Publicerad: 25 maj 2016
Prenumerera på Mänskliga rättigheter, jämställdhet

Detta tycker SKL på kvinnofridsområdet

Frihet från våld är en mänsklig rättighet. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är samhälls- och folkhälsoproblem som allvarligt påverkar levnadsvillkoren och livskvaliteten för dem som drabbas. Stödet som samhället ger kan innebära skillnaden mellan liv och död.

SKL har i uppdrag att stödja medlemmarna i utvecklingen av kvinnofridsarbetet. SKL:s arbete för kvinnofrid utgår från det fjärde nationella jämställdhetspolitiska målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, liksom de ställningstaganden som uttrycks i följande internationella överenskommelser:

FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor

Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå

Istanbulkonventionen

SKL:s ståndpunkter

Positionspapperet ”För kvinnofrid – mot våld i nära relationer” ger SKL:s syn på hur arbetet för kvinnofrid och mot våld i nära relationer behöver utvecklas under kommande år.

SKL:s positionspapper om kvinnofrid (PDF, nytt fönster)

Våldsutsatta kvinnor och barn har rätt till stöd och hjälp

Detta är ett viktigt ansvar för kommuner och landsting. Kvaliteten i arbetet för kvinnofrid och mot våld i nära relationer ska höjas. Hälso- och sjukvården och tandvården spelar en viktig roll i arbetet med tidig upptäckt.

Barn har rätt att leva utan våld

Arbetet med att upptäcka och ge skydd, stöd och behandling till barn som lever och har levt med våld i familjen ska utvecklas. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ska utvecklas.

Barnkonventionen måste respekteras i alla dess delar och barns bästa ska alltid stå i centrum när man beslutar om insatser som involverar barnet. barn på skyddat boende ska ges möjlighet att fullfölja sin skolgång.

Full finansiering på kvinnofridsområdet till kommuner, landsting och regioner

Kvinnofridsarbetet har under de senaste tio åren varit mycket kostnadsdrivande för kommunerna. Verksamheterna har i många fall utvecklats expansivt för att på bästa sätt ge stöd och hjälp till våldsutsatta och deras barn. Till exempel har lokaler, personalresurser och utbildningsinsatser utökats.

Det är ett faktum att befintlig lagstiftning och föreskrifter på området införts utan att kommuner, landsting och regioner tillförts permanenta resurser i ramanslaget i enlighet med finansieringsprincipen. SKL vill påtala att de ökade kraven och ambitionshöjningen för kommunerna, landstingen och regionerna generellt innebär stora utmaningar.

SKL:s uppmaning till regeringen är att analysera de sammantagna ekonomiska konsekvenserna för kommunerna, landstingen och regionerna efter lagändringen i 5 kap. 11§ socialtjänstlagen (2007) och införandet av föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (2014). Detta kan med fördel göras i samband med utredningen som planeras för att se över socialtjänstlagen som helhet.

Kvinnojourernas verksamheter och kunskaper måste värnas

Kvinnojourerna i kommunerna ska undantas från upphandling.

Värna kvinnojourerna

Ökat fokus på våldsförebyggande arbete

SKL verkar för ett ökat fokus på arbete med våldsutövare, med de våldsutsattas säkerhet i centrum. SKL vill också att nolltolerans mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor ska vara en prioriterad folkhälsopolitisk fråga.

Nationell samordning måste förbättras

SKL anser att det behövs en ökad och långsiktig nationell samordning i frågor som rör kvinnofrid och våld i nära relationer. SKL tycker också att rättsväsendets hantering av kvinnofridsärenden måste förbättras och att kunskap om kvinnofrid och våld i nära relationer ska ingå i alla grundutbildningar för yrken där man kommer i kontakt med våldsutsatta och våldsutövare.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot