Publicerad: 8 december 2017

SKL:s syn på lärarlegitimationsreformen

SKL svarade på remissen "Legitimation och skärpta behörighetsregler för lärare". Kort sagt så var och är vår inställning att vi inte ser att införandet av legitimation för lärare och förskollärare i sig höjer resultaten för eleverna/ökar kvaliteten i skolan. Därför var SKL:s remissvar ganska kritiskt.

SKL är positiv till reformens syfte, det vill säga att höja personalens kompetens och därmed verksamhetens kvalitet och elevernas måluppfyllelse. Vi menar dock att ett införande av behöriga eller legitimerade lärare i sig inte är en garant för att eleverna når skolans mål.

Enkät om reformen

SKL har under våren 2014 genomfört en enkät till kommunerna och Friskolornas Riksförbunds medlemmar med frågor om lärarlegitimationsreformen. Enkäten syftar till att följa upp genomförandet av reformen, däribland att kartlägga behoven av lärare i olika ämnen. Uppföljningen omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Enkäten ställdes till skolchef/förvaltningschef/stadsdelsnämndsdirektör för kommunal huvudman respektive VD/ordförande för fristående huvudman. Det är en totalundersökning med relativt god svarsfrekvens, 62 %. Svarsfrekvensen var 73 % för de kommunala huvudmännen.

Vad huvudmännen gör för att få behöriga och legitimerade lärare

Av enkätresultaten framgår att förutom Lärarlyftet II arbetar skolhuvudmännen med olika åtgärder som lärares yrkeserfarenhet med utökad behörighet, kompletterande pedagogisk utbildning, egna fortbildningsåtgärder, lärarexamen genom VAL-projektet, samt validerar lärares yrkeserfarenhet för att säkra att de har behöriga och legitimerade lärare när övergångsreglerna upphör. Behörighetsgraden torde med tiden sakta öka.

Vår uppfattning är att det inte är helt lätt för skolhuvudmännen att lösa personal- och kompetensförsörjningen då lärarna är på fortbildning. Knappt 40 % anger att de har svårigheter med personalförsörjningen när lärare fortbildas. Det är även stor brist på vikarier med kompetens samt blir en ökad arbetsbörda för befintlig personal när kollegor fortbildas. SKL är positiva till att lärare kan arbeta samtidigt som de fortbildas.

Hur löser huvudmännen om det saknas legitimerade lärare

Skulle det saknas legitimerade lärare då övergångsreglerna upphör efter 1 juli 2015 respektive 1 juli 2018 (särskolan) ger skollagen utrymme för lösningar att anställa obehöriga lärare. Situationen kan också hanteras genom exempelvis organisationsförändringar och samverkan med andra huvudmän.

Finansiering

Arbetsgivaren har ett fortbildningsansvar generellt. Däremot anser SKL att om staten
inte fullt ut finansierar sina reformer så kan staten inte lägga ansvaret på huvudmännen. Således blir det ett ansvar på individnivå. Staten bör utöka möjligheterna gällande finansiering av sina reformer. Exempelvis anser skolhuvudmännen att statsbidraget avseende Lärarlyftet II är för lågt. Skolhuvudmännen anger för lågt statsbidrag samt hög administrativ börda som skäl för att de inte har ansökt om statsbidrag.

Många skolhuvudmän bekostar dock ersättning för kurslitteratur, resor, boende, ger ledighet utan löneavdrag och/eller annan ekonomisk ersättning för att underlätta för lärare att kunna delta i kurser inom Lärarlyftet II.

Gott exempel

Ett gott exempel är Ängelholm som menar att det är viktigt att kommuner satsar egna medel i Lärarlyftet II (LL2) när den statliga finansieringen reducerats. Ängelholm hade fram till sommaren 2014 gett 160 lärare minst en termins studier inom ramen för LL2. Det motsvarar cirka 25 % av lärarkåren till en kostnad av 900 000 kronor årligen.   

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot