Publicerad: 15 augusti 2019

Ersättningsmodeller i specialiserad vård

Privata utförare står för en mindre men ökande andel inom specialiserad vård. Upphandling av privata utförare och införande av valfrihetssystem ställer krav på utveckling av ersättningsmodeller som är flexibla i förhållande till produktion eller utfall.

En viss del av den specialiserade vården är konkurrensutsatt genom införande av vårdval. Annan specialiserad vård upphandlas som komplement till regionens egen verksamhet. Men den absoluta merparten utförs av regionen själv. När verksamheten bedrivs av regionen själv är anslagsfinansiering vanligaste ersättningsformen. Men när vården upphandlas, eller när ett verksamhetsområde är konkurrensutsatt efter beslut om införande av valfrihetsystem (vårdval) så behövs mer flexibla ersättningssystem, som beaktar volymer, vårdåtgärder eller uppnådda medicinska resultat.

  • Vårdval i specialiserad vård är vanligt förekommande särskilt i regionerna Stockholm, Uppsala och Skåne.
  • I övriga regioner förekommer endast enskilda eller inga vårdval i specialiserad vård.
  • Ersättningen i de allra flesta vårdvalssystemen baseras på enskilda prestationer, men andra ersättningssystem är under utveckling.

Prestationsbaserad ersättning

Ersättningen i de allra flesta vårdvalssystemen baseras på någon form av prestationsersättning. Patientens vårdval består i val av utförare, och ersättningen till utföraren baseras på de prestationer som följer av patientens sökorsak, eller vårdgivarens åtgärd. Ersättningen kan därför vara differentierad och grundad på registrering av diagnoser och vårdåtgärder. Ersättningsformen ger starka drivkrafter för en ökad produktion, oaktat patientnyttan.

Vårdepisodersättning

I försökt att komma till rätta med de nackdelar som en helt rörlig ersättning kan ge upphov till, har ansträngningar gjorts att istället finna former för att ersätta hela vårdepisoder, det vill säga alla de vårdkontakter som behövs för att utreda eller behandla det problem som patienten sökt vård för. För hela vårdepisoden utgår ett enhetligt belopp, oavsett innehållet i episoden.

Störst användning har vårdepisodersättning fått för patienter med sorterade behov, där vårdförloppet är relativt standardiserat, där vården antingen är tillfällig och begränsad över tid som till exempel förlossning, höftproteskirurgi eller ögonstarroperation, eller för patienter med kroniska sjukdomar som diabetes, KOL eller reumatologi.

Ersättningen kan avse såväl utredning som åtgärd och efterkontroll samt vid behov åtgärd av tillstötande komplikationer eller rehabilitering. Vårdepisodersättning kan också passa för patienter med kroniska sjukdomar. Vissa vårdepisoder kan kräva samverkan mellan flera olika vårdgivare. Vårdepisodersättning passar sämre på patienter med osorterade behov.

KPP och åtgärder som underlag för vårdepisoder, jämförelser, ersättningsmodeller, webbutik

Värdebaserad vård

Värdebaserade ersättningsmodeller bygger på tanken att det medicinska resultatet och hälsoutfallet ska påverka ersättningens storlek. I praktiken bygger värdebaserad vård på en vårdepisodersättning, vilken kompletteras med en målrelaterad ersättning. Till exempel kan bonus utgå när patienten kan rapportera ökad livskvalitet (hälsoutfall), endast grundersättning vid oförändrad livskvalitet, eller avdrag vid patientrapporterad försämrad livskvalitet.

Det finns en förhoppning att värdebaserad ersättning ska kunna användas som verktyg för att stimulera till innovation, effektivitetsutveckling samt ökad kvalitet och patientnytta. Det finns en stark internationell trend att öka tillämpningen av värdebaserad vård.

Ett införande av värdebaserad vård innebär ett behov definiera medicinska resultat (hälsoutfall) för olika diagnoser. För att detta ska vara möjligt krävs att ett direkt samband kan definieras mellan vårdåtgärden och patientens livskvalitet.

I Sverige används värdebaserad vård sparsamt, men förekommer inom höft- och knäprotesoperationer samt ryggkirurgi.

Värdebaserad vård – kartläggning av kunskapsläget (2018), SBU

Stöd för utveckling av ersättningsmodeller

En arbetsgrupp inom vårdvalsnätverket har tagit fram ett stöd för utveckling av ersättningsmodeller, för regioner som överväger införa vårdval i specialiserad vård.

Ersättningssystem i vårdval, praktiska råd för utformning, webbutiken

Publikationer

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Lars Kolmodin
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot