Publicerad: 23 maj 2019

Frågor om framtiden ska vara spännande, Norrköping

Framtidsdialog med alla anställda, filmer och välskriva texter. För att nå ut med en omvärldsanalys måste formen vara modern och tilltalande. En fördel är att frågorna är tydligt kopplade till kommunens budget och styrprocess.

Det menar Monica Rosander som haft ansvarat för arbetet i Norrköping kommun i drygt 16 år.

Norrköpings kommun gjorde sin första omvärldsanalys år 2003. Sedan dess har arbetet med planeringsförutsättningarna (som kommunen valt att kalla det) fortsatt varje år. Alla kommunens kontor bidrar med innehåll och slutresultatet (analysen) heter Framtid i Norrköping.

Under den första mandatperioden var det ett “underlag till en allmänpolitisk debatt” men sedan 2007 är det en del av komunens budgetarbete. Något som Monica Rosander, kvalitetscontroller vid ekonomi- och styrningsavdelningen, tycker är utmärkt.

– Att planeringsförutsättningarna är så tydligt kopplade till kommunens budgetprocess är bra eftersom framtidfrågorna ofta ses som “flummiga” medan finanserna betraktas som hårda värden.

Monica Rosander har varit ansvarig för arbetet sedan start och har utvecklat Framtid i Norrköping från att vara en snyggt layoutad pappersprodukt till webbplatsen framtid.norrkoping.se. Platsen är tillgänglig för alla men kommunen har inte ansträngt sig för att nå allmänheten.

– Jag vet att några gymnasieskolor har använt den och innehållet uppmärksammas vissa år i dagspress och lokala tidskrifter, säger Monica Rosander.

Modern form gör det lättare att nå ut

Från början ville politikerna att planeringsförutsättningarna skulle se ut som en rapport från univerisitetet. Men det ville inte Monica Rosander. Eftersom innehållet ska användas var det viktigt att den skulle vara modern och tillgäng.

– Vi skriver för politikerna, men det är en tjänstemannaprodukt eftersom det är experterna som vet var informationen finns. Många politiker är fritidspoliker och har helt enkelt inte så mycket tid att läsa handlingar. Om planeringsförutsättningarna är alltför expertinriktade är risken att vi inte når ut.

Eftersom det handlar om framtiden måste också informationen ligga i framkant.

Monica Rosander ser Framtid i Norrköping som en populärvetenskaplig produkt där innehållet vilar på källor och språket är lätt att ta till sig. Därför skriver hon texterna i en lättillgänglig artikelform med lockande rubriker och ingresser.

För den som hellre vill printa ut och läsa på papper finns förutsättningarna också som en 36-sidig pdf med text, foto och grafer.

All personal inbjöds till framtidsdialog

Under de 16 år som gått sedan start, har hon hunnit prova många olika sätt att nå ut. Morgondagens Nyheter – en tidning med nyheter 2035 – är ett exempel. Öppna seminarier är ett annat. Hon var också tidig med att använda rörlig bild och på webben finns just nu sju filmer som ger en fördjupad bild av några ämnesområden i Framtid i Norrköping 2019. Några titlar är Myter om landsbygden och Ung drive – ungdomar startar eget.

Alla kommunens anställda – cirka 11 000 personer – har också bjudits in till Visualiseringscenter C för interaktiva samtal om framtiden. Under hösten 2016 och våren 2017 genomförde Monica Rosander och hennes kollegor 100 dialogtillfällen med totalt 4 200 deltagare.

– Resultatet var fantastiskt och det kom folk från alla kommunens verksamheter. Men det var i “sista minuten” eftersom kommunens nuvarande ekonomiska läge inte skulle gjort det möjligt för kommunstyrelsen att avsätta en miljon kronor – plus alla arbetstimmar.

562 idéer från kommunens anställda

Varje tillfälle inleddes med en tillbakablick tio år – och en spaning tio år framåt genom en presentation i visualiseringscentrets dom. Därefter fick arbetsgrupperna diskutera vilka trender som kunde tänkas påverka den egna verksamheten, vilka konsekvenser detta kunde få och hur man kunde förbereda sig. Alla synpunkter skrev in på surfplattor och lades i en databas.

Kommunen bjöd på fika och uppmuntrade deltagarna att även skriva ned idéer till lösningar på framtidsfrågor allt som kom upp i diskussionerna.

– Det var oerhört slitsamt, men jättekul och responsen var enorm. Totalt fick vi in 562 idéer där vi fångade “allt” – stort som smått, minns Monica Rosander.

När all information var insamlad sorterade hon och en kollega idéerna utifrån mottagare. Därefter frågade de idégivaren om det var okej att lämna förslaget vidare. Om det blev ja, skickades idén till respektive kontorschef som svarade idégivaren med kopia till Monica Rosander och kollegan.

– Aktiviteten har lett till att många i vår tjänsteorganisation numera tänker runt framtidsfrågor även i mindre beslut i vardagen. Och om man har tänkt tanken är det lättare att agera när det oväntade händer.

Inför det stora flyktningsmottagandet för några år sedan var det till exempel naturligt att gå tillbaka till invandringen i samband med krisen i Jugoslaven i mitten på 1990-talet.

– Hur gjorde vi då? Vilka konsekvenser blev det? Vad kan vi lära?

Ändrade värderingar påverkar framtiden

Monica Rosanders engagemang är odiskutabelt, men hon värjer sig mot ordet eldsjäl. Inte minst för att sådana personer ofta inte orkar hålla på så länge. Hon håller ändå med om att varje kommun behöver någon som driver på eftersom frågorna ibland hamnar i skuggan av mer akuta uppgifter.

När det har känts motigt och ensamt har hon ibland tagit hjälp av praktikanter från universitet och högskolor för att få ny inspiration.

En aktuell fråga våren 2019 är hur den demografiska försörjningskvoten påverkar utvecklingen i Sverige – och i Norrköping.

– Hur ska vi förhålla oss till att intäkterna minskar och utgifterna ökar i samband med ökande behov inom till exempel omsorgen?

I omvärldsbevakningen ingår att följa hur människor ändrar värderingar och attityder. Något som, enligt Monica Rosander, ibland blir ett dilemma:

– När människor får en bättre privatekonomi förväntar de sig samma utveckling inom det offentliga. Det innebär att invånarnas krav på kommunal service hela tiden ökar.

Informationsansvarig

  • Märit Melbi
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot