Publicerad: 21 augusti 2018

Checklista för jämställdhetsintegrering

Checklistan är till för organisationer som vill jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Den visar också vilka roller som politiker, chefer, strateger och andra nyckelpersoner har i arbetet.

Det finns några viktiga förutsättningar för att organisationen ska lyckas med sin jämställdhetsintegrering:

  • Att organisationen har en funktion på central nivå som arbetar strategiskt med jämställdhet gentemot förvaltningar och verksamheter.
  • Att organisationen har en fungerande styrning och ledning, och att alla vet hur styrningen påverkar just deras uppdrag.
  • Att medarbetare har kunskap om styrkedjan och förstår sin roll i den.

Instruktion till checklistan

Checklistan består av tio moment som är centrala för att jämställdhetsintegrera en organisation. De behöver inte checkas av i en bestämd ordning, med undantag för att arbetet måste starta med att den politiska ledningen fattar beslut om jämställdhetsintegring.

Under varje  block finns en förklarande text som beskriver vad momentet innebär och vilken roll som politiker, chefer, strateger och andra nyckelpersoner har för just det momentet.

Till checklistan hör ett formulär för självskattning, där ni betygsätter varje moment från 1 till 3. Genom att räkna samman poängen får ni en indikation på hur långt ni kommit i arbetet och kan jämföra utvecklingen från år till år.

Formulär för självskattning av jämställdhetsintegrering (PDF, öppnas i nytt fönster)

1. Den politiska församlingen tar beslut om jämställdhetsintegrering

I en politiskt styrd organisation är det politikerna som beslutar om verksamhetens inriktning och omfattning (inom ramen för lagstadgade skyldigheter). Ett politiskt beslut är en grundläggande förutsättning för att ett förändringsarbete ska få genomslag i hela organisationen och bli långsiktigt hållbart.

Första steget i arbetet med jämställdhetsintegrering är att den politiska ledningen fattar ett övergripande och långsiktigt beslut om att organisationen ska jämställdhetsintegreras.

Det kan ske på olika sätt. I många kommuner och landsting har fullmäktige ställt sig bakom den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen), och därmed gjort ett politiskt åtagande för att jämställdhetsintegrera verksamheten.

Beslutet kan också ha andra former, till exempel att fullmäktige fastställer en plan för jämställdhetsintegrering, eller antar jämställdhetsintegrerade verksamheter som ett budgetmål.

Läs vidare

2. Den politiska ledningen efterfrågar resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering

Som politiker har du en viktig roll för att hålla liv i frågan, och se till att åtagandet inte glöms bort.

Genom att ge ett kommunalråd eller regionråd särskilt ansvar för jämställdhetsfrågor ser ni till att frågan inte hamnar mellan stolarna.

Ni kan också inrätta en särskild delegation eller ett utskott med en grupp ledande politiker som bevakar arbetet med jämställdhetsintegrering, till exempel genom att ha löpande dialog med förvaltningscheferna och granska organisationens styr- och ledningsdokument. Det är viktigt att gruppen har tillräckligt mandat och legitimitet för att kunna ställa krav i dialogen med förvaltningarna.

Genom att efterfråga resultat visar den politiska ledningen att de politiska besluten ska omsättas i konkreta handlingar. Ställ frågor och kräv återrapportering om jämställdhetsintegreringen vid budgetdialoger, resultatseminarier eller andra avstämningsmöten med förvaltningsledningarna.

Som politiker fattar ni beslut om att planering, budget och uppföljning synliggör kopplingen till era övergripande politiska jämställdhetsmål, dvs. att ert politiska ställningstagande byggs in i styr- och ledningssystem.

Läs vidare

3. Högsta cheferna säkerställer att politikernas beslut genomförs

  • Den högsta ledningen ansvarar för att det politiska beslutet om jämställdhetsintegrering genomförs i organisationen.
  • Du som är hög chef bör följa upp verksamheternas resultat utifrån kvinnor och män och säkerställa att jämställdhetsperspektivet finns med i verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner. Om analyser avslöjar brister i jämställdheten, bör ni i ledningen efterfråga förslag på åtgärder.
  • Se till att arbetet med jämställdhetsintegrering blir en återkommande punkt på dagordningen för chefs- och presidiekonferenser, kommunledningsgrupp, ledningsgrupper och andra forum där ni samlar era chefer. Ta upp jämställdhetsarbetet i dialogen med dina underlydande chefer, i utvecklingssamtal och lönesamtal.

Läs vidare

4. Ledningen säkerställer organisationens kompetens för att arbeta med jämställdhetsintegrering

För att jämställdhetsintegrera verksamheten behöver chefer och medarbetare kompetens i jämställdhet, jämställdhetsanalys, styrning, ledning, uppföljning och förbättringsarbete. Alla behöver inte kunna allt, kompetensbehovet utgår från den enskilda medarbetarens eller chefens specifika uppdrag och verksamhetsområde. Även förtroendevalda behöver grundläggande kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering.

  • Som politiker kan du fatta beslut om att varje förvaltning ska avsätta resurser till jämställdhetsutbildning, och att både personal och politik ska få del av utbildningsinsatserna.
  • Som chef ansvarar du för att förvaltningen har rätt kompetens för att fullgöra de åtaganden som följer av politiska beslut samt av lagar och förordningar.
  • Som strateg har du en nyckelroll i uppbyggnaden av jämställdhetskompetens genom att bidra med expertkunskaper i utbildningar och andra kompetenshöjande insatser för medarbetare i organisationen, genom att analysera behoven av kompetensutveckling och verka för att de blir tillgodosedda.

Publikationer

Kurser och konferenser

5. Jämställdhetsperspektivet är synligt i mål, budget och andra styrdokument

Jämställdhetsperspektivet kan synliggöras i mål, budget och andra styrdokument på flera sätt:

  • Att verksamhetsmål i verksamhetsplaner specificeras för kvinnor och män. Till exempel att en lika stor andel kvinnor och män som deltar i arbetsmarknadsinsatser, ska få ett arbete efter insatsens slut.
  • Att ordet jämställdhet finns med i målformuleringar. Till exempel att kommunen ska erbjuda en jämställd service och jämställda arbetsplatser.
  • Att riktlinjer för olika verksamheter innehåller beskrivningar av hur verksamheten ska göras jämställd, till exempel i riktlinjer för en jämställd biståndsbedömning.
  • Du som är politiker fattar beslut om att jämställdhetsperspektivet ska vara synligt i mål, budget och verksamhetsplaner. Var uppmärksam på brister i styrkedjan, och påtala när återapporteringen inte stämmer med de politiska beslut som ni fattat.
  • Du som är chef behöver säkerställa att det finns ett fungerande styrsystem med mallar och rutiner som chefer och medarbetare är förtrogna med. I uppföljningen av verksamheterna kan du vara vaksam på och identifiera var styrkedjan brister så att dessa områden kan åtgärdas. Riktlinjer och anvisningar bör ställa tydliga krav på ett jämställdhetsperspektiv i styrdokumenten.
  • Det bör också finnas tydliga rutiner för vad som händer när medarbetare och chefer inte följer anvisningarna, till exempel att styrdokument och uppföljning återremitteras för komplettering . En viktig del av controllerns arbete är att följa upp i vilken utsträckning riktlinjer och vägledningar faktiskt tillämpas.
  • Du som är strateg bidrar med kunskap som säkerställer att målformuleringar och planerade verksamheter utgår från centrala jämställdhetsutmaningar. Du bör ha kännedom om styrsystemet, var jämställdhetsintegreringen går lätt och var det behövs extra insatser. En viktig del i det strategiska arbetet är att identifiera trösklar och hinder för att kunna åtgärda dem.

Publikationer

Läs vidare

6. Redovisa och analysera all individbaserad statistik med kön som indelningsgrund

Könsuppdelad statistik är en förutsättning för att synliggöra strukturella mönster och könsskillnader mellan kvinnor och män. Eftersom det juridiska könet framgår av personnumret, kan all registerbaserad statistik könsuppdelas.

Vid insamling av data genom enkäter måste den svarande själv uppge könstillhörighet för att statistiken ska kunna könsuppdelas. Många verksamheter erbjuder ett tredje svarsalternativ för de personer som inte identifierar sig som kvinna eller man. Tänk på att registrering av könsidentitet kan utgöra en känslig personuppgift, vilket strider mot dataskyddsdirektivet (GDPR). Om en grupp svarande är för liten kan det också vara svårt att säkerställa uppgiftslämnarens anonymitet.

Läs mer om könsuppdelad statistik och annan könsidentiet än kvinna eller man

Analysera statistiken

För att säkerställa likvärdig service och jämställd fördelning av resurser måste statistiken analyseras. Innebär könsskillnaden att det föreligger en ojämställdhet? Vad får skillnaden för konsekvenser för flickor och pojkar, för kvinnor och män? Hur ska skillnaden förstås i förhållande till de jämställdhetsmål som organisationen formulerat, eller i förhållande till de nationella jämställdhetspolitiska målen?

För att förfina jämställdhetsanalysen bör den omfatta också andra faktorer som påverkar människors livsvillkor, till exempel utbildning, ålder, födelseland, bostadsort, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Vilka faktorer som bör ingå beror på sammanhanget.

  • Som politiker ska du kräva att könsuppdelad statistik finns med i redovisningar, budgetuppföljning och beslutsunderlag och att könsskillnader har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. Återremittera ärendet om detta saknas.
  • Som ledare säkerställer du att det finns tydliga riktlinjer och metodstöd för könsuppdelad statistik, samt att era system understödjer insamling och hantering av könsuppdelad statistik (ställ krav vid upphandling av systemen).
  • Som strateg kan du bidra med kunskap genom att ta fram exempel på vilken skillnad könsuppdelad statistik kan göra och hur den kan analyseras. En viktig del i arbetet är att se era lokala utmaningar i ljuset av vad forskning och nationella förhållanden visar om grundläggande jämställdhetsutmaningar i samhället.

Läs vidare

Publikationer

7. I beslutsunderlag finns en beskrivning av konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar

Beslutsunderlag som förvaltningen tar fram till politikerna ska innehålla en könskonsekvensanalys, det vill säga vilka konsekvenser ett beslut får för kvinnor och män, flickor och pojkar. Hur påverkar beslutet fördelningen av resurser mellan kvinnor och män? Hur påverkar det bemötande och service till brukare, patienter, elever etcetera ur ett könsperspektiv? Hur påverkar det möjligheten till makt och inflytande?

För att förfina analysen är det viktigt att belysa fler faktorer än kön, det vill säga att göra en intersektionell analys. Hur påverkas olika grupper av kvinnor och män om vi ser till ålder, födelseland, utbildningsnivå, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etcetera?

  • Som politiker behöver du underlag som hjälper dig att fatta beslut i enlighet med det politiska åtagandet om jämställdhetsintegrering och som bidrar till de jämställdhetsmål ni satt upp. Om beslutsunderlagen inte ger det stödet bör du begära att de kompletteras.
  • Som chef ansvarar du för att det finns tydliga riktlinjer, verktyg och stöd för att göra könskonsekvensanalyser i tjänsteutlåtanden och andra beslutsunderlag, och att medarbetarna är förtrogna med dessa.
  • Som strateg kan du bidra med ett jämställdhetsperspektiv i verksamheternas analyser. Med din jämställdhetskompetens kan du bidra till att frågor om makt och könsnormer ingår i analysen, och hur dessa faktorer kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv.

Läs vidare

8. Verksamheternas resultat för kvinnor och män, flickor och pojkar, kan utläsas ur ordinarie verksamhets- och budgetuppföljning

Jämställdhetsintegrering innebär att uppföljningen av verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv inte ska kräva något eget system, utan framgå av den ordinarie verksamhets- och budgetuppföljningen.

Att följa upp jämställdhet i ordinarie verksamhets- och budgetuppföljning innebär att ni tar reda på vilka positiva eller negativa effekter er verksamhet har för kvinnor och män, flickor och pojkar, i förhållande till verksamhetens mål. För att följa upp hur verksamheten bidrar till en jämställd samhällsutveckling, bör uppföljningen också göras utifrån de nationella jämställdhetspolitiska målen.

  • Som politiker verkar du för att jämställdhet är synligt i de dokument som är politiskt beslutade och som styr verksamheten.
  • Som chef ansvarar du för att uppföljningssystemet visar hur verksamhet och budget faller ut för kvinnor och män, flickor och pojkar. Det förutsätter tillgång till könsuppdelad statistik och könsuppdelade mål, samt att det finns jämställdhetsindikatorer.

Läs vidare

9. Jämställdhetsintegreringen leder till konkreta och hållbara förbättringar

Jämställdhetsarbetet är en del av det kontinuerliga arbetet för att höja eller säkerställa kvaliteten i verksamheterna. Med hållbara verksamhetsförbättringar menar vi både förbättringar i strukturerna för jämställdhetsintegrering och konkreta förbättringar i den service som ges till kvinnor och män, flickor och pojkar.

  • Som politiker kan du efterfråga vilka resultat ert beslut om jämställdhetsintegrering har fått i det dagliga arbetet som riktar sig mot elever, brukare, patienter och andra grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är både ett sätt att lyfta upp goda exempel och att tydliggöra era förväntningar på verksamheterna om resultat. Konkreta exempel på verksamhetsförbättringar är viktiga för att kommunicera jämställdhetsfrågor till medborgarna, för att förklara politiska prioriteringar och visa hur de gagnar kommunen och dess invånare.
  • Som strateg är du länken mellan jämställdhet som kunskapsområde och organisationen som ska jämställdhetsintegreras, men du är också en länk mellan politiska beslut och verkställighet i organisationen. Du följer upp enskilda förbättringsarbeten i verksamheten, samlar och sprider lärande exempel och konkreta förbättringar för invånarna.

Material

10. Tillvägagångssättet för att jämställdhetsintegrera kan systematiseras och överföras till andra verksamheter

Långsiktigt hållbart förbättringsarbete kräver ett systematiskt arbetssätt. Det måste vara tydligt vem som gör vad, vem som fattar beslut, hur besluten ska genomföras och följas upp.

Att kunna beskriva arbetet med jämställdhetsintegrering så att det kan överföras till andra verksamheter är ett mått på hur systematiskt ni arbetat.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot