Publicerad: 2 juli 2018

Exempel på hur platserna fördelas i en nämnd

SKL har fått många frågor från medlemmar och från partier om hur man genom val i fullmäktige fördelar platserna mellan partierna i styrelser och nämnder enligt lagen om proportionellt valsätt. SKL vill därför visa hur fördelningen går till.

Så här fördelar fullmäktige platser i nämnder

Fullmäktige väljer ledamöter i styrelser och nämnder. Ledamöterna väljs för sig och ersättarna för sig.

Normalt har valberedningen ett förslag enligt en överenskommelse partierna emellan. Ledamöterna och ersättarna väljs då på det vanliga sättet med majoritetsval. När partierna förhandlar brukar de "snegla" på vilket resultat ett val enligt lagen om proportionellt valsätt skulle ge. Lagen har därför också en viss betydelse vid majoritetsval.

När val ska ske proportionellt

Under vissa förutsättningar ska val ske proportionellt enligt lagen om proportionellt valsätt (5 kapitel, 46 paragraf i kommunallagen, 1992:339).

Lag om proportionellt valsätt (SFS 1992:339)

Enligt 2 paragrafen i lagen ska ett val ske proportionellt enligt följande:

  • Om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1.
  • Om den kvoten blir ett brutet ska den avrundas till närmast högre hela tal.
  • Om valet sker enligt lagen om proportionellt valsätt måste fullmäktige följadetaljerade regler för förfarandet som finns i lagen.

Ett exempel: Fullmäktige har 51 ledamöter, som alla är närvarande, och ska välja 11 ledamöter till en nämnd.

  • Du dividerar 51 med 11 plus 1, det vill säga med 12.
  • Kvoten blir 4, 25 som avrundas till 5. Det krävs alltså att fem ledamöter kräver proportionella val för att få ett sådant till stånd.
  • Ska samma fullmäktige välja en nämnd med 7 ledamöter dividerar du med 8 och kvoten blir 6, 37. Det vill säga: det krävs att 7 ledamöter står bakom en begäran om proportionella val.

Gruppbeteckning på valsedlar ska finnas

Vid proportionella val ska det finnas en gruppbeteckning på valsedlarna. Gruppbeteckningen kan vara namnet på ett parti eller flera samverkande partier under ett namn - valsamverkan.

Antalet platser fördelas vid valet mellan valsedelsgrupperna

  • Den grupp som får högsta jämförelsetalet får platsen.
  • Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har tilldelats en plats.
  • För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, ska jämförelsetalet beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal platser gruppen har tilldelats plus 1.
  • Vid lika röstetal eller jämförelsetal ska avgörandet ske genom lottning. 2010-09-30 2 (2)

Exempel på hur platserna fördelas i en nämnd vid val enligt lagen om proportionellt valsätt

Fullmäktige har 31 ledamöter och ska välja 7 ledamöter till en nämnd. Mandatfördelningen i fullmäktige ser ut enligt följande:

  • Parti A: 17 mandat
  • Parti B: 5 mandat
  • Parti C: 5 mandat
  • Parti D: 2 mandat
  • Parti E: 1 mandat
  • Parti F: 1 mandat
  • Partierna D, E och F har valsamverkan under beteckningen G.

I exemplet förutsätts den normala situationen att varje parti eller grupp går fram med endast en valsedel.

Jämförelsetalen blir: A: 17, B: 5, C: 5 och G: 4.

  • Den första platsen tillfaller A som sen har jämförelsetalet 8, 5 (=17 delat med 2).
  • Den andra platsen tillfaller A som sen har jämförelsetalet 5.66 (=17 delat med 3).
  • Den tredje platsen tillfaller A som sen har jämförelsetalet 4, 25 (=17 delat med 4).
  • Den fjärde platsen tillfaller någon av B och C efter lottning, till exempel B vars jämförelsetal sen blir 2, 5.
  • Den femte platsen tillfaller C, vars jämförelsetal sen blir 2, 5.
  • Den sjätte platsen tillfaller A, vars jämförelsetal sen blir 3, 4.
  • Den sjunde platsen tillfaller G vars jämförelsetal sen blir 2.

Resultatet blir enligt följande:

  • Parti A fick 4 ledamöter valda,
  • partierna B och C var sin ledamot,
  • de samverkande partierna G gemensamt en ledamot.

Frågor besvaras av SKL:s jurister

Vid frågor kontakta förbundsjurist Staffan Wikell, Emilia Danielsson, Lena Dalman eller Helena Linde.

Kontaktuppgifter SKL:s jurister

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot