Publicerad: 16 maj 2019

Frågor och svar om hot och hat mot förtroendevalda

SKL ger svar på de vanligaste frågorna om hat, hot, trakasserier och våld mot förtroendevalda i kommuner och regioner.

Förtroendevaldas utsatthet

Hur många förtroendevalda utsätts för hot och hat?

Enligt brottsförebyggande rådets senaste Politikernas trygghetsundersökning –visar att det är var fjärde (25 %) av förtroendevalda i fullmäktige och riksdag som ngn gång utsatts för hot, hat eller våld inom sitt uppdrag under 2016. Utsattheten varierar med ålder, kön och födelseland. Mest utsatta är män under 30 år, utrikesfödda män, samt kvinnor mellan 30 och 39 år

Att 25 % utsätts under 2016 är en ökning med fem procentenheter från 2012, då den förra mellanvalsundersökningen genomfördes. Frågan om att stärka och värna demokratin blir allt viktigare, då det finns tendenser i samhället som gör att man kan finna oro när det gäller förtroendevaldas utsatthet.

Generellt sett visar brottsförebyggande rådets undersökningar att aktiva och synliga politiker är mer utsatta. Det kan vara exempelvis heltids och deltidspolitiker, ordförandeposter i nämnder eller styrelsen eller att de exponeras mycket i media.

Källa: PTU 2017

På vilka arenor är utsattheten störst?

  • Utsattheten är störst på sociala medier och i digitala miljöer. Här är ofta förövaren anonym och väljer då också att uttrycka sig elakare och med grövre kränkningar.
  • Fler kvinnor än män uppger att de utsatts för hot eller påhopp i sociala medier.
  • Av de som uppger att de i hög grad finns på sociala medier är 58 % utsatta, medan det är 12 % utsatta av de som uppger att de inte alls är aktiva i sociala medier.

Nättroll - ett antal råd när du råkar ut för en en nätattack online

En studie av FOI om hat och hot mot förtroendevalda i digitala miljöer

Källa: PTU 2017

Hur allvarliga är de händelser som de förtroendevalda utsätts för?

Var fjärde förtroendevald uppger i brottsförebygganderådets senaste ”Politikernas trygghetsundersökning, PTU” undersökning att de uppfattat händelser de utsatts för som ganska skrämmande, bland utsatta kvinnor är det var tredje som uppfattar händelserna som ganska eller mycket skrämmande.

Enligt brottsförebyggande rådets senaste Politikernas trygghetsundersökning framkommer att över hälften av de förtroendevalda som utsatts INTE rapporterar händelserna till någon.

När de förtroendevalda rapporterar så är det nästan hälften av händelser med hat, hot eller våld som rapporteras till en säkerhetsansvarig inom partiet eller inom den politiska församlingen.

Källa: PTU 2017

Är det särskilda grupper av de förtroendevalda som är särskilt utsatta?

Utsattheten skiljer sig åt beroende på typ av uppdrag och position:

  • Hel- och deltidspolitiker är mer utsatta jämfört med fritidspolitiker.
  • Ordförande och vice ordförande är mer utsatta än ledamöter och ersättare. Kvinnor med ordförandeposter utsätts i högre grad än män som är ordförande.
  • Kommunstyrelsen i högre grad än kommunfullmäktige.

Källa: PTU 2017

Förövare och konsekvenser

Vilken är den vanligaste förövaren?

De förtroendevalda i Politikernas trygghetsundersökning 2016 så är det vanligaste svaret att förövaren är en man i åldern 45-64 år.

  • Av de förtroendevalda är det flest som uppfattar att deras förövare är en förargad medborgare (36 procent).
  • En större andel av kvinnorna än av männen uppger att förövaren var en förargad medborgare eller en annan förtroendevald.
  • En större andel av männen än av kvinnorna uppger att förövaren var en rättshaverist.

Fakta om - Vem drabbas av hot och hat och Vem hotar?

Källa: PTU 2017

Vilka konsekvenser får hot och hat mot förtroendevalda på deras demokratiska uppdrag?

Händelser av hat, hot och våld får konsekvenser för de förtroendevalda i deras demokratiska uppdrag.

  • Var femte förtroendevald uppger i undersökning att de någon gång under 2016 valt att censurera sig själv, en högre andel förtroendevalda kvinnor och en högre andel unga förtroendevalda.
  • Nästan var tredje förtroendevald som varit med om en händelse av utsatthet har också någon gång valt att censurera sig själv. Vid upprepade händelser av utsatthet stiger censuren ytterligare.

Händelser av utsatthet kan leda till att de förtroendevalda väljer att censurera sig själva genom att:

  • tveka inför ett beslut eller åtgärd,
  • påverkats att fatta ett annat beslut,
  • undvikit att engagera sig i en specifik fråga eller att de valt att sluta med sitt uppdrag.

Förtroendevaldas självcensur

Källa: PTU 2017

Säkerhetsarbete samt stöd till förtroendevalda

Får de förtroendevalda de stöd de behöver vid utsatthet?

  • De flesta av de utsatta tycker att de klarar sig bra utan stöd.
  • Av de som känt ett stort behov av stöd är det en tredjedel att de inte fått något stöd alls.
  • Det är fler förtroendevalda kvinnor än män som inte upplever att de får det stöd de behöver.

Stöd till förtroendevalda när de utsätts för hot, hat eller våld

Källa: PTU 2017

Vem är ansvarig för förtroendevaldas säkerhet?

Lagstiftningen är inte riktigt tydlig i ansvarsfrågan, men en tydlig rollfördelning kan vara avgörande som stöd för den förtroendevalda som utsätts för hot, hat eller våld.

En vanlig form är att fullmäktige beslutar om en policy eller annat styrande dokument där kommunen och regionen tydliggör sina åtaganden och ansvarsfördelning.

SKL vill ha en skärpt lagstiftning för hot, hat, våld och trakasserier mot förtroendevalda

Roller och ansvar i att förebygga och omhänderta hot och hat

Har de flesta kommuner rutiner eller handlingsplan för att förebygga hot hat och våld?

En tredjedel av de förtroendevalda uppger att det finns en handlingsplan för att förebygga hot, hat och våld, medan drygt hälften uppger att det finns en plan för att hantera hat, hot och våld.

Erfarenheter från nätverk: riktlinjer, handlingsplaner och intervjuer

Gör ett steg i en webbutibildning: Systematiskt arbete för att förebygga hat och hot

Källa: PTU 2017

Finns det kommuner som vidtar särskilda säkerhetsåtgärder inför kommunfullmäktige?

Det finns kommuner som har infört säkerhetsrutiner inför kommunfullmäktige. Ängelholms kommun har en checklista inför genomgång av lokaler inför kommunfullmäktige, de har också tillhörande åtgärdspaket som kan vidtas vid behov.

Andra kommuner som till exempel Norrköping har väktare med på fullmäktiges möten.

Dessutom börjar det bli vanligare att någon tjänsteperson från kommuner och regioners säkerhetsavdelningen deltar på kommunfullmäktiges sammanträden.

Säkerhet och rutiner i Ängelholms kommun

Säkerhet vid öppna nämndmöten i Borås Stad

Kan fullmäktige besluta om att varje parti ska utse en säkerhetsansvarig?

Frågan omfattar flera olika perspektiv. Till att börja med så är det viktigt att skilja på kommunens styrande organisation med förtroendevalda och de partipolitiska organisationer och dess medlemmar som finns inom respektive politiskt parti. Kommunen, regionen och partierna är olika juridiska personer.

Fullmäktige i kommuner och regioner kan endast fatta beslut om den organisation och den verksamhet de ansvarar för.

Om kommunen, regionen har behov av eller anser det önskvärt med ett samarbete som bygger på att respektive parti har en säkerhetsansvarig, krävs någon form av överenskommelse mellan parterna.

Det finns exempel där fullmäktige har beslutat om ett dokument som innehåller någon skrivning där de exempelvis rekommenderar partierna att utse kontaktpersoner för att underlätta information och samverkan.

Källa: PTU 2017

Hur gör jag en bra polisanmälan vid hat, hot och våld?

Webbinarium om polisanmälan

I ett webbinarium får du råd och tips hur du gör en bra polisanmälan då du har utsatts för hot, hat och våld som förtroendevald. Greta Berg och Anna-Lena Pogulis från SKL leder webbinariet med gäster Daniel Godman och Eva Sund, Polismyndigheten.

Anmäl alltid hot, hat och våld

Skriften beskriver några autentiska rättsfall där förtroendevalda har polisanmält händelser av hot, hat och våld, och vilka skäl som har lett fram till att gärningspersonerna dömdes.
Skriften är framtagen i samarbete mellan SKL, Brottsoffermyndigheten och Polismyndigheten.

Anmäl alltid hot, hat och våld, webbutik

Vilket stöd kan brottsofferjouren ge?

Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för alla brottsoffers rättighet att få det stöd som behövs för att få kraften tillbaka.

Jourerna kan bistå med

  • Information om brottsoffers rättigheter
  • Emotionellt stöd
  • Praktiskt stöd
  • Information och stöd i rättsprocessen
  • Förmedling till andra kontakter – lotsa rätt

Kontakta Brottsofferjouren 0200-21 20 19

Polisanmälan, personskydd

Hur många förtroendevalda polisanmäler hot, hat och våld mot förtroendevalda?

I brottsförebyggande rådets senaste Politikernas trygghetsundersökning, PTU, visar resultatet att andelen händelser av hot, hat och våld som de förtroendevalda polisanmäler är låg.

  • Under 2016 var det var femte förtroendevald (19 procent) som polisanmälde händelser av hot, hat och våld.
  • När det gäller våld, skadegörelse och stöld var det 4 av tio förtroendevalda (41 %) som gjorde en polisanmälan.

Att mindre än hälften av de förtroendevalda anmäler händelser som betraktas som våld, skadegörelse och våld får anses vara en mycket låg nivå.

Händelser som de förtroendevalda upplevt som hot och trakasserier ledde till polisanmäldes i 16 % av fallen.

Den vanligaste anledningen att förtroendevalda inte polisanmäler är att:

  • man inte tror att anmälan kommer leda till något,
  • den förtroendevalda betraktar det som hänt som en del i uppdraget (näst vanligaste skälet),
  • de förtroendevalda inte polisanmäler eftersom de upplever det som hänt som en småsak eller en bagatell.

Källa: PTU 2017

Hur stor andel av polisanmälningar angående hot och mot förtroendevalda som läggs ned?

  • Polismyndighetens system är inte gjorda elle anpassade för denna typ av uppföljning. Dessa brott inte har egna brottskoder.
  • När det inte finns brottskod är statistisk uppföljning svårare.
  • För att få statistik måste en utveckling ske där varje polisregion måste identifiera och registrera brott som demokratibrott i våra utredningsstöd. Idag finns det inte ett system för det.

Polismyndighetens system är under utveckling och uppbyggnad i syfte att fylla fler statistiska områden och behov.

Källa Polismyndigheten

Hur stor andel av polisanmälningar angående hot och mot förtroendevalda som leder till åtal?

När det gäller åtal är det åklagarmyndigheten som beslutar om Åtal ska väckas. Det finns inga uppföljningsfunktioner i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens IT-stöd som per automatik pratar med varandra och meddelar om ett av Polismyndigheten till Åklagarmyndigheten redovisat ärende går till åtal eller inte.

Källa Polismyndigheten

Vad krävs för att polisen ska besluta om ett personskydd?

För att beslut om personskydd ska ske krävs först att en polisanmälan görs. Utifrån polisanmälan sker en bedömning i varje enskilt fall.

Källa Polismyndigheten

Informationsansvarig

  • Anna-Lena Pogulis
    Projektledare
  • Lena Langlet
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot