Publicerad: 10 januari 2019

Riksdagen beslutade om anslag i statsbudgeten i enlighet med reservation från M och KD

Riksdagen har nu röstat om anslagen till de olika utgiftsområdena för 2019. SKL har sammanställt de förändringar som har skett jämfört med övergångsregeringens budgetproposition: Olika belopp redovisas för de verksamhetsområden som berör kommuner, landsting och regioner.

2018-12-21

Det riksdagen beslutat om är anslag inom utgiftsområdenas utgiftsramar

Den 17–21 december har riksdagen röstat om anslagen inom utgiftsområdena (UO) i statsbudgeten för år 2019. Resultatet blev att regeringens övergångsbudget justerades i enlighet med en gemensam reservation från M och KD. Informationen på denna webbsida utgår huvudsakligen från de förändringar som detta innebär i förhållande till övergångsregeringens budgetproposition för 2019.

Inom skatteområdet beslutades höjt grundavdrag för pensionärer som omfattar fler personer än regeringens förslag, vilket innebär att inkomsterna av kommunalskatt beräknas bli 1 100 miljoner kronor lägre. Detta belopp regleras genom en höjning av UO 25 (se nedan). Inkomstbeskattningen förändras därutöver jämfört med regeringens förslag till följd av bland annat höjd brytpunkt för statlig skatt, utökat jobbskatteavdrag och utökad RUT. Dessa kan en ny regering inte ändra för 2019, eftersom beslut om inkomstskatt måste fattas innan inkomstårets början.

Generella statsbidrag till kommuner, landsting

och regioner

För UO 25 sker följande ändringar i förhållande till övergångsregeringens budgetförslag:

  • De generella resurserna till kommunerna ökar med 3 500 miljoner kronor.
  • Bonusen på 500 miljoner kronor för extratjänster slopas. Varav 425 miljoner avsåg kommuner och 75 miljoner landsting/regioner.
  • Minskade skatteintäkter till följd av höjningen av grundavdraget för personer som fyllt 65 år, utöver den höjning som föreslogs i övergångsbudgeten, regleras genom en höjning av anslaget med 1 100 miljoner kronor.
  • Det betyder att UO 25 höjs med 4 100 miljoner kronor totalt.

De här besluten berör särskilt kommuner

Socialtjänst och funktionshinderomsorg

  • 500 miljoner kronor tillförs äldreomsorgen i ett prestationsbaserat bidrag till de kommuner som förser äldre med plats i biståndsbedömda boenden inom tre månader.
  • Investeringsstödet för byggande av äldrebostäder utökas med 300 miljoner kronor till totalt 700 miljoner.
  • 200 miljoner kronor för anställning av så kallade gemenskapsvärdar i trygghetsboenden eller liknande gemenskapsfrämjande aktiviteter.
  • 110 miljoner kronor för att förbättra personalkontinuiteten inom hemtjänsten.
  • 50 miljoner kronor satsas för att utöka kunskapen om demenssjukdomar hos personalen inom äldreomsorgen.
  • Satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen på 2 000 miljoner kronor avslutas.
  • 350 miljoner kronor resurser till LSS för sondmatning.
    Observera: Ökningen av anslaget för personlig assistans i budgeten är främst att se som en markering. En ny bedömning av grundläggande behov kräver en lagändring och kommer därför knappast att kunna genomföras under första halvåret 2019. LSS-utredningens slutbetänkande kommer den 10 januari, och när vi får en ny regering kommer förmodligen betänkandet att remitteras. Då bör frågan om grundläggande behov bakas in i den propositionen och därmed blir det troligen ingen förändring förrän tidigast 2020.
  • Fritidspengen återinförs from 1 juli 2019. Totalt avsätts 50 miljoner kronor för 2019, vilket avses höjas till 100 miljoner per år från 2020.
  • 75 miljoner kronor avsätts för att ge stöd till föräldrar som upplever svårigheter i sitt föräldraskap. Enligt betänkandet bör det bli obligatoriskt för kommunerna att erbjuda föräldrastödsprogram under barnets uppväxt.
  • Schablonersättningen för mottagandet av nyanlända höjs med 9 400 kronor per person till 142 600 kronor.

Socioekonomiskt eftersatta kommuner

  • 100 miljoner kronor i anslag till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden. En minskning från 475 miljoner i budgetpropositionen för 2019. Bidraget är tänkt att avslutas helt 2020.
  • Anslaget på 75 miljoner kronor för socioekonomiskt eftersatta kommuner, dvs landsbygdsbidraget, fortsätter för 2019.

Skola

  • Liksom i övergångsregeringens förslag finns likvärdighetsbidraget med och utökas som planerat till 3,5 miljarder kronor 2019. Däremot planeras ingen ytterligare ökning utan 3,5 miljarder avsätts även för 2020 och 2021.
  • Stimulansmedel för att möjliggöra en utökad förskola med språkutveckling avsätts med 100 miljoner kronor 2019. För 2020 tillförs 125 miljoner och för 2021 avsätts 250 miljoner för dels sökbara medel och dels inrättade av obligatorisk språkförskola för nyanlända barn från tre års ålder, när sådan lagstiftning finns på plats.
  • Statsbidraget för att minska barngruppernas storlek i förskolan höjs med 400 miljoner kronor.
  • Anslaget för upprustning av skollokaler och utemiljöer minskar med 680 miljoner kronor 2019 jämfört med regeringens förslag för att justera för de anslagsförändringar som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciper som gällt för utformningen av budgetpropositionen för 2019.
  • Lågstadiesatsningen minskar med 329 miljoner kronor 2019 jämfört med övergångsregeringens förslag, vilket stämmer med vad som tidigare aviserats i BP 2018.
  • Statligt stöd till vuxenutbildning ökar med 150 miljoner kronor för 2019 jämfört med regeringens förslag. Ökningen avser att justera för de anslagsförändringar som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciper som gällt för utformningen av budgetpropositionen för 2019.
  • Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ökar med 250 miljoner kronor för 2019 för att justera för de anslagsförändringar som uppstått till följd av de särskilda budgetprinciper som gällt för utformningen av budgetpropositionen för 2019.
  • Avgiftsfria aktiviteter under skolloven på 250 miljoner kronor avslutas.
  • Avgiftsfri simskola på 300 miljoner kronor avslutas.
  • Satsningen på kulturskola på 100 miljoner kronor avslutas.

De här besluten berör särskilt landsting och regioner

UO 9 lägger man på 3,1 miljarder kronor 2019 jämfört med regeringens förslag. Minskningar görs framför allt inom anslaget för åtgärder inom äldreområdet (4:5) samt utveckling av socialt arbete mm. (4:7). Förutom att patientmiljarden planeras att avslutas efter 2019 finns inga andra besked om befintliga satsningar. Man avvaktar allt arbete med överenskommelser tills en ny regering finns på plats.

  • 1 500 miljoner kronor 2019, fördelas i kronor per invånare. Satsningen är avsedd att stärka den nära vården med primärvården som bas. För 2019 ska medlen stärka hälso- och sjukvården i bred bemärkelse så att landstingen kan möta utmaningar bland annat i form av demografi, digitalisering och kompetensförsörjning. (Från 2020 föreslås en utökning till 3 000 miljoner kopplad till en ny överenskommelse om tillgänglighet i primärvården med tydligt fastställda och mätbara kriterier för landstingens och regionernas arbete.)
  • Infasning av en nationell strategi med standardiserade vårdförlopp för ytterligare folksjukdomar. Totalt 100 miljoner kronor 2019.
  • 400 miljoner kronor till bättre villkor för sjuksköterskor som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor. Medel fördelas enligt liknande satsningar, professionsmiljarden nämns som exempel.
  • En ny uppdaterad kömiljard. För 2019 avsätts 1 620 miljoner kronor, varav 380 miljoner omfördelas från tidigare psykiatrisatsning för tillgänglighet inom BUP. Totalt tillskott på 1 240 miljoner.
  • 500 miljoner kronor till tidigare aviserad utökning av medel för förstärkningar till bland annat psykiatrin.
  • Patientmiljarden planeras att avslutas efter 2019

Beslut som berör både kommuner, landsting och regioner

  • Byggbonusen på 1 300 miljoner kronor avslutas helt.
  • Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande minskas med 200 miljoner kronor till 3 000 miljoner med avsikten att på sikt helt avvecklas.
  • Inom Miljö minskar anslaget till Klimatinvesteringar med drygt hälften till 750 miljoner kronor; att det inte avvecklats helt beror på redan lämnade bemyndiganden. Elbusspremien minskar med en femtedel till 80 miljoner. Investeringsstödet för gröna städer minskar med två tredjedelar till 33 miljoner och anslaget för sanering av förorenad mark minskar med 100 miljoner till 856 miljoner. För havs- och vattenmiljö sker en ökning med 200 miljoner, för bättre reningsteknik, regionalt arbete i Östersjön och Västerhavet, tryggad dricksvattentillgång samt LOVA-bidrag för vattenvårdsprojekt.
  • Inom Energiområdet och energieffektivisering minskar anslaget med 20 miljoner kronor för kommunal energi- och klimatrådgivning, medan satsningen Energisteget får 15 miljoner. Planeringsstödet för vindkraft minskas med 70 miljoner till 15 miljoner; utskottet anser att premier till kommuner som installerar vindkraft bör avskaffas. Bidraget för lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning kvarstår på 90 miljoner. Regionala nätverk och samverkansprojekt kan få stöd för kunskap kring energi- och klimatomställning i t.ex. miljötillsyn, fysisk planering och upphandling. Upphandling har lagts till som ändamål istället för planeringsstöd för vindkraft. Den största neddragningen är på 440 miljoner och avser stöd till solceller, samtidigt som subventionsgraden sänkas till 15 procent.
  • Utöver borttagen bonus på extratjänster har utskotten beslutat om minskade anslag för extratjänster. Arbetsförmedlingen har aviserat stopp av anvisning av extratjänster from januari 2018. Totalt minskar man anslagen på arbetsmarknadspolitiska program med 2 673 miljoner kronor.
  • Satsningen på avgiftsfri kollektivtrafik under sommaren för barn och unga på 350 miljoner kronor avslutas.

Sannolikt med ändringsbudget vid ny regering

Det är fortfarande oklart vilka partier som kommer att utgöra regeringsunderlag. Om det inte blir en regering med M och KD är sannolikheten hög för att arbetet med en ändringsbudget kommer att starta så snart en ny regering tillträtt. Riksdagsbeslut som berör statens budget gäller bara skarpt för 2019.

Riksdagens beslut den 12 december

Utskottens betänkande

Informationsansvarig

  • Jonathan Fransson
    Ekonom
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot