Publicerad: 11 juni 2018

Det politiska landskapet i kommunerna

Fler partier är representerade i fullmäktigeförsamlingarna och ett stort antal olika typer av styren förekommer. Inför de 290 kommunval som äger rum den 9 september kan det därför vara värt att närmare granska det lokalpolitiska landskapet.

Kommun- och landstingsvalen skiljer sig i flera avseenden från riksdagsvalet: Fler människor har rösträtt och nästan en tredjedel röstar på andra partier i dessa val än i riksdagsvalet.

Färre traditionella majoritetsstyren

2014 års val ledde till maktskiften i 109 kommuner. Ett vänsterstyre bildades i 99 kommuner medan allianspartier styr 90 kommuner. Men än vanligare var ett blocköverskridande styre, vilket bildades i 101 kommuner. Det innebär att dels socialdemokraterna och/eller vänsterpartiet ingår i styret tillsammans med minst ett av allianspartierna¹. I 92 kommuner saknade de styrande partierna egen majoritet och styr således i minoritet. Totalt sett förekommer styren i 76 olika partikonstellationer i landets kommuner.

Man förväntar sig kanske att alla dessa minoritetsstyren och okonventionella koalitioner skulle leda till ökat antal maktskiften i kommunerna. Men så har inte varit fallet. Under mandatperioden har 13 maktskiften ägt rum och det är endast 4 procent av de blocköverskridande styrena och 7 procent av minoritetsstyrena som spruckit. Socialdemokraterna ingick efter valet i styret i sammanlagt 193 kommuner, centerpartiet i 142, Miljöpartiet i 125, Moderaterna i 113, Liberalerna i 111, Vänsterpartiet i 102, Kristdemokraterna i 102, och något icke-riksdagsparti i 50 kommuner.

Sverigedemokraterna utgjorde efter valet vågmästare i drygt 40 kommuner i den meningen att de kan fälla ett förslag från den styrande minoriteten om de röstar med en samlad opposition. Detta har i minst två kommuner lett till ett maktskifte sedan partiet röstat för oppositionens budgetförslag.

Partiers representation

Socialdemokraterna är det enda parti som finns representerat i fullmäktige i samtliga 290 kommuner. Efter valet saknade Sverigedemokraterna representation i 5 kommuner, Moderaterna och Centerpartiet i vardera 7 kommuner, Vänsterpartiet i 24 kommuner, Liberalerna i 29 kommuner, Miljöpartiet i 32 kommuner och Kristdemokraterna i 56 kommuner.

Olika röstandelar i olika val

Partiernas röstandelar varierar mellan riksdags-, landstings- och kommunval även om de procentuella skillnaderna är små. Däremot kan skillnaderna vara stora i enskilda kommuner. Exempelvis fick Centerpartiet mer än 5 procent fler röster i kommun- än i riksdagsvalet i 91 kommuner och mer än 10 procentenheter fler röster i 40 kommuner.

Det finns även exempel på hur enskilda partier fått dramatiskt fler röstandelar i kommun- än i riksdagsvalet vilket främst tillskrivits väljarnas förtroende för kommunstyrelsens ordförande i dessa kommuner. I 12 kommuner var övervikten större än 20 procent.

Exemplen ovan visar att valresultatet och dess konsekvenser på många håll skiljer sig mellan kommun- och riksdagsval. De traditionella blocken tycks få allt svårare att på egen hand forma en politisk majoritet medan både blocköverskridande styren som minoritetsstyren blivit vanligare. Dessutom lyckas dessa styren med enstaka undantag skapa en stabil politisk ledning av kommunen.

Den som vill veta mer om hur minoritetsstyren och blocköverskridande styren fungerat i praktiken kan ta del av statsvetaren Johan Wennströms rapporter.

Styra blocköverskridande och i minoritet

¹ I SKL:s statistik över styren har inte Miljöpartiet definierats som tillhörande vänsterblocket. Detta baseras på att partiet under flera mandatperioder ingått i såväl vänsterstyren som alliansstyren även om proportionerna successivt förskjutits till vänsterblockets fördel.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot