Publicerad: 23 augusti 2019

Personalstatistik över lärare

Inför terminsstart får SKL många frågor om skolans kompetensförsörjning och rekryteringsläget för lärare. Här finns den senaste tillgängliga nationella statistiken från SKL och ansvariga myndigheter sammanställd. 

Tillgänglig statistik publiceras oftast en gång om året och inte till exempel månadsvis. Det innebär att det är svårt att ge ett enkelt svar på frågan om hur rekryteringsläget ser ut just nu jämfört med början av tidigare läsår. Att se till antalet utannonserade tjänster kan ge en ögonblicksbild. Samtidigt bör man komma ihåg att flera faktorer påverkar antalet annonser, så som behörighetsgraden och personalrörligheten bland befintliga lärare.

Generellt sett är behovet av behöriga och legitimerade lärare fortsatt stort och behovet bedöms öka framöver. Det beror framför allt på att antalet barn och unga ökar i snabbare takt än antalet nyexaminerade lärare. Rekryteringsbehoven påverkas även av politiska beslut som exempelvis krav på legitimation för fler typer av lärartjänster.

Antal lärare

Lärare är en av de största personalgrupperna i kommunsektorn. Sammanlagt finns det cirka 57 600 förskollärare och fler än 105 000 månadsavlönade grundskollärare och gymnasielärare i kommunerna.

SKL:s rapport Personalen i välfärden 2018

Antal lärare (2018)

Yrkeskategori

Antal månadsavlönade

Andel kvinnor (i procent)

Förskollärare

57 600

96%

Grundskollärare

79 100

79%

Gymnasielärare

26 400

56%

Det finns också många lärare som arbetar på skolor med fristående huvudmän. Enligt Skolverket har antalet lärare, omräknat till heltidstjänster, i hela det svenska skolväsendet ökat med drygt en procent det senaste året. Personalgruppen ”annan pedagogisk personal” har ökat med fyra procent under samma period. Det är bland annat lärarassistenter, elevassistenter, studiehandledare på modersmål, fritidspedagoger och fritidsledare.

Skolverkets rapport Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2018/2019 (PDF, nytt fönster)

Andel behöriga lärare

Att det råder brist på behöriga och legitimerade lärare innebär inte tomma klassrum. Lärare som är lämpliga men saknar behörighet kan anställas för att undervisa i ett ämne för ett år i taget.

Jämfört med förra läsåret har andelen lärare med behörighet i minst ett undervisningsämne minskat något i grundskolan men ökat något i gymnasieskolan. Behörighetsgraden skiljer sig åt mellan olika ämnen i både grund- och gymnasieskolan och mellan olika delar av landet. Kommunala skolor har högre andel behöriga lärare än fristående skolor.

Andel lärare med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne läsåret 2018/19

Grundskola


Gymnasieskola


Kommunal huvudman

71,5

Kommunal huvudman

84,7

Enskild huvudman

63,1

Enskild huvudman

72,9

Stabil personalrörlighet

Rekryteringsläget inför terminsstart påverkas även av hur många lärare som byter skola, arbetsgivare eller jobb. Jämfört med många andra yrkesgrupper i kommunerna är andelen lärare som under ett år lämnar sektorn låg. Grundskollärare byter dock relativt ofta arbetsgivare men stannar kvar inom sektorn.

I den nationella statistiken finns inga belägg för att lärare lämnar yrket i högre utsträckning än andra jämförbara yrkesgrupper. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har i en studie visat att andelen utbildade lärare som arbetar inom utbildning har legat på en ganska stabil nivå de senaste 20 åren.

Det finns en betydande andel utbildade lärare (cirka 15-20 procent av alla utbildade) som arbetar i ett annat yrke och som möjligtvis skulle kunna lockas tillbaka till att arbeta som lärare. Enligt IFAU finns dock inte några tecken på att dessa blivit fler under senare år.

IFAU:s rapport Bristyrken i offentlig verksamhet (PDF, nytt fönster)

Enligt Statistika Centralbyrån (SCB) :s undersökning ”Lärare utanför yrket” (2017) är arbetsmiljön den vanligaste anledningen som lärare uppger till varför de lämnar yrket. SCB konstaterar samtidigt att just utbildade lärare inte lämnar yrket i högre utsträckning än andra högskoleutbildade som tagit en yrkesexamen.

SCB:s undersökning Lärare utanför yrket (PDF, nytt fönster)

Andel avgångar (inklusive pension) från sektorn respektive arbetsgivare (månadsavlönade, tillsvidareanställda)

Yrkeskategori

Lämnat sektorn

Varav 60+

Bytt inom sektorn

Förskollärare

6%

3%

4%

Lärare

6%

3%

5%

Grundskollärare

6%

2%

5%

Gymnasielärare

7%

3%

3%

Hela kommunsektorn

8%

3%

3%

Stort och ökande behov av lärare

Det som i första hand påverkar behovet av lärare är den demografiska utvecklingen med fler barn och unga. Fram till år 2027 kommer antalet barn och elever i förskole-, grundskole- och gymnasieålder öka med nästan 350 000, vilket motsvarar en ökning på ungefär 15 procent jämfört med 2017.

Den demografiska utvecklingen, som även omfattar stora pensionsavgångar, innebär ett omfattande rekryteringsbehov. Enligt Skolverkets rekryteringsprognos är det totala rekryteringsbehovet 187 000 heltidstjänster fram till år 2031. Rekryteringsbehovet är som störst de närmsta åren och hälften av det totala rekryteringsbehovet finns i de tre storstadslänen.

Skolverkets prognos över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier

SKL:s rapport Skolans rekryteringsutmaningar

Stor brist på nyexaminerade

I SCB:s årliga undersökning Arbetskraftsbarometern tillfrågas arbetsgivare om bristen på nyexaminerade med olika utbildningar. Undersökningen bekräftar att bristen på nyexaminerade lärare är mycket stor. Inom grundskolan har andelen arbetsgivare som uppger att det råder brist på nyexaminerade med ämneslärarutbildning dock minskat något, från cirka 90 procent 2017 till 80 procent 2018.

Inom gymnasieskolan uppger cirka 60 procent av arbetsgivarna att det råder brist på nyexaminerade ämneslärare i matematik och naturvetenskap. Motsvarande andel när det gäller lärare i språk är 45 procent och 26 procent när det gäller lärare i historia, samhällskunskap och religion. Sedan 2017 har andelen arbetsgivare som uppger brist minskat för samtliga ämneslärarkategorier i gymnasieskolan.

SCB:s sammanställning Arbetskraftsbarometern

Fler väljer att utbilda sig till lärare

Lärarutbildning är den i särklass vanligaste utbildningen inom högskolan som leder fram till en yrkesexamen. Läsåret 2017/18 påbörjade cirka 13 600 personer en lärarutbildning. Antalet nya lärarstudenter är nu tillbaka på samma höga nivåer som rådde i början av 2000-talet. Trots detta utbildas inte tillräckligt många lärare för att möta rekryteringsbehoven.

Både Skolverket och SKL bedömer att det skulle behöva examineras nästan dubbelt så många lärare som idag för att möta behoven. Med tanke på att flera av lärarutbildningarna har ett lågt söktryck och många avhopp är det dock inte ett realistiskt framtidsscenario i dagsläget. De senaste åren har cirka 8 000 nya lärare examinerats varje år.

Universitetskanslersämbetets årsrapport 2019 Lärarutbildningen

Informationsansvarig

  • Bodil Båvner
    Utredare
  • Kalle Berg
    Utredare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot