Publicerad: 23 september 2019

Digital vårdcentral sparar tid för både läkare och patient, Region Dalarna

Arbetet med att skapa en digital vårdcentral i Region Dalarna har möjliggjorts tack vare politisk enighet och samsyn. I Appen Min Vård kan medborgare se sin journal, sina recept, boka tider och möta en läkare öga mot öga i rörlig bild, via dator eller mobil.

Med politisk enighet och samsyn inom organisationen kom Region Dalarna snabbt igång efter att ha beslutat att skapa en digital vårdcentral. En praktiskt inriktad projektgrupp satsade på att bygga och testa sig fram. På mindre än ett år var det klart.

Dalarna är ett glest befolkat län med stora avstånd och liten befolkning. Om invånarna kunde få hjälp av sjukvården på distans skulle mycket tid och pengar sparas för både för vården och för dem som söker hjälp, resonerade Region Dalarna. Med en dator i nästan varje hem och en mobil i var och ens näve skulle vården kunna flyttas närmare patienterna. Ända hem.

– Vi ville sätta den digitala delen i rullning, hjälpa vårdcentralerna att öka tillgängligheten och ge befolkningen en ny möjlighet att komma i kontakt med vården. Vi insåg också att vi måste ta steget ut i den digitala världen för att klara bemanningen. Så vi beslöt att bygga en digital vårdcentral och se hur det funkar, säger Matts Lindgren, verksamhetschef för Min Vård, som den digitala vårdcentralen kallas.

Att det gick snabbt att komma igång berodde bland annat på att det fanns politisk medvetenhet och samstämmighet över parti- och blockgränser om att något måste förändras. Men man måste ta hänsyn till att lagen ännu inte är utvecklad för digital vård.

Via 1177:s APP kan patienter sedan tidigare boka tid för fysiskt besök, se sin journal och sina recept. Genom Appen Min Vård kan de nu också ta kontakt och möta en läkare öga mot öga i rörlig bild, via dator eller mobil.

Oväntat problem när första patienten loggade in

Projektet sattes igång i början av 2016 och leddes av Matts Lindgren, som samlade en projektgrupp med regionens IT-strateg, divisionschefer i primärvården, cheferna för vårdvalet och utvecklingsavdelningen. I januari 2017 loggade första patienten in med mobilt bank-id.

Tekniken skulle vara enkel: Man öppnar en browser och kör. Men det som funkat utmärkt i testmiljö visade sig bli besvärligt i skarpt läge. Efter två minuter bröts kontakten mellan patient och läkare. Den återkom men bröts efter två minuter igen.

Det skulle bli en svår nöt att knäcka.

I stället för att bygga ett eget system hade man valt att köpa in en teknisk lösning. Det var i sort sett obruten mark och Dalarna var bland de första landsting och regioner att göra så. Men felet var svårt att hitta och leverantören fick ta hjälp av experter från Holland. Det visade sig att kontakten brutits av en så kallad Proxy, en extern server som sköter kommunikationen mellan regionens system och omvärlden. Det tog en månad innan problemet var löst.

Snabbare och mer effektiva ”läkarbesök”

Matts Lindgren har under resans gång kontinuerligt haft kontakt med alla verksamhetschefer i primärvården. De gav klartecken till att intresserade läkare fick tid avsatt för att möta patienter via videolänk. Ett tiotal nappade.

– Ett videobesök går ofta snabbare än ett fysiskt möte. Patienten behöver inte ta tiden att åka in, anmäla sig i receptionen, sitta i ett väntrum och ropas in av en sköterska. Man kan sitta hemma eller på jobbet, säger Matts Lindgren.

– Själva mötet med läkaren går också snabbare. Det blir kortare och kärnfulla möten, enligt både patienter och rådgivare.

Erfarenheterna på vårdcentralerna har också varit goda. Startsträckan för att komma igång har varit förvånansvärt kort, tycker Kristina Ragnarsson som är verksamhetschef för vårdcentralerna i Britsarvet och Grycksbo.

Bland annat har man kunnat använda befintlig utrustning eller sådan som enkelt kunnat beställas – allt som behövs är en bärbar dator med webbkamera. Tekniken är densamma som för videokonferenser, vilken personalen redan kan.

– Det är enkelt både för oss och för patienterna. För läkarna är det mer värdefullt att se patienten än att bara ringa ett telefonsamtal. De kan också sköta återbesök på det här sättet i stället för vid ett fysiskt möte. Patienterna förstår det här eftersom de har sett reklam på TV, även om den inte var för just vår APP. De som inte kan säger ifrån direkt, säger Kristina Ragnarsson.

Lättare att prata om psykisk ohälsa i hemmiljö

Patienter med funktionsnedsättningar kan ha problem att klara Appen – eller tvärtom lättare för att ett fysiskt besök blir jobbigt. Det gäller även patienter med psykosociala problem, som kan ha lättare att ta första kontakten med ett videosamtal. Psykologer och terapeuter ser också många fördelar och skulle vilja arbeta mer så.

– Vi har kört ganska strikt efter våra rutiner, men nu får vi tänka om, det finns flera sätt att göra saker. Och det kommer inte att stanna här, det blir alltfler grupper som kommer, säger Kristina Ragnarsson.

Ungdomsmottagningen är ett annat exempel. Många unga har svårt att ringa, utan tar hellre kontakt via videolänk. Där avgör terapeuten i en första bedömning om man kan börja digitalt. Sedan kan det bli enklare för patienten att komma in fysiskt. Tryggheten är en viktig aspekt.

– Många känner sig mer bekväma i sin hemmiljö och öppnar sig kanske lättare, särskilt vid psykisk ohälsa. Det kan vara jobbigt för dem att sitta i ett väntrum, hemma riskerar man inte att någon ser en, säger Kristina Ragnarsson som gärna skulle inkludera även sjukgymnaster.

Patienter har också efterfrågat möjligheten att chatta, men där räcker inte bemanningen, beklagar hon.

Alla vårdcentraler ska dela på bemanningen

När den digitala vårdcentralen fyllde två år i februari 2019 hade barnsjukdomarna åtgärdats. Då beslutade regionen att samtliga 32 vårdcentraler ska vara med och bemanna den. Den ska även kunna vara öppen på kvällar och helger, när det är möjligt.

Det finns många tankar på att utveckla systemet. Vad gäller tekniken funderar man på egna lösningar, vis av erfarenheterna från teknikstrulet i början.

– Det är bra om vi får mer kontroll. Vissa saker ska man inte ha hos andra när vi har egen kapacitet, men det kom vi på redan innan 1177, säger Lars Wallman, regionens avdelningschef för IT-infrastruktur.

Ett mål är att göra det lättare för patienter att hitta vägar till Min Vård, från till exempel 1177, patientföreningar och andra Appar. Väl inne i Min Vård ska den vårdsökande få hjälp att enkelt komma rätt – till akuten, husläkare, sjukgymnast och så vidare.

En annan nöt att knäcka är supporten mot patient. Skulle en läkare missa att trycka ”Skicka” på ett recept innan han eller hon går för dagen fanns ingen att kontakta efter kontorstid. Det är löst, men supporten måste ses över när systemet utvecklas, förklarar Matts Lindgren.

– Ett av våra svårare problem att lösa var vilket telefonnummer det skulle stå på fakturan till patienten, eftersom den digitala vårdcentralen är gemensam för hela länet. Alla sådana samtal kom till mig, men även det har vi löst nu.

Längre fram är tanken att kunna erbjuda vård i hemmet, där patienten har kontakt med läkare på distans. Det diskuteras även om mobila team, där man framför allt ser till kroniskt sjuka äldre. Det blir billigare än sjukhusvård.

– På ännu längre sikt tror jag vi kommer att ha robotar hemma hos folk, som i Kina där det redan finns. De håller koll på sådant som hjärtfrekvens, andning och blodsocker, säger Lars Wallman.

IT och vård lär av varandra

Den digitala vårdcentralen har påverkat rutiner på både vårdcentraler och på IT-sidan. En viktig erfarenhet är att IT-folket och vården har lärt av varandra, fått ett närmare samarbete.

– Jag tror att min organisation måste bli mer lik vården, med patienternas ökade krav på tillgänglighet. Vi måste nog också jobba på midsommar, julafton och kvällar för att supporta. Vi behöver också bli bättre på att tala om vad vi kan och vilka digitala lösningar vi har nu och på sikt, säger Lars Wallman.

På vårdcentralerna har sköterskor som tar emot samtalen från patienter fått in vanan att tänka på om patienten ska komma fysiskt eller bokas in för digitalt möte. Det avlastar verksamheten och skapar utrymme för att ta emot fler besök totalt, både fysiskt och digitalt.

Över huvud taget har anpassningen till patienternas förväntan om ökad tillgänglighet via fler kanaler förändrat synen på relationen patient-vård.

– Patienterna är duktiga och vet vad de kan söka för. Kanske har vi undervärderat deras kunskaper genom att betrakta oss som experter och dem som lekmän, funderar Matts Lindgren.

Kontakt: Matts Lindgren, verksamhetschef för Min Vård

Informationsansvarig

  • Anders Nordh
    Handläggare
  • Lena Langlet
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot