Publicerad: 30 maj 2018

Ersättningssystem i primärvård

Viktiga mål är rättvisa i fördelningen av resurser mellan vårdenheter och med avseende på patientgrupper med olika behov, prioritering av insatser för patientgrupper med särskilda behov, samt främja utveckling mot att en större andel av öppenvårdsbesöken ska ske i primärvården.

Samtliga landsting och regioner i Sverige använder en kombination av:

  • fast ersättning per listad individ,
  • rörlig ersättning kopplat till besök eller åtgärder,
  • målrelaterad ersättning baserat på indikatorer som ska återspegla kvalitet och effektivitet.

Ersättning kopplad till besök eller åtgärd

Vårdcentralens ersättning utgörs till största delen av en fast ersättning för listade individer (kapiteringsersättning, kapitation). För de listade patienterna utgår därför ingen eller endast en mindre rörlig besöksersättning.

Patientavgiften, som kan variera mellan 150 och 300 kr, kan ibland utgöra enda delen i besöksersättningen. I vissa landsting får dock inte vårdcentralen behålla patientavgiften heller. För patienter som är listade på en annan vårdcentral, eller olistade, får vårdcentralen däremot som regel en större ersättning per besök på mellan 500 och 1000 kronor.

Besöksersättningen är ofta ännu högre om patienten kommer från ett annat län, mellan 900 och 2200 kronor. Besöksersättningen kan också differentieras utifrån vilken yrkeskategori som patienten möter eller utifrån vilken åtgärd det är. En högre besöksersättning kan också utgå för särskilda aktiviteter där landstinget ser en ökning som angelägen, som t.ex. hembesök eller hälsosamtal.

Landstingens besöksersättningar och kostnadsansvar

SKL gjorde hösten 2017 en studie av landstingens besöksersättningar för olika sorters besök och patientgrupper. Studien omfattade också olika aspekter av kostnadsansvar. Resultatet av studien ger en komplex bild där förekomsten av och nivåer på olika ersättningar och kostnader varierar stort mellan olika landsting. Dessa behöver emellertid betraktas som en del i styrningen i det enskilda landstinget. Variationer kan förklaras av att olika landsting har valt olika lösningar för att uppnå ställda mål.

Sammanställning: landstingens ersättningsmodeller i primärvård 2017 (PDF, nytt fönster)

Anpassning av ersättning utifrån behov och vårdtyngd

För att få en anpassning av ersättningen till befolkningens behov och vårdtyngd görs justeringar utifrån olika grunder:  

  • patientens ålder
  • diagnosklassificering enligt Adjusted Clinical Groups (ACG)
  • patientens socioekonomiska förutsättningar (CNI-index)

Närmare hälften av landstingen och regionerna använder alla tre grunderna för att behovsjustera ersättningen. Övriga använder en eller två av dem.

Vidare information om vad Adjusted Clinical Groups, ACG, är och dess utveckling

Därutöver har 75 procent av landstingen och regionerna också tillägg till vårdenheter med viss lokalisering: 

  • särskilda orter
  • avstånd till närmaste sjukhus
  • glest befolkade områden

Målbaserad ersättning

Alla landsting och regioner utom Jämtland läns landsting har någon form av målbaserad ersättning. Omfattningen varierar i de flesta fall mellan 1 och 5 procent av den totala ersättningen. Ersättningen kan utformas som tillägg eller bonus vid uppnådda mål eller som avdrag alternativt vite om målen inte nås. Det är vanligare med bonus än viten. Antal målindikatorer varierar mellan 1 och närmare 40.

Ersättning efter täckningsgrad

Litet mer än hälften av landstingen och regionerna justerar också ersättningen efter täckningsgrad, det vill säga hur stor del av den listade befolkningens besök som sker på primärvårdsnivå och /eller på den vårdcentral där patienten är listad.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot