Publicerad: 16 april 2015
Prenumerera på Mänskliga rättigheter, jämställdhet

Red ut begreppen

Det finns några centrala begrepp att förhålla sig till när det gäller
barnets rättigheter. Exempel på sådana begrepp är ”barn”,
barnperspektiv”, ”barnsyn” och ”barnkompetens”.

I arbetet med att förverkliga barnkonventionen är det viktigt att diskutera de här begreppen för att hitta en minsta gemensam nämnare för innebörderna.

Gör en gruppövning

Vill du göra en gruppövning, sätt av minst 2 – 3 timmar så ni har ordentligt med tid att diskutera samtliga begrepp. 
Övning och frågor till red ut begreppen

Barnet – vem är egentligen barn?

Det finns forskare som förklarar begrepp som barn och barndom som sociala konstruktioner. Det vill säga något som är konstruerat av människan och som förklaras på olika sätt beroende av i vilken tid, i vilket land eller i vilken kultur vi lever.

Barn enligt konventionen och kommittén

I konventionen sägs ett barn vara varje människa upp till 18 år om inte den lag som gäller barnet säger något annat. FN-kommittén vill veta vilka åldersgränser som finns för olika frågor i de stater som gått med i konventionen. Exempel på det är vilken ålder staten har för att ingå äktenskap – målet ska vara arton år och lika för pojkar och flickor. Det ska inte vara som till exempel i Saudi Arabien, att en domare kan bestämma att ett barn blir myndigt vid en lägre ålder.

Andra åldersgränser kommittén intresserar sig för är straffbarhetsålder, att ha sexuellt umgänge, vid vilken ålder barn får konsultera medicinsk eller juridisk expertis eller genomgå kirurgiska ingrepp utan vårdnadshavares medgivande. Dessutom frågar kommittén efter vid vilken ålder den obligatoriska skolan slutar, när barnet får gå med i väpnade styrkor, vittna i domstolar, få livstids fängelse, få tillgång till information om sina biologiska föräldrar.

När blir vi barn?

Konventionen svarar inte på frågan när vi blir barn, det får varje stat ta ställning till i sin egen lagstiftning. Det var omöjligt att hitta en gemensam definition på den frågan som alla stater kunde ställa sig bakom. I Sverige blir vi barn i 23:e graviditetsveckan, men om vi bor i Argentina räknas barn som barn redan vid befruktningen.

Olika perspektiv

Tänk dig ett scenario med ett läckande rör på en gata. Vattnet sprutar åt alla håll och någon ringer rörmokaren. Samtidigt med rörmokaren kommer från andra hållet en ung kvinna i nya fina högklackade skinnskor och ett litet barn i gummistövlar. Hur tänker dessa tre personer om det vatten som sprutar ur röret, tror du. Här är det lätt att förstå perspektivet. Personernas position i förhållande till vattnet och deras inställning till vatten spelar roll precis som deras yttre förutsättningar (verktyg, fina skor, stövlar) och motiv till att befinna sig på platsen.

Barnperspektiv

Förutsättningen för att vi ska kunna prata om ett perspektiv är att det finns något, ett objekt, att rikta sin uppmärksamhet mot. När vi pratar om barnperspektiv [perspektiv på barn] är det alltså ett barn som är objektet.  Den som tittar på barnet är subjekt och kan vara en pedagog, förälder, stadsarkitekt, barnsjuksköterska, barnläkare, planingenjör eller socialsekreterare.

När det gäller barnperspektiv är det inte lika självklart att se och förstå vad det perspektivet innebär. Alla som arbetar med och för barn gör ju det med ett ”barnperspektiv” förstås, det ligger i sakens natur. Men vad innebär det och vad är ett perspektiv?

Vi ser barn genom olika glasögon

Vad är det som påverkar vad som blir synligt? Det uppdrag ni arbetar med i er förvaltning styr hur ni ser på barn. Som stadsarkitekt kan man intressera sig för vad barn gör på skolgårdarna och den som arbetar med trafikfrågor kan ha ögonen på trafiksäkerhet för barn. Pedagogen har ett uppdrag att se det lärande barnet och barnsjuksköterskan ska se till barnets hälsa. Beroende av av utbildning och uppdrag ser vi alltså barn genom olika glasögon.

Uppväxten spelar roll

Något som förenar oss alla är erfarenheten av att ha varit barn. Vi präglas alla av de upplevelser vi haft under uppväxten, och det är viktigt att vara klar över hur vi ständigt uttalar oss om vad som är bra för barn utan att vi vet varför vi säger som vi gör.

Problemet är att det som var bra för barn när vi var barn kanske inte alls räknas som bra för barn idag. Det som är bra för barn kan ses som färskvara och det är viktigt att känna till vad ny forskning om barn har att tillföra.

Barnets perspektiv

Det stora uppdraget med att genomföra rättigheterna bland barnen är att belysa barnets eget perspektiv i ord och handling. Skillnaden mellan barnperspektiv och barnets perspektiv är ibland svår att förstå.

Man kan tänka sig att barnperspektiv är när en vuxen uttalar sig om något som har med barn att göra i olika sammanhang. För att vi ska kunna uttala oss om barnets perspektiv krävs att något barn uttalat sig om något, det som visar sig för barnet.

Barnsyn

Hur vi ser på och talar om barn påverkar oss i det arbete vi gör med och för barn och även vilka beslut vi fattar som påverkar barns liv. Om vi ser barn som kompetenta eller om vi ser barn som att de är i behov av skydd kommer det att påverka vår förmåga att lyssna på barns berättelser. Om vi ser på barn som medborgare eller kunder spelar också roll för hur vi bemöter barn. Ett annat exempel är om vi ser på barn som tåliga eller ömtåliga och sköra.

Barnkompetens

I de fall du möter någon som säger att ”det här gör jag redan” när det handlar om att genomföra rättigheterna bland barnen är det troligt att den personen blandar ihop sin yrkeskompetens med mänskliga rättigheter. Det är nämligen olika saker. Att arbeta rättighetsbaserat är inte samma sak som att arbeta som sjuksköterska, pedagog eller socionom.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot