Publicerad: 16 april 2015

Attityd och ideologi påverkar

Ingen människa säger rent ut att det är konstigt att barn har egna
rättigheter. Däremot finns det kommentarer som avslöjar att det inte är
självklart.

Uttalanden som: "Jag tänker ju mer på de stackars barnen utomlands i vissa länder." skulle kunna tolkas som att det är mer självklart att barn i det vi kallar u-länder, har rättigheter. En annan synpunkt är att rättigheterna borde gälla barn som söker asyl i Sverige. Övriga barn i Sverige har det väl ganska bra?

En annan central aspekt är barnsynen. Hur ser vi på barn i Sverige? Behöver barn skyddas eller ska de vara delaktiga i frågor som rör dem? Här finns ett spänningsfält som är viktigt att diskutera.

Fundera över vad ni tycker. Ta gärna hjälp av övningarna i avsnittet ”Red ut begreppen” som handlar om vad barn är och vad begreppet barnperspektiv innebär i er verksamhet.

Övertro på verksamhetens innehåll

En svår attityd att förhålla sig till är de som arbetar med eller beslutar i frågor som rör barn och som menar att de ”redan gör det här”. Det finns absolut ingenting som säger att konventionen tillämpas i större utsträckning av den som arbetar med barn.

Sverige har valt namnet ”barnkonventionen” och det är nog en av förklaringarna till att vi associerar rättigheterna till ”barn” i stället för till ”mänskliga rättigheter” som är en del av folkrätten.

Fundera över vad ni egentligen vet om konventionen? Hur vet ni att det arbete ni gör för barn och unga är rättighetsbaserat? Använd gärna testet i avsnittet ”Börja här” för att få grepp om din egen och dina medarbetares kunskap.

Positiva krafter

Det finns också en grupp som ser konventionsarbetet som det mest självklara av alla uppgifter. De här personerna kan vara en barnsjuksköterska, en lärare, en politiker, en verksamhetschef eller någon annan i organisationen.

De ser konventionen som ett erbjudande, en möjlighet att göra något bra för barn. Många av de här personerna menar att det är barnen som är utgångspunkten för deras arbete "För det här med barnfrågor har jag ju brunnit för innan." "Jag känner för barnen och deras situation." "Men jag tycker ju att barn är viktigast." De här personerna har en inre motivation till att göra det bättre för barn.

Vilka attityder har ni mött när ni försökt närma er genomförandet av konventionen i er organisation? Försök hitta de personer som ser konventionen som ett erbjudande och samverka med dem till att börja med.

Ålder och yrke spelar roll

Även individens plats i organisationen eller ålder kan påverka attityden till konventionen. Som nybliven förälder, eller mor- och farförälder, är det självklart att rikta blicken mot barn och deras villkor.

För den som intresserar sig för mänskliga rättigheter i allmänhet är det ofta självklart att även på ett djupare plan acceptera att barn har egna rättigheter. Här blir det en fråga om ideologi.

Den som arbetar på en arbetsplats där det inte finns några barn alls kan lätt fråga sig vad konventionen har för bäring på arbetet där. Då är det en stor utmaning att hitta de barn som kan komma att påverkas av ens arbete. Barnen kan vara besökare, anhöriga, kunder, medföljare och därför ha rätt att få sina rättigheter tillgodosedda.

I vilken utsträckning kommer er verksamhet i kontakt med barn? Ofta eller sällan? Hur påverkar det ert arbete med barnkonventionen?

Brist på återrapportering

Som administrativ personal i en offentlig verksamhet är det lätt att förstå att beslut och handling påverkar barn och deras livsvillkor på olika sätt. Ett skäl att trots detta inte ta konventionen på allvar kan vara att det saknas krav på återrapportering till politiken. Varför ska man lägga tid på det om ingen efterfrågar det? Det är en berättigad undran.

I en politiskt styrd organisation är det viktigt att politiken tar ansvar för de frågor som organisationen arbetar med och efterfrågar resultat. De personer som resonerar så här kommer att börja arbeta med konventionen så snart arbetet efterfrågas av politiken, de kan sägas ha en yttre motivation. Här kan revisionen spela en stor roll.

Vilken typ av återrapportering efterfrågas av politiken där ni arbetar? Vilken typ av återrapportering gör ni?

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot