Publicerad: 29 januari 2019

Mänskliga rättigheter i praktiken, lärande exempel

Dessa verksamhetsnära exempel visar på kopplingen mellan mänskliga rättigheter och det dagliga arbete som utförs i kommuner, landsting och regioner. Exemplen belyser även hur ett rättighetsbaserat arbetssätt utifrån principerna om icke-diskriminering och jämlikhet, deltagande och inkludering samt transparens och ansvar kan underlätta arbetet. 

Rättighetsbaserat arbetssätt

Mänskliga rättigheter är en grundbult för hela vår verksamhet, och kan användas både som mål och medel för en bra och jämlik välfärd. Kärnuppdraget i kommuner, landsting och regioner omfattar i många fall arbete med mänskliga rättigheter. Det kan handla om medborgares tillgång till utbildning, bostäder eller rätt till bästa möjliga hälsa. Arbetet i kommuner, landsting och regioner omfattar en strävan efter jämställdhet, jämlikhet och icke-diskriminering.

  • Med ett rättighetsbaserat arbetssätt kan vi åstadkomma rättssäkerhet och kostnadseffektivitet genom satsningar på rätt insatser. Förhållningssättet bidrar med tydlighet och hjälper oss uppnå bättre kvalitet. Tilliten ökar, både mellan människor och till det demokratiska systemet.
  • Ett rättighetsbaserat förhållningssätt handlar om att tänka om och sätta medborgarna – rättighetsbärarna – i centrum.
  • Med ett rättighetsbaserat arbetssätt kan vi bli bättre på att göra människor delaktiga, få en guide för prioriteringar, fatta bättre beslut, möjliggöra ökad livskvalitet och undvika att diskriminera personer eller grupper.

Social hållbarhet och projekt Kuben i Bodens kommun

Skolans arbete är en grundsten i det långsiktiga arbetet för en stark demokrati och invånarnas medvetenhet om de mänskliga rättigheterna. Utbildning är en av de främsta vägarna för att utjämna skillnader i levnadsvillkor. Björknäsgymnasiet i Boden deltar i projektet Kuben för att fördjupa elevernas kunskap om MR. Demokratin måste vinnas i varje generation! 

Social hållbarhet och projekt Kuben, Bodens kommun (PDF, nytt fönster)

Vid frågor vänligen kontakta Bodens kommun, Jan Lindberg
jan.lindberg@boden.se

Fokus på jämlikhet i styrning i Hedemora kommun

Hedemora har varit med och tagit fram verktyget Välgrundat, som används för att jämställdhets- och jämlikhetssäkra beslut och verksamheter.

Välgrundat hjälpte kommunen att få syn på nyanlända kvinnors behov av en egen mötesplats. I nära dialog med kvinnorna formgavs mötesplatsen Kvinnor möts. Mötesplatsen tar hänsyn till målgruppens behov och har hög tillgänglighet. 

Fokus på jämlikhet i styrning (PDF, nytt fönster)

Vid frågor vänligen kontakta Hedemora kommun, Maria Högkvist: maria.hogkvist@hedemora.se

Huddinge kommun analyserar ojämlikheter

Vårby ungdom i Huddinge kommun hade ojämn könsfördelning i sin verksamhet. Kommunen använde det egna verktyget Jämlikhetsanalys för att undersöka orsaken.

Genom att diskutera, identifiera skillnader, synliggöra målgrupp och bedöma skillnader fann man tillsammans med målgruppen orsaker till varför tjejer uteblev från mötesplatsen. Genom workshops hjälpte tjejerna till att identifiera lösningar.

Huddinge kommun analyserar ojämlikheter (PDF, nytt fönster)

Vid frågor vänligen kontakta Huddinge kommun, Anna Bohlin
anna.bohlin@huddinge.se

Systematiskt MR-arbete mot diskriminering i Klippans kommun

Klippan har inlett ett systematiskt MR-arbete. För att stå på en stadig grund har en noggrann kartläggning genomförts för att ta fram en nulägesbild. Man har med hjälp av ett rättighetsbaserat arbetssätt synliggjort hur kommunen lyckats i uppdraget att tillgodose invånarnas mänskliga rättigheter, bland annat utifrån diskrimineringsgrunderna. 

Det handlar inte bara om att säkerställa efterlevnad av MR, utan även om att vara en attraktiv kommun för etablering och bosättning.

Klippans kommun arbetar mot diskriminering och för lika rättigheter (PDF, nytt fönster)

Vid frågor vänligen kontakta Klippans kommun Love Hetz,
love.hetz@klippan.se

Bostad först – ett projekt tillsammans med hemlösa i Malmö stad

Bostad är grunden för att kunna ta tag i sin situation i övrigt – det är grundtanken i det projekt som går under namnet Bostad först, och som går ut på att den som befinner sig i hemlöshet och har en sammansatt social problematik får möjlighet till eget boende.

Stödinsatser utgår helt från hyresgästens egna önskemål och sker på dennes initiativ – motivation och positiv inställning är nycklar för att lyckas, och projektet präglas av tillit till att den enskilde själv vet vad hen behöver. 

Öppen och inkluderande för alla i Malmö stad (PDF, nytt fönster)

Vid frågor vänligen kontakta Malmö stad, Johanna Sjöwall
johanna.sjowall@malmo.se

Fokus på bemötande, språkbruk och information i Mölndals stad

Tillgänglighet handlar inte bara om att en plats är möjlig att ta sig till fysiskt. Mölndals stad har i projektet Klarspråk arbetat systematiskt för att den som får ett beslut från kommunen också ska kunna förstå beslutet.

Kommunikation ska vara tydlig och tillgänglig för alla, detta bidrar till trygghet och förtroende. Medarbetare har genomgått en utbildning i att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet följs upp och utvecklas kontinuerligt.

Fokus på bemötande, språkbruk och information i Mölndals stad (PDF, nytt fönster)

Vid frågor vänligen kontakta Mölndals kommun, Katrin Ceesay
katrin.ceesay@molndal.se

Social hållbarhet som framgångsfaktor i Region Jönköping

I Region Jönköpings län finns Lärcafé, som är ett forum för information och erfarenhetsutbyte inom sjukvården, där patienternas frågor styr innehållet.

Träffar hålls, där erfarna patienter bidrar med erfarenhetsbaserad kunskap och hälso-och sjukvårdspersonal med fackkunskap. Lärcafé hjälper patienterna att vara delaktiga och informerade i den egna vården. Att med delaktighet identifiera behov, och därutifrån utforma insatser hjälper regionen att prioritera rätt satsningar utifrån målgruppen.

Social hållbarhet som framgångsfaktor i Region Jönköping (PDF, nytt fönster)

 

Vid frågor vänligen kontakta Region Jönköpings län, Malin Skreding Hallgren
malin.skreding.hallgren@rjl.se

Stockholms stad arbetar mot diskriminering och antiziganism

Stockholms stad är en utvecklingskommun för romsk inkludering, och har bland annat till uppdrag att arbeta mot strukturer som påverkar romers tillgång till MR.

Staden höll en hearing med romska företrädare för att formulera problembild och prioritera åtgärder, där framkom att målgruppen efterfrågar en kunskapshöjning hos stadens anställda. Rättighetsjakten är ett projekt för organisering och egenmakt för unga romer som anställdes som sommarjobbare med uppgiften att ta fram filmer och andra verktyg för kompetensutveckling och informationsspridning om MR och antiziganism. 

Att ta tillvara engagemang och bygga samhörighet i Stockholms stad (PDF, nytt fönster)

Vid frågor vänligen kontakta Stockholms stad, Heidi Englund
heidi.englund@stockholm.se

Att göra jämlikt vid tillsättning av extratjänster i Uppsala kommun

Uppsala kommun har använt sig av Emergas verktyg verktyg tillgänglighets- och målgruppsanalys för att undersöka tillsättandet av personer inom arbetsmarknadssatsningen extratjänster.

Analysen visade att män i större utsträckning och efter kortare tid än kvinnor fick extratjänsterna. En orsak visade sig vara rekryteringsträffarnas form. Med ett rättighetsbaserat arbetssätt kunde kommunen hitta lösningar för ökad jämlikhet. 

Att göra jämlikt vid tillsättning av extratjänster i Uppsala kommun (PDF, nytt fönster)

Vid frågor vänligen kontakta Uppsala kommun, Monica Söderström
Monica.Soderstrom2@uppsala.se

Västra Götalandsregionen arbetar för färre missförstånd i vården

I Västra Götalandsregionen finns ett uttalat mål om ökad förståelse och egenmakt för patienter i vårdmötet. Forskning visar att missförstånd ofta uppstår i vårdmötet och att information glöms bort eller går förlorad. Det är inte bara vad som kommuniceras som spelar roll, utan också hur informationen framförs.

Patienten måste ha möjlighet att tillgängliggöra sig det som sägs. Förstå mig rätt är ett verktyg för att minska missförstånd och öka patientens delaktighet i den egna vården. Ökad delaktighet inom vården bidrar till bättre vårdkvalitet och bättre hälsa hos invånarna.

För varje människa i Västra Götalandsregionen (PDF, nytt fönster)

Vid frågor vänligen kontakta Västra Götalandsregionen, Anke Samulowitz
anke.samulowitz@vgregion.se

Informationsansvarig

  • Anna Lindström
    Konsult







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot