Publicerad: 13 augusti 2019

Valfrihetssystem inom hälso- och sjukvård

Valfriheten innebär fri etablering av utförare, att patienten kan välja och välja om utförare, samt att ersättningen till utföraren följer patientens val. Valfrihetssystem inom hälso- och sjukvården kallas i regel för vårdval eller hälsoval.

När regionen beslutat att införa ett vårdvalssystem ska Lag om valfrihetssystem, LOV, tillämpas. Privata utförare upphandlas med LOV som grund. Verksamheter som drivs av regionerna i så kallad egenregi ingår normalt också som utförare i valfrihetssystemet, men är inte en leverantör enligt LOV. Regionens egen regi ska ges villkor så att de har motsvarande förutsättningar som privata utförare som godkänts enligt LOV.

I undantagsfall kan upphandling enligt LOU tillämpas parallellt i ett valfrihetssystem, till exempel om regionen saknar utförare inom ett visst geografiskt område. Förutom ekonomiska villkor, bör uppdrag och ansvar i övrigt vara lika som i valfrihetssystemet i övrigt.

Vidare information om Lag om valfrihetssystem, LOV

Likheter och skillnader mellan LOU och LOV

Att utveckla ett valfrihetssystem innehåller olika steg

  1. Politiskt beslut om att ett valfrihetssystem ska införas i regionen
  2. Utforma ett förfrågningsunderlag som innehåller:
    1. villkor för att bli godkänd som leverantör,
    2. målgrupp, uppdrag, ekonomiska villkor och övriga krav,
    3. avtalsmall med affärsmässiga villkor.
  3. Bestäm villkor för att leverantör ska bli godkänd samt andra avtalsvillkor
  4. Annonsera på valfrihetswebben
  5. Granska inkomna ansökningar, godkänna eller avstyrka leverantören och sluta avtal
  6. Informera medborgarna om valbara utförare
  7. Följ upp och kontrollera avtalen

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för olika valfrihetssystem i regionerna

Valfrihetswebben: annonsera förfrågningsunderlag eller sök efter annonser och information

Ickevals-alternativ i valfrihetssystem

I valfrihetssystemen ska det alltid finnas ett fastställt alternativ, så kallat ickevals-alternativ, om till exempel den äldre inte har möjlighet eller inte vill välja vem som ska utföra tjänsten.

Krav på information till enskilda personer

När enskilda personer kan välja mellan olika utförare av nämndens tjänster, ska nämnden lämna information om samtliga utförare. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar,
lättförståelig och lättillgänglig.

Kommunallagen 8 kap. 18 §

Lag (2008:962) om valfrihetssystem, 9 kap. 1§

Medborgares möjlighet till insyn

Allmänheten har rätt till viss inyn i den verksamhet som bedrivs, även när den drivs av privata utförare. Regionen behöver därför säkra tillgång till information, som ska ha en koppling till upphandlad tjänst, samt bestämma hur informationen rent praktiskt ska göras tillgänglig för medborgaren.

Kommunallag 5 kap. 3 § - Allmänhetens insyn

Fullmäktiges program för uppföljning av privata utförare

Ersättningen följer den enskildes val

I vårdvalssystem följer ersättningen den enskildes val av utförare och privata och offentliga vårdgivare behandlas lika. Det är upp till varje region att besluta om ersättningens närmare utformning. Ersättningsprinciperna för vårdval har kommit att utvecklas så att de väsentligt skiljer sig i sin utformning mellan primärvården respektive specialiserad vård.

Vårdvalssystem i primärvård

Enligt hälso- och sjukvårdslagen är varje region skyldig att organisera primärvården i ett vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika utförare i primärvården. Alla utförare som uppfyller de av regionen beslutade kraven i vårdvalssystemen ska ha rätt att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning.

Valfrihetssystem inom övrig hälso- och sjukvård

Inom övrig hälso-och sjukvård är det frivilligt att införa vårdvalssystem. Det är varje region som beslutar om valfrihetssystem ska införas och inom vilka områden, vilka krav som ska ställas och hur ersättningen ska utformas.

Publikationer

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Lars Kolmodin
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot