50 % följandetimmar. 50 timmar övning/materialvård per år. Ingen extra beredskap.

Ökning per månad utifrån nuvarande avtal (2018) jämfört med det nya avtalet (2020): 398 kronor


2018

2019

2020*

2021

Beredskap (13 veckor)

61 453

63 292

64 697

2020 + "märket"

Larm (55 h)

14 328

14 769

15 486

2020 + "märket"

Övning/materielvård (50 h)

8 320

8 515

8 700

2020 + "märket"

Summa

84 101

86 576

88 883

2020 + "märket"

Genomsnittlig månadslön

7 008

7 215

7 407

2020 + "märket"

*=nivån för 2020 uträknat med nivåer per 2020-11-01 baserat på ett fiktivt "märke" om 2,17%.

Ersättningsberäkning – exempel 4

Beredskap var 3:e vecka vilket ger 17,3 beredskapsveckor, varav 2 veckor infaller under sommarmånaderna. Utryckning cirka 1 gång/vecka i snitt. Totala larmtiden fördelar sig med ca 30 % första timmar och 70 % följande timmar. 60 timmar övning/materialvård per år. 3 dygn extra beredskap.

Ökning per månad utifrån nuvarande avtal (2018) jämfört med det nya avtalet (2020): 496 kronor


2018

2019

2020*

2021

Beredskap (17,3 veckor)

82 663

85 569

87 465

2020 + "märket"

Larm (47h)

11 940

12 223

12 632

2020 + "märket"

Övning/utbildning (60h)

9 984

10 218

10 440

2020 + "märket"

Summa

104 588

108 010

110 538

2020 + "märket"

Genomsnittlig månadslön

8 716

9 001

9 211

2020 + "märket"

*=nivån för 2020 uträknat med nivåer per 2020-11-01 baserat på ett fiktivt "märke" om 2,17%.

Finns det tillägg för obekväm arbetstid?

Ja. I avtalet har parterna uppmärksammat beredskapsbrandmännens synpunkter att det alltid – dygnet runt – är obekvämt att rycka ut. Av den anledningen får beredskapsbrandmännen, dygnet runt, 175 procent av timlönen första utryckningstimmen och 140 procent av timlönen samtliga påföljande timmar. Från och med den 1 november 2020 höjs ersättningen för första timmen till 180 procent av timlönen.

Den absoluta majoriteten, drygt 80 procent, av utryckningarna är kortare än en timme och då får beredskapsbrandmännen ändå ersättning för hel timme. Den bestämmelsen gäller också dygnet runt, sju dagar i veckan.

Har semesterersättningen förändrats?

Ja. Alla som är inne under sommarveckorna får en högre ersättning. Den extra ersättningen som betalas ut som ett tillägg under sommaren höjs från 35 till 40 procent av beredskapsersättningen.

Finns det något biltillägg i det nya avtalet?

Olika räddningstjänster har olika förutsättningar. Exempelvis kan avståndet mellan hemmet och stationen skilja rejält och att använda bil kan vara nödvändigt när det kommer ett larm. I det nya avtalet införs därför ökade möjligheter att träffa lokala överenskommelser om ersättning för kostnader som arbetstagaren har i samband med sin anställning, exempelvis om biltillägg.

Finns det möjligheter att teckna lokala avtal?

I RiB 19 införs en möjlighet att träffa lokalt kollektivavtal alternativt enskild överenskommelse om ersättning för kostnader som arbetstagaren har i samband med beredskapsanställningen.

Hur bidrar det här avtalet till att locka fler att bli deltidsbrandmän?

De olika ersättningarna som gäller för beredskap och utryckning höjs, utöver en 2,3-procentig ökning av den grundläggande beredskapsersättningen. Det är ett bra avtal för deltidsbrandmännen på svensk arbetsmarknad.

Vi fortsätter också arbetet med ökad flexibilitet och pekar på hur viktigt det är att man kan kombinera sitt vanliga yrke med att vara deltidsbrandman, oavsett om man jobbar i privat eller kommunal sektor. Vi lägger också ännu större fokus på rekryteringsinsatser, eftersom vi alla vet att vi kommer behöva fortsätta locka fler deltidsbrandmän till våra räddningstjänster.

Ni förhandlar ju om ett avtal för särskilda händelser, som ett vanligt avtal inte täcker. Hur går det med de förhandlingarna?

Under 2018 blev det mycket tydligt för oss alla att våra avtal inte funkade tillräckligt bra i situationer utöver det normala: när beredskapsbrandmän reste genom Sverige för att hjälpa till att släcka bränder långt hemifrån, då restes många frågor som avtalen inte riktigt kunde möta.

Därför tog SKL initiativet i vintras att utforma ett avtal för krissituationer som ska kunna användas när de vanliga avtalen inte funkar. Vi börjar nu förhandla med samtliga fackliga organisationer om detta. Det gäller inte bara räddningstjänstavtal, utan hela den kommunala sektorn.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Jeanette Hedberg
    Biträdande förhandlingschef
  • John Nilsson
    Förhandlingschef

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot