Riksdagen har beslutat om ökade tillståndskrav och enklare och mer flexibla upphandlingsregler. Men reglering av vinsterna i välfärden ska inte införas.
Riksdagen tog den 8 juni 2018 ställning till två betänkanden från Finansutskottet. Innehållet är grundat på förslag från Välfärdsutredningen samt inlämnade motioner.
Finansutskottets betänkande, 2017/18:FiU43 (PDF, nytt fönster)
Finansutskottets betänkande, 2017/18 FiU44 (PDF, nytt fönster)
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, 2017/18:FiU43
Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom:·
Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn. Genom riksdagens beslut ska tillstånd endast beviljas:
Kommunerna ska ha tillstånds- och tillsynsansvar för fristående förskolor och vissa fritidshem och pröva om ägare och ledare uppfyller kraven på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättnignar. En motion om att flytta ansvaret till Skolinspektionen avslogs. Kommunerna ska besluta om och ta ut en avgift för att pröva en ansökan om godkännande som huvudman.
Lagändringarna i socialtjänstlagen, SoL, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt skollagen börjar gälla den 1 januari 2019.
För att säkerställa likvärdiga villkor och kvalitet tycker riksdagen att även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamhet inom välfärdsområdet. Regeringen borde också säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.
Riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med ytterligare förslag.
Upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdet på cirka 7 miljoner kronor (750 000 euro) ska omfattas av färre regler. Det ska också vara möjligt att reservera vissa upphandlingar till organisationer som uppfyller vissa kriterier som är typiska för idéburna aktörer.
Avseende utredning om förändrade upphandlingsregler, läs vidare i Förenklingsutredningen.
Riksdagen sa nej till förslaget om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.
Riksdagen tycker att det är rimligt att man istället går vidare med förslag som stärker kvaliteten i välfärden. Riksdagen är oroade över hur förtroendet ska kunna fortsätta vara högt när det samtidigt förekommer brister i kvaliteten.
Därför tycker riksdagen att det borde inrättas nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet. Riksdagen uppmanar regeringen återkomma med ett sådant förslag.
Välfärdsutredningen innehåller konkreta förslag som bland annat:
Utredningen gör även bedömningen att det är särskilt komplext att definiera och mäta kvalitet i välfärden, eftersom viktiga kvaliteter i välfärdssektorn skapas i mötet mellan personal och barn och vuxna som behöver insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst eller som går i skolan. Att på ett rättvisande sätt mäta kvaliteten i dessa möten är svårt.
Slutbetänkande: Kvalitet i välfärden, SOU 2017:38
Välfärdsutredningens presentationsbilder (PDF, nytt fönster)
SKL:s yttrande till Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Välfärdsutredningen innehåller konkreta förslag som bland annat:
Delbetänkande: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78
Video: Ilmar Reepalu utredningens del som berör reglering av privata välfärdstjänster, SNS
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Vinst som incitament kan motverka intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen.
Regeringen har beslutat om en översyn av styrsystemen inom hälso- och sjukvården med målet att genom en mer ändamålsenlig styrning bidra till en mer jämlik vård.
Utredare är Göran Stiernstedt.
Uppdraget ska delredovisas senast 15 juni 2018. De delar som ska delredovisas är utgångspunkterna för mer ändamålsenliga styrsystem samt sammanställningen av skillnader i vårdutnyttjande. Uppdraget ska i övrigt redovisas senast 30 juni 2019.
Tillstånd ska endast beviljas den som genom erfarenhet eller på annat sätt har fått den insikt i de gällande föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten och i övrigt visar sig lämplig att bedriva sådan verksamhet.
Hittills gällande regelverk skiljer sig åt avseende kraven att få tillstånd att bedriva verksamhet enligt LSS, skollagen och SoL. Införandet av en ägar- och ledningsprövning kompletterar den nuvarande prövningen så att samma grundläggande kvalifikationskrav ska gälla för etablering av all tillståndspliktig verksamhet inom välfärdssektorn.
Genom att det införs mer identiska krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar bedöms oseriösa aktörers möjligheter att bedriva skattefinansierad verksamhet kunna motverkas.
Prövningen ska avse den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag samt personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten.
Bedömningen ska göras samlat för hela den berörda kretsen. Prövningen av berörda personer ska ske i förhållande till den aktuella verksamheten. Prövning av ägande i flera led kan vara aktuell om ägaren med ett väsentligt inflytande är en annan juridisk person. Anställd med arbetsledande funktion, t.ex. rektor, ingår inte i prövningen.
Kraven på insikt är viktigt för att ge blivande tillståndshavare en högre beredskap för uppdraget och därigenom säkerställa att den sökande har förutsättningar att kunna erbjuda verksamhet av god kvalitet.
Utöver krav på kunskap om innehållet i den lagstiftning som reglerar den specifika verksamheten, omfattar kraven också kunskap om bland annat de arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga regler som gäller för verksamheten. Kraven på insikt ska uppfyllas av den berörda personkretsen – att endast ha tillgång till kompetent och administrativ förvaltning är inte tillräckligt för att kraven ska anses uppfyllda.
Exempel på områden som personkretsen ska ha nödvändig insikt inom:
Syftet med prövningen av lämplighet är att förhindra oseriösa aktörer. Därför kan det räcka med att det finns brister i den personliga lämpligheten för att lämplighetskravet inte ska anses uppfyllt.
Vid bedömning vägs ekonomisk skötsamhet in, det vill säga viljan och förmågan att fullgöra skyldigheterna mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas vid lämplighetsprövningen. Till exempel ska följande beaktas:
Prövning måste göras utifrån den verksamhet som ska bedrivas och omständigheterna i det enskilda fallet. Tillståndsmyndigheten ska göra en samlad bedömning av alla omständigheter, som till exempel hur långt tillbaka i tiden brottet begicks, brottets beskaffenhet och hur sökanden har uppträtt därefter.
Tillståndshavaren ska även ha ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten i enlighet med de krav som ställs för den specifika verksamheten. Verksamheten ska därför ha ekonomiska förutsättningar för att:
Kravet på ekonomiska förutsättningar gäller under hela tiden som verksamheten bedrivs. Budget och elevprognoser ska ge visa att verksamheten i praktiken har förutsättningar att följa föreskrifterna. Kraven på ekonomiska förutsättningar syftar till att minska risken för plötsliga nedläggningar.
Då det finns behov av mer detaljerade föreskrifter om ansökningsförfarandet och prövning, kommer regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, utfärda föreskrifter om villkor för tillstånd respektive godkännande.
Enklare och flexiblare regler för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster införs. Lagen träder i kraft 2019-01-01 och bestämmelserna gäller endast för upphandlingar som har påbörjats efter lagändringen.
Färre regler som ska säkerställa öppenhet och rättssäkerhet kommer att gälla vid offentlig upphandling av välfärdstjänster (vård, omsorg och utbildning) vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde.
Regler om informationsskyldighet och dokumentationsplikt är grundläggande för att garantera insyn i myndigheternas upphandlingar och för att skydda rättssäkerhetsintressen. Regeringen anser att upphandlande myndigheter, oavsett om det finns ett gränsöverskridande intresse eller inte, bör vara skyldiga att informera berörda leverantörer om beslut att tilldela kontrakt eller ingå ramavtal och om beslut om att avbryta en upphandling.
Den upphandlande myndigheterna får reservera rätten för en organisation att delta i offentlig upphandling exklusivt för vissa hälso- och sjukvårdstjänster, sociala tjänster och kulturella tjänster, som räknas upp i bestämmelsen med angivande av CPV-koder.
En upphandlande myndighet ska ha möjlighet att reservera deltagandet till organisationer som uppfyller vissa krav.
En sådan organisation ska ha till syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till tjänsterna i fråga, och eventuella vinster ska återinvesteras för att uppnå organisationens syfte. Men det föreligger inte krav på att sådant syfte behöver framgå av organisationens syftes- eller ändamålsparagraf.
Vidare ska organisationens lednings- och ägarstruktur grundas på personalens ägande eller deltagande, eller kräva aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter.
Kontrakt tilldelas under konkurrensutsättning. Det är alltså inte möjligt att direkttilldela kontrakt.
En anbudsinfordran görs genom en annons om upphandling, eller en förhandsannons.
Den upphandlande myndigheten ska informera om att deltagandet i förfarandet är förbehållet vissa organisationer som fullgör ett offentligt uppdrag och som uppfyller vissa villkor.
Löptiden för ett kontrakt som tilldelas med stöd av de föreslagna bestämmelserna ska inte få överstiga tre år.
Om en upphandlande myndighet har tilldelat en organisation ett kontrakt för en viss tjänst med stöd av bestämmelserna under de senaste tre åren ska myndigheten inte på nytt få tilldela samma organisation ett kontrakt efter en reserverad upphandling för en sådan tjänst.
¹ Upphandlingsrättsliga principer: öppenhet, likabehandling, proportionalitet, icke-diskriminering och ömsesidigt erkännande.
Tack för att du hjälper oss!