Publicerad: 6 september 2019

Forskningen ger svagt stöd för kommunsammanslagningar

Kommunsammanslagningar löser inte finansiella utmaningar enligt forskningen. Det visar sammanfattningen av Gissur Ó Erlingssons studie om kommunreformer och dess effekter.

Senast 28 februari år 2020 ska den parlamentariska kommittén i kommunutredningen lägga fram tänkbara åtgärder som kan bidra till att stärka kommunernas kapacitet att möta samhällsutvecklingen. Utredningen ska särskilt studera effekterna av sammanslagning, samverkan och asymmetrisk uppgiftsfördelning.

Kommunreformer i 22 länder har analyserats

Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet har i uppdrag åt Finansdepartementet analyserat kommunreformer och dess effekter i 22 länder. I en populärvetenskaplig sammanfattning av rapporten ”Att (om)organisera den politiska basorganisationen: Forskningsöversikt om kommunreformer i utvecklade demokratier” lyfter Erlingsson exempel från sammanläggningsreformer i Danmark, Finland, Nederländerna, England och på Island.

Forskningen visar nollresultat

Författarens slutsatser är att den snabba förskjutningen i svensk kommundebatt – från ett vurmande för det småskaliga, till en bred uppslutning bakom sammanläggningsidén – inte kan förklaras med att forskning har visat att sammanläggningar i andra länder har varit ändamålsenliga. Enligt sammanfattningen visar kommunsammanslagningar snarare överraskande ofta på antingen nollresultat eller nedslående utfall, särskilt utifrån ett demokratiskt perspektiv.

Sammanslagningar har inte gett avsedd effekt

Erlingsson lyfter framförallt två reflektioner kring sammanslagningar i andra länder, som särskilt intressanta:

  1. Sammanläggningar kan skapa ”lokala” centrum-periferi-spänningar. Till exempel upplevde invånare boende på isländska orter som fick centralortsstatus efter sammanläggning ökad nöjdhet med offentlig service, men ytterdelarna rapporterade försämrad dito.
  2. Jämfört med Sverige är Danmark och Nederländerna geografiskt mindre och betydligt mer tätbefolkade länder, där avstånden mellan kommunerna är förhållandevis små. Förutsättningarna för reformerna att uppnå avsedda avsikter bör därmed ha varit goda här, men ändå har vinsterna visat sig vara förhållandevis små. I ett land som Sverige med större avstånd mellan glesbefolkade kommuner bör sammanslagningar därmed ha svårare att få avsedda effekter.

Får sammanläggningsidén stöd i forskningen, PM (PDF, nytt fönster)

Forskningsöversikt om kommunreformer i utvecklade demokratier:
Att (om)organisera den politiska basorganisationen, Erlingsson & Flemgård 2018 (PDF, nytt fönster)

Arbetsutskott SKL: Förslag på inspel till Kommunutredningen (PDF, nytt fönster)

Informationsansvarig

  • Anders Folkesson
    Ekonom
  • Björn Kullander
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot