Publicerad: 16 april 2019

Likabehandling i valfrihetssystem

En grundläggande princip är att alla utförare i ett valfrihetssystem ska behandlas lika, oavsett om verksamheten drivs i offentlig eller privat regi. Detta är framförallt är ett politiskt ansvar.

Alla utförare bör behandlas lika

En kommun eller region ska behandla utförarna som ingår i ett valfrihetssystem lika så långt det är möjligt och om det inte finns skäl för något annat. Hur långt likabehandlingen sträcker sig är inte entydigt i gällande lag, utan blir ett politiskt ansvar.

Likabehandlingsprincipen i lagen om valfrihetssystem, LOV, har prövats i rättens första instans, förvaltningsrätten (FR Härnösand mål 2818-16). Rätten menade att likabehandlingsprincipen reglerar förhållandet mellan privata utförare, att externa leverantörer ska behandlas på ett likvärdigt sätt. Utförare i egen regi är inte leverantörer i LOV:s mening. Konkurrensverket har i ett beslut gjort samma bedömning (Dnr 348/2013).

Likabehandlingsprincipen i LOV (kommentar av förvaltningsrätten i Härnösands dom), SKL

Hela domen kan du beställa genom att kontakta Förvaltningsrätten i Härnösand

För verksamhet som bedrivs i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) finns också här ett i lagreglerat krav om likabehandling att förhålla sig till. I HSL 7 kap 3 § regleras att landstingen ska utforma vårdvalssystem så att alla utförare behandlas lika, om det inte finns skäl för något annat.

Att behandla alla utförare lika kan beröra en mängd olika områden, till exempel att alla utförare:

  • får tillgång till information av betydelse för utförarens verksamhet,
  • får möjlighet att lämna synpunkter på förslag inför beslut,
  • följs upp på lika sätt.

Lagen om valfrihetssystem 1 kap. 2 § - alla leverantörer ska behandlas likvärdigt

Hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 3 § - alla utförare behandlas lika, om det inte finns skäl för något annat

Ekonomiska villkor

Likabehandling innebär att också de ekonomiska villkoren ska vara rättvisa, vilket inte är det samma som att alla utförare ska få samma ersättning. Ersättningen kan vara olika för olika patienter eller brukare, beroende på att förutsättningar är olika som till exempel:

  • avståndet till brukarens bostad (glesbygd),
  • grad av funktionshinder,
  • behov av insatser,
  • vårdtyngd,
  • ålder,
  • socioekonomiska förutsättningar med mera.

Beroende på verksamhet, är detta variabler som kan användas i ersättningsmodellen med syfte att spegla utförarens förväntade resursinsats.

Villkoren olika beroende på regiform

De ekonomiska villkoren kan också vara olika beroende på regiform - offentlig eller privat regiform. Det finns stöd för denna princip i förarbetet till LOV. Kommunen och regionen kan själva ta beslut om alla typer av ersättningar till utförare inom vård och omsorg, även sådana som berör regiform. Sådan ersättning kan kompensera den offentliga eller privata utföraren för deras respektive särdrag.

Hälso- och sjukvårdslagen öppnar för en möjlighet att differentiera de ekonomiska villkoren om det finns skäl för det.

Alla ställningstaganden och beräkningar avseende de ekonomiska villkor, bör redovisas öppet och vara transparenta så att de kan förstås och accepteras av alla. Beräkningar av ersättningsnivåer bör vara så enkla att de går att förutse.

Publikationer

Informationsansvarig

  • Lars Kolmodin
    Handläggare
  • Thomaz Ohlsson
    Handläggare
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot