Publicerad: 21 september 2017

Fördelning av platser i nämnder

I allmänna val väljs de politiker som sitter i kommun, landstings- eller
regionfullmäktige. Efter valet väljer fullmäktige själva sina styrelser
och nämnder. Fördelningen av platser i styrelser och nämnder följer
valresultatet och precisa regler.

Exempel på hur platserna fördelas i en nämnd

SKL får många frågor från medlemmar och från partier om hur man genom val i fullmäktige fördelar platserna mellan partierna i styrelser och nämnder. SKL vill därför visa i ett exempel hur fördelningen går till.

Fördelningsregler och ett exempel på fördelning i en nämnd enligt enligt lagen om proportionellt valsätt

Val av ledamöter och ersättare

Kommuner, landsting och regioner väljer både ordinarie ledamöter och ersättare och detta görs var för sig. För att sitta i kommunstyrelsen eller andra nämnder krävs att en person är över 18 år och är folkbokförd i kommunen, landstinget eller regionen. Men det krävs inte att man kandiderat till valet av fullmäktige.

Valberedningen föreslår enlig överenskommelse

Normalt har valberedningen ett förslag enligt en överenskommelse partierna emellan. Ledamöterna och ersättarna väljs då på det vanliga sättet med majoritetsval. När partierna förhandlar brukar de snegla på vilket resultat ett val enligt lagen om proportionellt valsätt skulle ge. Lagen har därför också en viss betydelse vid majoritetsval.

Val ska ske proportionellt

Under vissa förutsättningar ska val ske proportionellt enligt lagen om proportionellt valsätt (5 kap 46 § och 6 kap 22 § kommunallagen). I de bestämmelserna görs en uppräkning av vilka val som kan göras med proportionellt valsätt. Den är uttömmande vilket innebär att andra val än de uppräknade inte får ske proportionellt. Val av presidium i fullmäktige och nämnder kan därför inte göras proportionellt, utan presidieuppdrag väljs vart och ett för sig.    

Lag om proportionellt valsätt (SFS 1992:339)

Enligt 2 paragrafen i lagen ska ett val ske proportionellt enligt följande:

  • Om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1.
  • Om den kvoten blir ett ojämnt tal ska den avrundas till närmast högre hela tal.
  • Om valet sker enligt lagen om proportionellt valsätt måste fullmäktige följa de detaljerade regler för förfarandet som finns i lagen.

Om val av en nämnd har gjorts proportionellt

Om fullmäktige valt ledamöterna i en nämnd proportionellt enligt lagen om proportionellt valsätt så får det följande konsekvenser:

  • Om en ledamot avgår under mandatperioden så får inte fyllnadsval göras, utan en ersättare ska gå in som ledamot istället för den avgångne.
  • Om ersättarna valts proportionellt så gäller att en ersättare från samma valsedelsgrupp som den avgångne går in som ordinarie ledamot (6 kap 14 § kommunallagen och 25 § lag om proportionellt valsätt).
  • Om ersättarna istället valts med majoritetsvalssätt så gäller fullmäktiges inkallelseordning för ersättare i nämnder, vilket normalt innebär att en ersättare från samma parti som den avgången går in som ordinarie ledamot (6 kap 14 § andra stycket kommunallagen).    

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot