Publicerad: 28 juni 2017

Fråga och svar

Vem fattar beslut om att lämna ut revisorernas handlingar?

Vem kan fatta beslut om utlämnande?

Beslut om att lämna ut en allmän handling är myndighetsutövning. Myndighetsutövning kan inte överlåtas på någon annan, myndigheten ansvarar själv. Men myndigheten kan anlita en uppdragstagare för denna uppgift - i allmänhet den som i vardagen tar hand om handlingen, vanligen en registrator eller annan egen anställd (till exempel på ett eget revisionskontor). I tveksamma fall ska frågan om utlämnande hänskjutas till myndigheten för beslut, det vill säga till revisorerna.

Om eller när handlingarna lämnas vidare till ett gemensamt arkiv i kommunen eller landstinget övertar arkivmyndigheten detta ansvar för handlingarna och för framtida beslut om att utlämna handlingar. Överlämnande till ett sådant arkiv sker oftast årsvis eller per mandatperiod.

Revisorerna kan alltså inte genom avtal uppdra till ett externt revisionsföretag att pröva och besluta om att lämna ut handlingar eftersom detta är myndighetsutövning, se frågor och svar om dokumenthantering.

Hur sker prövningen?

Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga, men ibland måste en sekretessprövning ske. En handling kan vara försedd med en ”hemligstämpel” som ger en varning om att den kan innehålla sekretessbelagda uppgifter och att ett utlämnande måste prövas noga. En sådan prövning ska ske vid varje tillfälle någon efterfrågar handlingen. Förutsättningen för eventuell sekretess kan ju ha förändrats över tid. Prövningen ska alltid ske mot Offentlighets- och sekretesslagen. En handling kan innehålla både uppgifter som är sekretessbelagda och sådana som inte är det. När man lämnar ut en sådan handling ska de sekretessbelagda uppgifterna tas bort innan handlingen lämnas ut eller görs tillgänglig

Ett beslut om att vägra lämna ut en handling ska lämnas skriftligt till den som frågar, tillsammans med en förklaring om hur beslutet kan överklagas.
När någon frågar efter en handling eller uppgift ska myndigheten behandla förfrågan utan skäligt dröjsmål – men ett rimligt rådrum för bedömning måste givetvis medges. Eftersom det är bråttom är det viktigt att det finns bestämda rutiner och tydligt ansvar.

Den som efterfrågar en handling har rätt att vara anonym. Man får inte heller fråga i vilket syfte handlingen önskas.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot