Publicerad: 5 februari 2017
Prenumerera på Mänskliga rättigheter, jämställdhet

Kännetecken för en MR-kommun och region

Ett antal städer runt om i världen har utnämnt sig till MR-städer. SKL har bland dessa letat efter goda exempel och erfarenheter för att stärka det lokala och regionala MR-arbetet i Sverige. Vi har involverat forskare och andra aktörer för att försöka identifiera vad som skulle kunna känneteckna en svensk MR-stad/MR-region

Begrepp MR-stad - Human Rights City

Begreppet MR-städer bygger på idén att platsen där människor bor är speciellt viktig för att skydda och driva de mänskliga rättigheterna. Konceptet Human Rights City, MR-städer, lanserades 1997 av People’s Movement for Human Rights Education, en ideell internationell organisation. Det vidareutvecklades som ett normativt begrepp, genom World Human Rights Cities Forum som äger rum varje år i Gwangju, Korea.

Sedan dess har många städer utnämnt sig själva till MR-städer. Initiativet
kan ha kommit från det civila samhället, enskilda eller politiker och det fortsatta arbetet har därefter sett mycket olika ut.

Styrning och ledning en viktig faktor för att kunna vara en MR-stad

Att utnämnda sig till MR-stad har använts lokalt som utgångspunkt för styrning och ledning, verksamhetsutveckling, dialog med medborgare, föreningar och näringsliv.

Visar ledningen att det är ett åtagande som den tar på allvar har resultatet blivit en ökad attraktivitet som arbetsgivare, som plats för etablering av företag men sist men inte minst ökad tillit hos medborgare.

Summit för MR i kommuner och regioner

SKL bestämde sig för att tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt, RWI, skapa ett sammanhang där personer med olika sorters kompetens gemensamt kunde tänka och diskutera. Man bjöd därför in till en så kallad summit, ett stort möte med internationell prägel. Syftet var att tillsammans skapa kännetecken för hur en människorättsstad skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang.

RWI genomförde ett antal intervjuer med förtroendevalda, tjänstepersoner
och personer från civilsamhället. Summiten byggdes sedan på de resultaten.

Identifierade viktiga faktorer för att bygga en MR-kommun eller region

  • utbildning om mänskliga rättigheter pågår,
  • det finns en politisk vilja,
  • arbetet finns med i budget,
  • de mänskliga rättigheterna behöver göras begripliga,
  • man involverar civilsamhället,
  • man ser förbi politiska färger och gör ett gemensamt arbete,
  • man identifierar indikatorer för mänskliga rättigheter.

Uppsatser samt PM

De uppsatser (papers) som skrevs av forskare och representanter från civilsamhället till summiten är skrivna på engelska och svenska. Se angivet språk i länken för uppsatsen.

Mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner: Annika Jyrwall Åkerberg, Civil Rights Defenders

PM (svenska): Mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner (PDF, nytt fönster)

Uppsatsen behandlar vad det innebär för den enskilda att en kommun präglas av mänskliga rättigheter, framgångsfaktorer och utmaningar samt rätten för enskilda och individer att involveras i beslutsfattande processer.

Mänskliga Rättigheter i kommuner och regioner: Johanna Wiklund, Svenska FN-förbundet

PM (svenska): Mänskliga Rättigheter i kommuner och regioner (PDF, nytt fönster)

Uppsatsen undersöker civilsamhällets roll i det kommunala MR-arbetet. Vilken betydelse har arbetet för den enskilde individen och vilka utmaningar och framgångsfaktorer bör uppmärksammas i arbetet?
Författaren ställer också frågor kring den kommunala självstyrelsen och dess roll i människorättsarbetet. I uppsatsen identifieras tre nyckelområden för det svenska arbetet: ett stärkt nationellt arbete för mänskliga rättigheter, åtgärder mot rasism och flickors rättigheter.

Co-creating Human Rights in the City Civil society and human rights cities in the Netherlands: Esther van den Berg, Netherlands Institute of Social Research

Uppsats (engelska): Co-Creating Human Rights in the city (PDF, nytt fönster)

Uppsatsen behandlar fem olika städer i Nederländerna, Amsterdam, Haag, Middelburg, Nijmegen och Utrecht.I de fem städerna har man på olika sätt arbetat med medskapande inom människorättsfrågorna för att skapa en sådan kultur. Här identifieras också fem framgångsfaktorer som hjälpt städerna i arbetet.

Focusing on Human Rights in the daily business of local governments: Simone Philipp, University of Graz

Uppsats (engelska): Focusing on Human Rights in the daily business of local governments (PDF, nytt fönster)

The findings of the International Implementation Forum for Local and Regional Authorities: Opportunities, Challenges and Responses relating to the Implementation of Human Rights at the Local Level.

Simone beskriver en internationell konferens i Graz 2015. Deltagare från 25 länder samlades för att diskutera implementeringen av mänskliga rättigheter på en lokal nivå. Ett av spåren handlade om hur man i kommuner varje dag arbetar med mänskliga rättigheter, men själva inte är medvetna om det, ett annat om goda exempel och det tredje hurman designar människorättskriterier.

In a state of becoming a human rights city - The case of Eugene, Oregon: Kenneth J. Neubeck, University of Connecticut-Storrs

Uppsats (engelska): In a state of becoming a human rights city (PDF, nytt fönster)

I sin uppsats berättar Kenneth om de lyckosamma faktorer man i staden Eugene hittat i sitt arbete med att bli en MR-stad. Bland annat MR-utbildning, inkludering (” vad anser de som faktiskt lever i staden att vi behöver jobba med?” ) och ett transparent och tydlig tansvar från stadens håll i form av målsättningar och tidplaner.

Human Rights City Graz: Lessons learnt from the first 15 Years - Klaus Sterl, University of Graz

Uppsats (engelska): Human Rights City Graz: Lessons learnt from the first 15 Years (PDF, nytt fönster)

Vad är det som skiljer en MR-stad från en stad som följer de människorättslagar den har att förhålla sig till? I uppsatsen diskuteras också vilka spänningar finns mellan juridiska skyldigheter och människorättsengagemang hos den lokala ledningen. Som exempel
diskuteras bland annat hur man som MR-stad förhåller sig till yttrandefrihet eller rasism och diskriminering.

Towards a Sociology of the Human Rights City Focusing on Practice: Michele Grigolo, University of Nottingham

Uppsats (engelska): Towards a Sociology of the Human Rights City (PDF, nytt fönster)

Micheles uppsats behandlar frågan om vad en MR-stad är ur en sociologisk synvinkel. Vilka sociologiska och politiska processer leder till mänskliga rättigheter? Vilka aktörer är det som leder arbetet framåt och vilka diskurser existerar i städer som anser att mänskliga rättigheter är extra viktiga att arbeta med?

The right to freedom from displacement – Practical implementation and challenges: Anders Lund Hansen and Eric Clark, Lunds universitet

Uppsats (engelska): The right to freedom from displacement (PDF, nytt fönster)

Uppsatsen behandlar rätten till bostad och samtidigt rätten att slippa bli tvångsförflyttad. Vilka processer i Sverige har de senaste 30-40 åren påverkat den rätten och vilka konsekvenser har det?

Re-imagining Human Rights Practice Through the City - A Case Study of York (UK): Paul Gready, Emily Graham, Eric Hoddy and Rachel Pennington, University of York

Uppsats (engelska): A Case Study of York (PDF, nytt fönster)

Uppsatsen undersöker hur York, genom att bjuda in olika aktörer i nätverk, utvecklats till en MR-stad. Staden har använt sig av en så kallad PANEL-approach - Participation, Accountability, Non-discrimination, Empowerment och Law - och har bjudit in till ett bredare deltagande i stadens människorättsarbete.

Publikationer

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot