Publicerad: 29 mars 2017

Fråga och svar

Hur fungerar kostnadsutjämningen?

Kostnadsutjämningen utjämnar för strukturella kostnadsskillnader beroende på demografi, invånarnas behov och produktionsvillkor (exempelvis löner och geografi). Det är ett relativt system: den egna kommunens / landstingets behov jämförs med medelkommunens / medellandstingets. Systemet går således alltid jämnt upp.

Grundtanken är att alla kommuner och landsting ska ha samma ekonomiska förutsättningar.

Kostnadsutjämningssystemet för kommuner består av tio delmodeller, medan det för landstingen finns fyra. I vissa fall syftar en delmodell till att utjämna skillnader inom en verksamhet, till exempel kollektivtrafik. I andra delmodeller görs utjämningen tvärs över all verksamhet, till exempel för skillnader i lönestruktur. Utfallet i utjämningen ska inte gå att påverka genom att till exempel vara mer eller mindre effektiv, ha lägre eller högre serviceutbud eller genom att ta lägre eller högre brukaravgifter.

Kostnadsutjämningen kommer att ge en ökad omfördelning i takt med urbanisering och ökade demografiska skillnader. Regeringen har nyligen tillsatt kostnadsutjämningsutredningen, som lämnar slutbetänkande 2018.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot