Publicerad: 6 april 2018

Tillståndsplikt, vinstbegränsning och ägarprövning

Regeringens budgetproposition 2018 innehåller förslag att gå vidare med tillståndsplikt kopplat till vinstbegränsning inom omsorg och skola, ägarprövning och översyn av LSS-lagstiftningen. Vinstbegränsning inom sjukvården föreslås utredas. Men regeringen föreslår att man inte ska gå vidare med förslaget om tillståndsplikt för offentlig driven socialtjänst.

SKL har genom cirkulär 17:46 beskrivit vilka ekonomiska förutsättningar som regeringen föreslår som berör kommunerna åren 2018–2020. Regeringens förslag innehåller också andra förslag som inte avser förslag på fördelning av medel.

Vinstbegränsning föreslås inom omsorg och skola

Regeringen avser att under mandatperioden föreslå en reglering som innebär att det ska krävas ett tillstånd för att privata aktörer som bedriver välfärdsverksamhet ska få motta offentliga medel. Kravet kommer att omfatta verksamhet som bedrivs enligt skollagen, socialtjänstlagen (2001:453) samt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Men alltså inte Hälso- och sjukvårdslagen i detta läge.

För att få ett tillstånd att motta offentlig finansiering ska den juridiska personen kunna visa att offentliga medel i huvudsak kommer att gå till det de är avsedda för. Därför föreslås en vinstbegränsning. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet och kommer huvudsakligen att bygga på förslagen i betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). Det tillåtna rörelseresultatet för berörda aktörer beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång.

Syftet är att skapa incitament att använda skattemedlen i verksamheten, i enlighet med lagstiftningens intentioner. Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg ska pröva att kraven för att få motta offentlig finansiering är uppfyllda och ha tillsynsansvar över att kraven för tillståndet fortlöpande uppfylls. Detta inkluderar tillsyn över att otillåtna värdeöverföringar inte sker. Sanktionsavgifter ska införas. Förslagen ska även skapa bättre förutsättningar för idéburen välfärdsverksamhet att växa.

Vinstbegränsning inom hälso- och sjukvård ska utredas

Vinstjakt ska inte finnas inom hälso- och sjukvården. Vilken reglering som behövs för att på bästa sätt åstadkomma detta behöver utredas vidare. En utredning som lämnar förslag på hälso- och sjukvårdsområdet, ska vara klar i juni 2018. Uppdraget blir att titta på olika lösningar för att säkerställa att skattemedel används till det som de är avsedda för. Synpunkter från professionen ska tas tillvara. Avsikten är att återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att skattemedel går till det som de är avsedda för inom hälso- och sjukvården.

Ägarprövning för fristående skolor, förskolor samt socialtjänstverksamhet

Regeringen avser också att föreslå en prövning av ägare och ledning för fristående skolor och förskolor samt för socialtjänstverksamhet. Endast den som har tillräcklig insikt och i övrigt är lämplig ska beviljas tillstånd att bedriva sådan verksamhet. Det ska också krävas tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att kunna uppfylla de föreskrifter som gäller för verksamheten.

Förslag om tillståndsplikt för offentlig driven socialtjänst utgår

Riksdagen beslutade i mars 2017 om ett tillkännagivande med innebörden att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för externa leverantörer som bedriver verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet. Regeringen gör bedömningen att det inte föreligger samma behov av tillståndsprövning i kommunal regi som för enskild verksamhet.

Kommuner och privata aktörer inom socialtjänsten har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna. Därutöver kan privata aktörer ansöka om tillstånd för att vara verksamma inom socialtjänsten. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer.

Kommunernas roll och ansvar innebär även att de är huvudmän för socialtjänstverksamhet som överlämnas till privata utförare, och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Rollen innebär att kommunerna alltid måste utöva någon form av kontroll för att kunna uppfylla sina skyldigheter. Tillståndskravet verkar som ett komplement till den kontroll som kommunerna ansvarar för, i syfte att säkerställa kvaliteten och lämpligheten hos ägare och ledning.

Vid start av socialtjänstverksamhet i kommunal regi bedömer regeringen att det inte föreligger samma behov av tillståndsprövning som för enskild verksamhet. Ett viktigt skäl till detta är den lagstadgade skyldigheten och det yttersta ansvaret att tillhandahålla välfärdstjänster. Att kommuner inte behöver söka tillstånd för verksamhet som drivs i egen regi, innebär inte att kraven är lägre vad gäller tjänsternas kvalitet. Oavsett om tillståndsplikt är ett krav eller inte utövar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet.

Den statliga tillsynen innebär en granskning av att verksamheten uppfyller de krav och mål som formulerats i lagar och andra föreskrifter. Kvalitetskraven är desamma oavsett regi. Regeringens bedömning är att frågan om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare.

Översyn av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Vinstdrivande företag är i dag den vanligaste driftformen för personlig assistans. Det kan finnas risk att företag överdriver brukarens behov av personlig assistans samt att den svaga uppföljningen i assistansersättningen och de starka ekonomiska incitamenten är faktorer som kan driva fram brott och överutnyttjande. Många av de problem som uppmärksammats genom åren inom assistansersättningen kvarstår och nya har tillkommit.

Det gäller till exempel det delade huvudmannaskapet för personlig assistans och de konsekvenser som det fått för andra insatser som kommunen ansvarar. Det finns också brister i de insatser som LSS rymmer.

Mot bakgrund av denna utveckling har regeringen tagit initiativ till en översyn av hela LSS-lagstiftningen. Utredaren har till uppgift att både se över lagstiftningen i syfte att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och mer träffsäkra LSS-insatser samt jämlikhets- och jämställdhetsfrågor.

Källa: Regeringen

Läs vidare om budgetpropositionen för 2018: Samhällsbygget – investera för framtiden

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot