Publicerad: 21 oktober 2019

Ny lagstiftning från EU på arbetsrättsområdet

EU har kommit överens om fyra lagstiftningsakter som rör arbetsrätt. Akterna har sin grund i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Utifrån den sociala pelaren, som bygger på 20 principer för väl fungerande arbetsmarknader och välfärdssystem, har EU tagit fram ett omfattande lagstiftningspaket. Inom detta paket, ryms fyra delar som påverkar arbetsrätten. Akterna är:

  1. Ett arbetsvillkordirektiv (EU-direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i EU).
  2. Inrättandet av en europeisk arbetsmyndighet (ELA).
  3. Ett EU-direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare.
  4. Ett visselblåsardirektiv (EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten).

Arbetsvillkorsdirektiv

Förslaget till Arbetsvillkordirektiv ska ersätta det nu gällande Informations- eller Upplysningsdirektivet, som behandlar vilken information arbetsgivare måste lämna arbetstagare om deras anställningsvillkor. Syftet med Arbetsvillkordirektivet är att främja säkrare och tryggare anställningar, säkra arbetsmarknadens anpassningsförmåga och förbättra arbetsvillkoren för arbetstagare i EU.

Nu arbetar regeringen tillsammans med parterna för att se hur direktivet ska implementeras i svensk lagstiftning och hur det påverkar arbetsrättsliga lagar till exempel Lagen om anställningsskydd.

En europeisk arbetsmyndighet

Syftet med förslaget är att bland annat förbättra administrativt samarbete och ömsesidigt förtroende för rättvis rörlighet på den inre marknaden.

SKL rekommenderar att den europeiska arbetsmyndigheten får ett avgränsat uppdrag och framförallt prioriterar att ge information, råd och stöd i frågor som rör den fria rörligheten inom EU. SKL är nu delaktiga i en arbetsgrupp på Regeringskansliet och med arbetsmarknadens parter kring frågor om arbetstagares rörlighet och hur vi ska möta den europeiska arbetsmyndighetens uppdrag. Idag finns det ingen motsvarande myndighet på svensk nivå.

Direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

Direktivet vill ta itu med problemet med att kvinnor är underrepresenterade på arbetsmarknaden, och för att öka incitamenten för fäder att ta ut familjerelaterad ledighet, och därigenom stötta jämställdhet och lika möjligheter. Direktivet innebär bland annat att föräldrar ska få rätt till fyra månaders föräldraledighet vardera, varav minst två månader ska vara öronmärkta åt var och en av föräldrarna.

SKL ställde sig bakom förslaget men menade att det i sin helhet ska bearbetas så att det finns ett utrymme för nationell reglering. Frågor om ersättning för ledighet ska inte regleras på EU-nivå utan faller under nationell befogenhet.

Visselblåsardirektiv

Kommissionen menade att det skydd som ges till visselblåsare i EU skiljer sig markant mellan länderna. Den nya lagen förbjuder hämndaktioner mot visselblåsare och innebär även garantier för att förhindra att visselblåsare sägs upp, degraderas, trakasseras eller får utstå andra former av repressalier på sin arbetsplats. De som hjälper personer med att slå larm om missförhållanden skyddas också.

SKL förutsätter att den svenska så kallade visselblåsarlagen; avseende rätten till anonymitet, utvidgning av personkretsen som skyddas samt ett åliggande för arbetsgivaren att tillhandahålla interna rutiner och kanaler för rapportering av allvarliga missförhållanden ses över. Att Offentlighets- och sekretesslagen ses över; om att sekretesskydd ska gälla för anmälaren hos kommuner, landsting och regioner samt statliga tillsynsmyndigheter vid rapportering till dessa myndigheter. Att även Offentlighets- och sekretesslagen, aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar för att hantera den skyddade personkretsen i direktivförslaget ses över inför implementeringen av nya visselblåsardirektivet.

Regeringen arbetar nu tillsammans med parterna för att se hur direktivet ska implementeras i svensk lagstiftning.

Arbete framöver

SKL diskuterar, analyserar och hanterar genomförandet av initiativen, bland annat i form av statliga utredningar, arbetsgrupper på regeringskansliet samt interna diskussioner inom och mellan arbetsmarknadsparterna.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Lina Cronebäck
    Arbetsrättsjurist
  • Jeanette Grenfors
    Expert
  • Malin Looberger
    Förhandlare
  • Tina Nordenbrink
    Arbetsrättsjurist

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot