Publicerad: 6 september 2019

6. Hot mot politiker – hot mot jämställdheten

Utbildningens steg sex handlar om att hot och hat som riktas mot förtroendevalda kvinnor ofta är mer personligt, elakare och ofta kopplat till kön. Risken för kvinnor på politiska toppositioner att utsättas för hot och hat är också betydligt högre än för män. 

Kvinnor betalar ett högre pris för makten

Det är en demokratisk självklarhet att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att utöva politisk makt. En jämn fördelning av makt och inflytande är också ett nationellt jämställdhetspolitiskt mål.

Trots det har män som grupp ett maktövertag. Efter det senaste valet finns det till exempel mer än dubbelt så många manliga kommunstyrelseordföranden som kvinnliga. I kommunfullmäktige är könsfördelningen i procent 57–43 i mäns favör. Även i regionfullmäktige är männen i majoritet, även om skillnaden är mindre.

Att stärka förtroendevaldas villkor är därför inte bara en demokratifråga, utan också en jämställdhetsfråga.

Sandra Håkansson, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har analyserat könsskillnader i hot och våld mot svenska kommunpolitiker.

LYSSNA - Filmer, podd

Könsskillnader i utsatthet

Utsattheten bland förtroendevalda är ungefär lika stor oavsett kön, med en något större utsatthet för kvinnor. Men det är bara kvinnor som utsätts för hot och hat kopplat till sitt kön. Kommentarerna är ofta elakare och en större andel utsatta kvinnor upplever hoten som skrämmande. Det är också fler utsatta kvinnor än män som uppger att de censurerar sig själva för att slippa utsättas för hot och hat. Kvinnor betalar också ett högre pris för makten än vad män gör. Skillnaden i utsatthet för kvinnor och män ökar ju högre upp i den politiska hierarkin de kommer.

Film - Stackars dina barn

Lisa är ansvarig för nedläggning av ett antal skolor och blir utsatt i sociala medier på ett sätt som hennes manliga partikamrater slipper, trots att de är lika ansvariga. Hur påverkas hon av allt hot och hat? Filmen bygger på en verklig händelse.

Podd om att vara toppolitiker och kvinna

Gästerna om att vara toppolitiker och kvinna – om strukturer, kulturer och glastak. Och om att sannolikheten för skilsmässa ökar dramatiskt när en kvinna blir toppolitiker.

#5: Att vara toppolitiker och kvinna

SAMTALA - Diskussionsfrågor

  1. Hur säkerställer ni att ert arbete mot hot och hat mot förtroendevalda har ett tydligt jämställdhetsperspektiv?
    1. Har personer som jobbar med säkerhetsfrågor någon jämställdhetskompetens?
    2. Finns det skrivningar i policys och riktlinjer om detta?
  2. Gör ni någon koppling mellan stödet till kvinnor och män som är förtroendevalda och annat jämställdhetsarbete eller våldsförebyggande arbete som bedrivs i kommunen eller regionen?
  3. Drygt hundra kommuner och nästan alla regioner har hittills ställt sig bakom den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Den omfattar bland annat åtaganden om att motverka trakasserier, könsstereotyper och på andra sätt villkoren särskilt för kvinnor som är förtroendevalda.
    1. Har er organisation ställt sig bakom CEMR-deklarationen?
    2. Använder ni den som plattform för ett jämställt stöd till era förtroendevalda?

FÖRDJUPA - Lärande exempel och rapporter

En del av mäns våld mot kvinnor

Kvinnor utsätts för mäns våld i hemmet, på arbetsplatsen och i offentligheten. Ett jämställdhetspolitiskt mål är därför att sätta stopp för mäns våld mot kvinnor.

Merparten av de som utövar hot och hat mot förtroendevalda är män. Det ligger i linje med att män står för merparten av våldet i samhället som helhet.

Som Sandra Håkansson visar i sin studie nedan, väljer förövare att ge sig på kvinnor på höga maktpositioner i större utsträckning än män på motsvarande position.

Studie: Do women pay a higher price for power - Gender bias in political violence in Sweden

CEMR-deklarationen

Council of European Municipalities and Regions (CEMR) utfärdade 2006 den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå. SKL ställde sig bakom deklarationen samma år, och uppmanar sina medlemmar att också göra det. I februari 2019 har 105 kommuner och de flesta regionerna i Sverige gjort det, liksom 1 800 andra organisationer runt om i Europa.

Deklarationen utgör ett politiskt åtagande att främja jämställdhet inom servicen till invånarna, i arbetsgivarfrågor och i villkor för politisk styrning.

En av deklarationens grundläggande principer är att ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Den som undertecknar deklarationen åtar sig att främja en representativ fördelning mellan kvinnor och män på alla nivåer i beslutsprocessen.

Av de 30 artiklarna har följande bäring på arbetet mot hot, hat och våld mot förtroendevalda:

  • Art. 2 Politisk representation
  • Art. 21 Säkerhet och trygghet
  • Art. 22 Könsrelaterat våld

Läs vidare om deklarationen om mål och åtgärder för att uppfylla de olika artiklarna.

Den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå, webbutik

Intervju- och enkätstudier

Syftet med enkäten var att undersöka om alla ledamöter har samma förutsättningar att bedriva sitt uppdrag. Enkäten utformades för att fånga flera olika dimensioner av arbetet i riksdagen samt de förväntningar och krav som ställs på riksdagsledamöter. Forskaren Josefina Erikson har designat enkäten och tillsammans med doktoranden Cecilia Josefsson analyserat och sammanställt svaren.

Jämställdheten i Riksdagen, enkät PDF, nytt fönster)

Syftet med intervjustudien är att fördjupa de resultat som framkom i enkäten och få ökad kunskap om manliga och kvinnliga ledamöters villkor att bedriva sitt uppdrag. Den övergripande fråga som undersöks är om alla ledamöter har samma möjligheter att bedriva sitt uppdrag.

Riksdagsledamöters erfarenheter/upplevelser av jämställdheten i riksdagen (PDF-nytt fönster)

SKL ger stöd till jämställdhetsarbetet i kommuner och regioner

SKL erbjuder utbildningar, nätverk, material och särskilda satsningar.

SKL:s arbete med jämställdhet

Informationsansvarig

  • Anna-Lena Pogulis
    Projektledare
  • Lena Langlet
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot