Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen innehåller konkreta förslag som bland annat:

• En sekretessbrytande bestämmelse införs för att underlätta kommuners och landstings möjlighet till uppföljning av välfärdsverksamhet som bedrivs av privata utförare.
• Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska ges bättre förutsättningar för att tillhandahålla kompletta register.

Utredningen gör även bedömningen att det är särskilt komplext att definiera och mäta kvalitet i välfärden, eftersom viktiga kvaliteter i välfärdssektorn skapas i mötet mellan personal och barn och vuxna som behöver insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst eller som går i skolan. Att på ett rättvisande sätt mäta kvaliteten i dessa möten är svårt.

Slutbetänkande: Kvalitet i välfärden, SOU 2017:38

Välfärdsutredningens presentationsbilder (PDF, nytt fönster)

SKL:s yttrande till Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Välfärdsutredningen innehåller konkreta förslag som bland annat:

• Det ska krävas tillstånd för privata utförare för att få motta offentlig finansiering. Kravet ska gälla privata utförare som bedriver verksamhet enligt Skollagen, Socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) respektive Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
• Krav på att verksamhet ska bedrivas av en juridisk person
• Aktörernas rörelseresultat ska begränsas
• Ägar- och ledningsprövning ska införas
• Ett mer flexibelt regelverk för upphandling av välfärdstjänster
• Förslag på riktade upphandlingar mot idéburna aktörer
• En ny lag om valfrihetssystem (LOV)

Delbetänkande: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

Video: Ilmar Reepalu utredningens del som berör reglering av privata välfärdstjänster, SNS

SKL:s yttrande till Välfärdsutredningen 8 november 2016

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Vinst som incitament kan motverka intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen.

Uppdrag för en mer jämlik vård - Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08)

Kommittédirektiv 2017:128

Regeringen har beslutat om en översyn av styrsystemen inom hälso- och sjukvården med målet att genom en mer ändamålsenlig styrning bidra till en mer jämlik vård.

Utredare är Göran Stiernstedt.

Uppdraget ska delredovisas senast 15 juni 2018. De delar som ska delredovisas är utgångspunkterna för mer ändamålsenliga styrsystem samt sammanställningen av skillnader i vårdutnyttjande. Uppdraget ska i övrigt redovisas senast 30 juni 2019.

Uppdraget innehåller:

• Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen, och med principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen.
  • Det innefattar även att se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem, förkortad LOV.
  • Analys av och överväganden om hur systemen kan förändras och utvecklas ska tas fram efter dialog med professionerna, så att systemet gynnar en utveckling där deras kunskap och erfarenhet tas tillvara.
• Utifrån Tillitsdelegationens delbetänkande (SOU 2017:56) kartlägga och analysera möjligheter att via förändringar i vårdsystemens ersättnings- och finansieringsmodeller främja en behovsstyrd vård.
• Följa upp och redovisa om skillnader i vårdutnyttjande varierar mellan patientgrupper med olika socioekonomiska förutsättningar.
• Utreda behov och förutsättningar för, samt för- och nackdelar med att införa viss tillståndsprövning eller alternativ till sådan prövning inom hälso- och sjukvårdsområdet.
  
• Kartlägga och analysera användandet av stafettläkare och annan inhyrd vårdpersonal, i öppenvården såväl som i slutenvården och lämna förslag på hur en kontinuerlig vård kan främjas genom att användandet av inhyrd vårdpersonal minskas.
• Tilläggsdirektiv: att analysera hur ett långsiktigt hållbart system för så kallade nätdoktorer kan skapas, med beaktande av principen om en behovsstyrd vård.

Tillstånd grundas på ägar- och ledningsprövning

Tillstånd ska endast beviljas den som genom erfarenhet eller på annat sätt har fått den insikt i de gällande föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten och i övrigt visar sig lämplig att bedriva sådan verksamhet.

Hittills gällande regelverk skiljer sig åt avseende kraven att få tillstånd att bedriva verksamhet enligt LSS, skollagen och SoL. Införandet av en ägar- och ledningsprövning kompletterar den nuvarande prövningen så att samma grundläggande kvalifikationskrav ska gälla för etablering av all tillståndspliktig verksamhet inom välfärdssektorn.

Genom att det införs mer identiska krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar bedöms oseriösa aktörers möjligheter att bedriva skattefinansierad verksamhet kunna motverkas.

Personkretsen

Prövningen ska avse den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag samt personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten.

Bedömningen ska göras samlat för hela den berörda kretsen. Prövningen av berörda personer ska ske i förhållande till den aktuella verksamheten. Prövning av ägande i flera led kan vara aktuell om ägaren med ett väsentligt inflytande är en annan juridisk person. Anställd med arbetsledande funktion, t.ex. rektor, ingår inte i prövningen.

Krav på insikt

Kraven på insikt är viktigt för att ge blivande tillståndshavare en högre beredskap för uppdraget och därigenom säkerställa att den sökande har förutsättningar att kunna erbjuda verksamhet av god kvalitet.

Utöver krav på kunskap om innehållet i den lagstiftning som reglerar den specifika verksamheten, omfattar kraven också kunskap om bland annat de arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga regler som gäller för verksamheten. Kraven på insikt ska uppfyllas av den berörda personkretsen – att endast ha tillgång till kompetent och administrativ förvaltning är inte tillräckligt för att kraven ska anses uppfyllda.

Exempel på områden som personkretsen ska ha nödvändig insikt inom:

• Utbildning och erfarenhet av betydelse för verksamheten.
• Krav på kvalitet och säkerhet.
• Arbetsrättslig lagstiftning och arbetsmiljöföreskrifter.
• Ekonomiska kunskaper till exempel om associationsrättsliga krav eller relevanta krav som följer av årsredovisningslagen, ÅRL.

Krav på lämplighet

Syftet med prövningen av lämplighet är att förhindra oseriösa aktörer. Därför kan det räcka med att det finns brister i den personliga lämpligheten för att lämplighetskravet inte ska anses uppfyllt.

Vid bedömning vägs ekonomisk skötsamhet in, det vill säga viljan och förmågan att fullgöra skyldigheterna mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas vid lämplighetsprövningen. Till exempel ska följande beaktas:

• skött redovisning,
• betalning av skatter och arbetsgivaravgifter,
• brott av förmögenhetskaraktär,
• vålds- och sexualbrott.

Prövning måste göras utifrån den verksamhet som ska bedrivas och omständigheterna i det enskilda fallet. Tillståndsmyndigheten ska göra en samlad bedömning av alla omständigheter, som till exempel hur långt tillbaka i tiden brottet begicks, brottets beskaffenhet och hur sökanden har uppträtt därefter.

Krav på ekonomiska förutsättningar

Tillståndshavaren ska även ha ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten i enlighet med de krav som ställs för den specifika verksamheten. Verksamheten ska därför ha ekonomiska förutsättningar för att:

• följa de föreskrifter som gäller för verksamheten,
• kunna bära sina kostnader,
• ha utrymme för nödvändiga investeringar
• bedriva en verksamhet med godtagbar kvalitet.

Kravet på ekonomiska förutsättningar gäller under hela tiden som verksamheten bedrivs. Budget och elevprognoser ska ge visa att verksamheten i praktiken har förutsättningar att följa föreskrifterna. Kraven på ekonomiska förutsättningar syftar till att minska risken för plötsliga nedläggningar.

Ytterligare föreskrifter

Då det finns behov av mer detaljerade föreskrifter om ansökningsförfarandet och prövning, kommer regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, utfärda föreskrifter om villkor för tillstånd respektive godkännande.

Enklare och flexiblare regler för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster införs. Lagen träder i kraft 2019-01-01 och bestämmelserna gäller endast för upphandlingar som har påbörjats efter lagändringen.

Färre regler under tröskelvärdet vid upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdet

Färre regler som ska säkerställa öppenhet och rättssäkerhet kommer att gälla vid offentlig upphandling av välfärdstjänster (vård, omsorg och utbildning) vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde.

• Om det saknas ett gränsöverskridande intresse är tröskelvärdet cirka 7 mnkr (750 000 euro).
• Särskilda regler intas i 19 kap. LOU och aktuella tjänster anges med CPV-koder i en bilaga till lagen
• Upphandling ska offentliggöras – men de grundläggande upphandlingsprinciperna ¹ behöver inte tillämpas. De grundläggande upphandlingsrättsliga principerna ska endast tillämpas när upphandlingen har ett bestämt gränsöverskridande intresse.
• Även om de grundläggande upphandlingsprinciperna INTE gäller under tröskelvärdet, så är den upphandlande myndighetens frihet vid val av leverantör är ändå begränsad av de krav som regeringsformen ställer på saklighet och objektivitet, RF 1kap 9§, samt förvaltningslagen ställer på saklighet och opartiskhet, FL 5§
• Under cirka 2 mnkr saknas krav på offentliggörande genom annonsering (men krav föreligger på dokumentation ned till 100 tkr)

Regler om informationsskyldighet och dokumentationsplikt är grundläggande för att garantera insyn i myndigheternas upphandlingar och för att skydda rättssäkerhetsintressen. Regeringen anser att upphandlande myndigheter, oavsett om det finns ett gränsöverskridande intresse eller inte, bör vara skyldiga att informera berörda leverantörer om beslut att tilldela kontrakt eller ingå ramavtal och om beslut om att avbryta en upphandling.

Reserverad upphandling

Den upphandlande myndigheterna får reservera rätten för en organisation att delta i offentlig upphandling exklusivt för vissa hälso- och sjukvårdstjänster, sociala tjänster och kulturella tjänster, som räknas upp i bestämmelsen med angivande av CPV-koder.

En upphandlande myndighet ska ha möjlighet att reservera deltagandet till organisationer som uppfyller vissa krav.

En sådan organisation ska ha till syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till tjänsterna i fråga, och eventuella vinster ska återinvesteras för att uppnå organisationens syfte. Men det föreligger inte krav på att sådant syfte behöver framgå av organisationens syftes- eller ändamålsparagraf.

Vidare ska organisationens lednings- och ägarstruktur grundas på personalens ägande eller deltagande, eller kräva aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter.

Kontrakt tilldelas under konkurrensutsättning. Det är alltså inte möjligt att direkttilldela kontrakt.

En anbudsinfordran görs genom en annons om upphandling, eller en förhandsannons.

Den upphandlande myndigheten ska informera om att deltagandet i förfarandet är förbehållet vissa organisationer som fullgör ett offentligt uppdrag och som uppfyller vissa villkor.

Löptiden för ett kontrakt som tilldelas med stöd av de föreslagna bestämmelserna ska inte få överstiga tre år.

Om en upphandlande myndighet har tilldelat en organisation ett kontrakt för en viss tjänst med stöd av bestämmelserna under de senaste tre åren ska myndigheten inte på nytt få tilldela samma organisation ett kontrakt efter en reserverad upphandling för en sådan tjänst.

¹ Upphandlingsrättsliga principer: öppenhet, likabehandling, proportionalitet, icke-diskriminering och ömsesidigt erkännande.