Publicerad: 13 april 2018

Samverkansavtalet

Samverkansavtalet är ett centralt avtal om samverkan och arbetsmiljö.

Samverkansavtalet har slutits mellan SKL, Arbetsgivarförbundet Pacta och centrala fackliga organisationer inom den kommunala sektorn. Avtal om samverkan och arbetsmiljö ersätter FAS 05.

Avtal om samverkan och arbetsmiljö (PDF, nytt fönster)

Parterna har gemensamt tagit fram en kommentar till avtalet. I denna kommentar beskrivs avsikten med avtalet och hur det kan användas för utveckling och samverkan lokalt.

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö (PDF, nytt fönster)

Seminarium

För att inspirera till en väl fungerande samverkan, arrangerade SKL, Pacta och de fackliga organisationerna ett webbsänt seminarium om det nya samverkansavtalet.

Seminariet lyfter bland annat upp vinsten med samverkan, utmaningar och framgångsfaktorer genom information av centrala parter och medverkan av företrädare från centrala samverkansgrupper.

Det finns också möjlighet att ge dina synpunkter på behov av verktyg och stöd från centrala parter för att utveckla er lokala samverkan.

Behov av verktyg och stöd för en väl fungerande samverkan

Presentationer

Presentation av Samverkansavtalet

Stöd för samverkan på lokal nivå - Eva Thulin Skantze, SKL (PDF, nytt fönster)

Frågor och svar om samverkansavtalet

I samband med det centrala avtalet om samverkan och arbetsmiljö, har SKL och Pacta tagit fram ett antal svar på vanliga frågor som kan uppstå.

En del av frågorna har tillhörande filmklipp med mer utvecklande svar.

Vilka är parter i det nya samverkansavtalet?

Det nya avtalet är tecknat mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta samt Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFRs förbundsområden Allmän kommunal verksamhet (Akademikerförbundet SSR, Vision, Ledarna och Teaterförbundet), Hälso- och sjukvård (Vårdförbundet och Fysioterapeuterna) respektive Läkare (Sveriges läkarförbund), Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd och AkademikerAlliansen (17 Sacoanslutna förbund).

Avtalet gäller mellan centrala parter. Lokala parter kan teckna ett lokalt samverkansavtal och då utgör det centrala avtalet en grund.

Vad händer med lokala samverkansavtal som redan finns?

Tidigare lokala samverkansavtal fortsätter att gälla. Om lokal part begär förhandlingar om nytt lokalt samverkansavtal, utgör det nya centrala samverkansavtalet grunden för de lokala förhandlingarna.

Vad är syftet med lokala samverkansavtal?

Samverkan bygger på en övertygelse om att alla kan och vill bidra till att utveckla verksamheten och hitta lösningar på problem. En väl fungerande samverkan bidrar till att göra verksamheten bättre rustad att möta framtidens utmaningar.

I samverkan förs kontinuerligt en gemensam dialog mellan chefer och medarbetare om verksamhetens utveckling och kopplingen mellan arbetsmiljö- och verksamhetsfrågor lyfts fram.

Genom att träffa ett lokalt samverkansavtal kan parterna omhänderta såväl den informations- och förhandlingsskyldighet som följer av MBL som den samverkan som regleras i AML. Lokala parter behöver då inte förhandla och samverka om förhållandena på arbetsplatsen enligt två regelsystem.

Vilka ändringar har gjorts i det nya samverkansavtalet i förhållande till FAS 05?

Avtalet belyser syftet med samverkan – vikten av medarbetarnas delaktighet och engagemang. Det görs en tydligare koppling mellan samverkan, arbetsmiljö- och verksamhetsfrågor.

Strukturen i avtalet har förenklats och avtalsinnehållet har förtydligats.

Det har fastslagits att samverkan ersätter förhandlingsskyldigheten och informationsskyldigheten enligt 11 och 19 §§ MBL.

Lokal part kan begära att viss fråga ska förhandlas enligt MBL i stället för att hanteras i samverkan om detta görs senast vid första samverkanstillfället.

När det gäller vad som ska hanteras på de olika nivåerna i samverkan så har det slagits fast att frågor som typiskt sett skulle ha förhandlats enligt MBL ska tas upp i samverkansgrupp om inte annat har överenskommits.

Hur förhåller sig samverkan till MBL?

Samverkan ersätter 11 och 19 §§ MBL samt samverkan enligt 6 kap. AML. Även 14 och 38 §§ MBL kan ersättas i det lokala samverkansavtalet om det har delegerats till lokal facklig företrädare av respektive organisation.

Om lokal part bedömer att en viss fråga inte lämpar sig för samverkan kan denne begära att frågan i sin helhet ska förhandlas enligt 11-14 §§ MBL istället för att hanteras i samverkan. Det kan exempelvis ske när en viss fråga enbart berör en arbetstagarorganisation och ska i så fall meddelas motparten snarast, och senast under det första samverkanstillfället.

Vid oenighet i fråga efter avslutad lokal samverkan kan central förhandling påkallas på enligt MBL 14 §, om inte annat har överenskommits i det lokala samverkansavtalet. Sådan förhandling ska begäras inom 7 dagar enligt KHA.

Vilka frågor kan parterna samverka kring?

Samverkan bygger på att medarbetarnas kunskap och engagemang tas tillvara, att frågor behandlas av de som är direkt berörda, med fördel så tidigt i processen som möjligt. Samverkan kan omfatta det mesta som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare såsom verksamhetens utveckling, utmaningar och dess konsekvenser för personalpolitiken och arbetsmiljön.

Individärenden som rör förflyttning, omplacering, uppsägning och avsked ska inte hanteras i samverkan. Frågor som till exempel rör förändringar i verksamheten och som berör flera individer ska däremot typiskt sett tas upp i samverkan.

Vilka är förutsättningarna för en väl fungerande samverkan?

En väl fungerande samverkan förutsätter ett ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, organisation och resurser, medarbetare, hälsa och arbetsmiljö.

Genom samverkan kan medarbetarnas kompetens, kreativitet och engagemang tas till vara. Beslut som har föregåtts av en bra dialog, förslag från alla berörda och en önskan om att nå samsyn före beslut ger bättre underlag och ökar kvaliteten i verksamheten.

De förutsättningar som lyfts upp i det centrala avtalet handlar om mål och roller, kommunikation, former för arbetsmiljö- och hälsoarbetet samt kunskap och ansvar för arbetsmiljö- och hälsoarbetet.

På vilka olika nivåer sker samverkan?

Samverkan sker på individnivå, arbetsplatsnivå och partsnivå. Strukturen i det centrala avtalet bygger på dialog mellan chef-medarbetare, arbetsplatsträff (APT) och lokal respektive central (lokal) samverkansgrupp.

Den lokala samverkansgruppen hanterar frågor med koppling till verksamheten. Lokala samverkansgrupper kan finnas på flera nivåer inom organisationen och behöver anpassas utifrån hur organisation och beslutsprocessen ser ut lokalt. Den lokala samverkansgruppen utgör även skyddskommitté.

Den centrala samverkansgruppen har det övergripande ansvaret för hur samverkanssystemet och arbetsmiljöarbetet organiseras lokalt och för frågor som berör organisationen som helhet.

Vilka frågor ska hanteras på de olika nivåerna i samverkan?

Parterna har inte gjort någon uppdelning avseende vilken typ av frågor som ska hanteras på de olika nivåerna i samverkan. Däremot har det slagits fast att frågor som typiskt sett skulle ha förhandlats enligt MBL ska tas upp i samverkansgrupp eftersom det är där som de fackliga organisationerna finns representerade.

Lokala parter kan komma överens om en annan ordning än den ovan beskrivna. Det kan exempelvis handla om att man vill hantera vissa frågor på annan nivå i samverkanssystemet, exempelvis på APT. Chefen kan då fatta beslut efter samverkan på APT-nivå.

Vad gäller för facklig tid enligt det nya avtalet?

Samma som tidigare, ingen förändring.

Samverkan och arbetsmiljö – vad betyder det?

Arbetsmiljöfrågorna hanteras som en del i samverkanssystemet. AML kräver att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, ofta i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. På arbetsplatsen ska det finnas tillräckliga kunskaper och mål för arbetet. Genom att hantera dessa frågor på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupp och på skyddskommitté uppfylls dels kraven i AML och dels utvecklas det lokala arbetsmiljöarbetet. Det handlar om att tidigt identifiera och ta hand om frågor och begränsa risker genom bra riskbedömningar.

Vilken roll har första linjens chef i arbetsmiljöarbetet?

För chefen/arbetsgivarföreträdaren handlar det om vilka mandat och befogenheter som är kopplat till uppdraget/befattningen. Det innefattar också de arbetsmiljöuppgifter som följer av arbetsmiljölagstiftningen och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Det måste finnas en samstämmighet mellan delegationsordning, fördelning av arbetsuppgifter och den samverkansnivå man befinner sig på i organisationen och att detta är tydligt kommunicerat med medarbetarna. Att chefens roll är tydlig är en förutsättning för att medarbetarens roll ska vara tydlig.

Vilken roll har skyddsombuden?

Skyddsombuden har en nyckelroll i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En viktig aktivitet i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa och/eller olycksfall. Det är särskilt viktigt att göra en riskbedömning när ändringar planeras i verksamheten. Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall genom att undanröja risker, inte att hindra nödvändiga och nyttiga förändringar i verksamheten. Det är arbetsgivaren som svarar för att undersökningar och riskbedömningar görs, och de ska göras i samverkan med skyddsombud.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot