Publicerad: 5 juli 2016

Frågor och svar om ansvarsprövning

SKL ger svar på de tio vanligaste frågorna om ansvarsprövning. Om du saknar en fråga kontakta gärna oss.

Det här är ansvarsprövning

Varför har vi ansvarsprövning?

En grundbult i den lokala demokratin är möjligheten till insyn och kontroll och att kunna utkräva ansvar. När ansvarsfulla samhällsuppdrag utförs är det viktigt att kunna följa upp och försäkra sig om att verksamheten utförs på ett önskat och säkert sätt och att kunna ställa någon till ansvar om det finns brister.

Granskning och ansvarsprövning är därför väsentliga delar i den demokratiska kontrollen, de bidrar till att skapa legitimitet och förtroende hos medborgarna, men också till styrning och säkerhet i verksamheten

I kommuner, landsting och regioner sker ansvarsprövningen i två led. I allmänna val vart fjärde år har medborgarna möjlighet att utkräva ansvar av de förtroendevalda politikerna i fullmäktige. I nästa led är det medborgarföreträdarna i fullmäktige som varje år under mandatperioden prövar ansvaret i styrelser, nämnder och beredningar

Det är de förtroendevalda som fullmäktige har utsett i styrelser, nämnder och beredningar som har detta ansvar och som prövas. Det främsta underlaget till fullmäktiges ansvarsprövning är revisorernas granskning och bedömning.

Läs vidare under frågan: På vilket underlag prövar fullmäktige ansvaret

Vem eller vilka har ansvar?

Det är styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar samt enskilda ledamöter i dessa organ som har ansvar och därför ansvarsprövas av fullmäktige. Ansvaret följer med det uppdrag som dessa får av fullmäktige, när de utses till ett uppdrag till exempel i en nämnd

Ansvaret är i grunden kollektivt, men kan prövas individuellt om en enskild förtroendevald agerat på ett uppenbart felaktigt sätt.

Tjänstemän har inte ett självständigt ansvar som prövas av fullmäktige.

Vilket ansvar är det som prövas?

Kommunallagens bestämmelser om uppdrag och ansvar för styrelser och nämnder ger en tydlig bild av ansvarets beståndsdelar.

Uppdraget och ansvaret är att genomföra och förverkliga fullmäktiges mål och beslut – till givna förutsättningar, enligt gällande lagar och föreskrifter och med en tillräcklig intern kontroll.

Uppdraget är också att återrapportera till fullmäktige på det sätt som fullmäktige bestämmer.

Revisorernas granskning och prövning

Vad gäller för den kommunala revisionen?

Förutsättningar och uppdrag för den kommunala revisionen regleras i kommunallagen kapitel 9. Kommunallagen lägger också fast att revisionen ska utföras enligt god revisionssed, som successivt uttolkas i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet.

Skriften ger uttryck för en levande normering som växer fram och utvecklas fortlöpande i revisionsarbetet. Det är Sveriges Kommuner och Landsting som genom sin Revisionsdelegation har tagit på sig ansvaret att följa praxis, normera och dokumentera god revisionssed.

Fullmäktige kan besluta om lokala föreskrifter för revisionen i ett revisionsreglemente som reglerar vad som ska gälla för revisionens organisation, arbetsformer och samverkan. Utifrån givna förutsättningar ska revisorerna arbeta oberoende – självständigt och objektivt

I granskningen anlitar de förtroendevalda revisorerna sakkunniga. De sakkunniga kan anställas eller upphandlas från marknaden.

Kommunallagen, 1991:900

Det här är kommunal revision (PDF, nytt fönster)

God revisionssed i kommunal verksamhet

Hur rapporterar revisorerna sin granskning och ansvarsprövning?

Under ett år genomför revisorerna flera olika granskningar. Resultatet presenteras successivt under året i skriftliga rapporter – till de som granskats och för fullmäktige.

Slutsteget i revisorernas arbete är revisionsberättelsen där revisorerna redogör för sin granskning och lämnar ett uttalande i ansvarsfrågan. Revisorerna kan tillstyrka ansvarsfrihet, avstyrka ansvarsfrihet och/eller rikta anmärkning. En anmärkning är en kraftig kritik men innebär inte att revisorerna avstyrker ansvarsfrihet

Revisorerna redogör även muntligt för sin granskning och hur de kommit fram till uttalandet i ansvarsfrågan vid det fullmäktigemöte där ansvaret ska prövas.

Fullmäktiges prövning

På vilket underlag prövar fullmäktige ansvaret?

Som underlag till ansvarsprövningen behövs granskning. Fullmäktige utser därför minst fem förtroendevalda revisorer med ett tydligt mandat och en oberoende ställning.

Revisorernas uppdrag är att granska och bedöma all verksamhet varje år. De granskar om fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer uppnås och efterlevs. De prövar om verksamheten är ändamålsenlig och ekonomiskt effektiv, om räkenskaperna är riktiga och om den interna kontrollen är tillräcklig.

Med sin granskning bidrar revisorerna till den demokratiska kontrollen i det politiska systemet.
Resultatet av revisorernas granskning och prövning förmedlas till fullmäktige som underlag för deras ansvarsprövning. Det sker i olika revisionsrapporter och i revisionsberättelsen.

Hur fungerar ansvarsprövningen i fullmäktige?

Med revisorernas granskning och bedömning som grund fattar fullmäktige beslut i ansvarsfrågan. Beslutet ska fattas före utgången av juni månad. Fullmäktige väljer att besluta i enlighet med revisorernas förslag eller göra en egen bedömning. Regler om ansvarsprövningen finns i kommunallagens femte kapitel.
Kommunallagen 25a, 25b, 31 §.

Kommunallagen kapitel fem: Fullmäktige

Fullmäktige ska motivera sitt beslut i ansvarsprövningsfrågan …om det inte är uppenbart obehövligt. I praktiken innebär det att fullmäktige ska motivera sina beslut när revisorerna riktat anmärkning, avstyrkt ansvarsfrihet eller framställt väsentlig kritik i revisionsberättelsen.

Fullmäktige har suverän beslutanderätt och kan rikta egen anmärkning och vägra ansvarsfrihet även om revisorerna inte gjort detta.

Den eller de som är föremål för fullmäktiges ansvarsprövning får givetvis inte delta i beslutet.

Blir det några konsekvenser av ansvarsprövningen?

Fullmäktiges beslut i ansvarsfrågan ger besked till styrelse, nämnder och beredningar hur fullmäktige ser på verksamheten och dess resultat

Ansvarsprövningen ger också signaler till medborgarna om tillståndet i kommunen och kan ligga till grund för deras ställningstagande vid de allmänna valen

Om fullmäktige vägrar ansvarsfrihet för en styrelse, nämnd, beredning eller enskilda förtroendevalda kan olika konsekvenser bli aktuella:

  • Mest vanligt är att den/de som vägrats ansvarsfrihet själva väljer att avgå från sitt uppdrag.
  • Fullmäktige kan också formellt besluta att entlediga den/de som inte beviljas ansvarsfrihet.
  • Relativt vanligt är att fullmäktige gör en omorganisation så att den styrelse eller nämnd som vägrats ansvarsfrihet läggs ner och dess uppgifter förs över till en annan, alternativt ny nämnd eller styrelse.
  • Fullmäktige kan också välja att ge den/de som vägrats ansvarsfrihet fortsatt förtroende, men förena detta med tydligare direktiv.
  • Fullmäktige kan också bedöma om kommunen, landstinget eller regionen har åsamkats sådan ekonomisk skada att ett skadeståndsanspråk ska väckas mot den/de som vägrats ansvarsfrihet. Detta har inte skett under den tid Sveriges Kommuner och Landsting följt ansvarsprövningen systematiskt.

Praxis för ansvarsprövning

Vilka är grunderna för att avstyrka ansvarsfrihet och ge en anmärkning?

God revisionssed i kommunal verksamhet redovisar de bedömningsgrunder utifrån vilka revisorerna gör sin prövning, den som redovisas i revisionsberättelsen.

God revisionssed i kommunal verksamhet

De mest åberopade grunderna är:

  • Bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll
  • Bristande måluppfyllelse, ohörsamhet till mål och riktlinjer

Hur ser praxis i ansvarsprövningen ut?

I de allra flesta fall tillstyrker revisorerna att ansvarsfrihet beviljas och fullmäktige beslutar enligt revisorernas linje. I ett litet antal fall varje år väljer revisorerna att rikta anmärkning och/eller avstyrka ansvarsfrihet. Likaså är det ett fåtal fall varje år där fullmäktige väljer att vägra ansvarsfrihet och/eller rikta anmärkning

Dessa fall presenteras i ansvarsprövningsbanken som Sveriges Kommuner och Landsting har utvecklat. Ur banken presenteras även en översikt av de olika fallen. Databasen och översikten kan vara till nytta i den lokala ansvarsprövningen, men är framförallt viktiga för att följa praxisutvecklingen på nationell nivå.

I ansvarsprövningsbanken kan du: söka på olika år, bedömningsgrunder, kommuner, landsting och regioner med mera

Sök direkt i ansvarsprövningsbanken

Sammanställning av ansvarsfall från och med 2008 och framåt

Sammantagen praxis vid ansvarsprövningen framgår av skriften:

God revisionssed i kommunal verksamhet 2014

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot