Publicerad: 17 januari 2018

Nya lagar 1 januari 2018

I anslutning till årsskiftet 2017/2018 har ändringar skett i ett antal lagar och förordningar. Av stor betydelse för kommuner, landsting och regioner är den nya kommunallagen som trätt i kraft den 1 januari 2018. Men även flera andra författningsändringar rör eller kan vara av intresse för kommuner, landsting och regioner. Här redogörs kort för några av dessa ändringar.

För en mera utförlig information om författningsändringar som skett runt vid årsskiftet hänvisas till regeringskansliets sammanställning Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2017/2018.

Viktigare lagar och förordningar inför årskiftet, Regeringskansliet (PDF, nytt fönster)

Övergripande lagstiftning

Ny kommunallag skapar förbättrade möjligheter för den lokala demokratin

En ny kommunallag (SFS 2017:725) har trätt i kraft den 1 januari 2018. Den nya kommunallagen ska ge ett stabilt ramverk för kommuner och landsting, goda förutsättningar för den lokala demokratin och bidra till ett fungerande samspel mellan förtroendevalda och tjänstemän. Medborgarna och samhället i övrigt ska ges goda möjligheter att följa och granska arbetet i kommuner och landsting. Den nya lagen ger fullmäktige möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilda förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Kommuner och landsting kan besluta att ge kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Den kommunala anslagstavlan ska vara webbaserad. Kommunala beslut som överklagas genom laglighetsprövning och inte kan rättas ska som huvudregel inte verkställas innan de fått laga kraft.

De huvudsakliga förarbetena till den nya lagen finns i regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag. Ytterligare information om den nya kommunallagen finns bl.a. i SKL:s cirkulär 17:57, En ny kommunallag.

Fler kommuner och landsting blir förvaltningsområde för minoritetsspråk

Genom ändringar i förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetsförordningen) som träder i kraft den 1 februari 2018 blir fler kommuner och landsting förvaltningsområden för minoritetsspråk. Fem nya kommuner (Gislaved, Järfälla, Skellefteå, Söderhamn och Örnsköldsvik) och ett landsting (Jönköpings län) ansluts till förvaltningsområdet för finska. Tre nya kommuner (Luleå, Sundsvall och Åsele) ansluts till förvaltningsområdet för samiska. En ny kommun (Luleå) ansluts till förvaltningsområdet för meänkieli. Ändringarna innebär också att Sametinget fortsättningsvis ska pröva frågor om statsbidrag till Västernorrlands län.

Skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och fotografiska bilder på intranät förstärks

Genom en ändring i offentlighets- och sekretesslagen den 1 januari 2018 förstärks sekretesskyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och fotografier på intranät så att det gäller alla offentliganställda. Tidigare har skyddet (bara) gällt Justitieombudsmannen (JO) och myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men. Lagändringen gäller uppgifter om bostadsadress, privata telefonnummer, fotografier för tjänstekort och uppgifter om närstående. Sekretesskyddet utsträcks samtidigt till att omfatta fotografier på intranät. Lagändringen gäller dock inte personnummer och födelsedatum.

Författningsändringen finns i SFS 2017:1076 och förarbetena i regeringens proposition 2016/17:208 Några frågor om offentlighet och sekretess

Skyddet för den personliga integriteten stärks

Genom ändringar i bland annat brottsbalken och lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor stärks och moderniseras det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. Bland annat införs ett nytt brott, olaga integritetsintrång, som gör det straffbart att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida vissa integritetskänsliga bilder eller andra uppgifter. Straffbestämmelserna om ofredande och grovt förtal förtydligas. För den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla utvidgas skyldigheten att ta bort vissa meddelanden från tjänsten till att gälla även meddelanden vars innehåll uppenbart är olaga hot och olaga integritetsintrång. Ändringarna innebär också att rätten till brottsskadeersättning för kränkning utvidgas till att omfatta även ersättning för kränkning genom grovt förtal. Författningsändringarna finns i SFS 2017:1134–1137 och förarbetena i regeringens proposition (2016/17:222) Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. De nya reglerna har trätt i kraft den 1 januari 2018.

Nya tröskelvärden och direktupphandlingsgränser

EU-kommissionen har beslutat om nya tröskelvärden för offentlig upphandling från och med 1 januari 2018. Beloppen fastställs i euro. För Sveriges del omräknas beloppen till nationell valuta enligt en särskild omräkningstabell.

För andra upphandlande myndigheter än statliga myndigheter, dvs. bl.a. för kommuner, landsting, regioner och kommunala bolag, är de nya tröskelvärdena enligt LOU:

  • 2 096 097 kr när det gäller varor och tjänster,
  • 7 113 450 kr när det gäller sociala tjänster och andra särskilda tjänster, och
  • 52 620 561 kr när det gäller byggentreprenader.

Detta innebär att även beloppsgränsen för direktupphandlingar höjts, eftersom den anges som procentsats av tröskelvärdet för varor och tjänster. Den nya direktupphandlingsgränsen för kommuner, landsting och regioner är följaktligen 586 907 kronor (28 procent av tröskelvärdet) vid LOU-upphandlingar.

Vid upphandlingar enligt LUF är de nya tröskelvärdena:

  • 4 210 678 kr när det gäller varor och tjänster,
  • 9 484 600 kr när det gäller sociala och andra särskilda tjänster enligt LUF, och
  • 52 620 561 kr när det gäller byggentreprenader.

Den nya direktupphandlingsgränsen vid upphandlingar enligt LUF blir därmed 1 092 436 kronor (26 procent av tröskelvärdet).

De nya tröskelvärdena gäller i två år, dvs. från och med 1 januari 2018 till och med den 31 december 2019.

Upphandlingsmyndigheten får uppdrag om rådgivning om statsstöd till kommuner och landsting

Genom ändringar i förordningen (2015:527) med instruktion för upphandlingsmyndigheten som träder i kraft den 15 januari 2018, får Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att inrätta en funktion för rättslig rådgivning om statsstöd till kommuner och landsting. EU:s regler för statsstöd sätter ramarna för medlemsstaternas möjligheter att med offentliga medel kunna stödja en viss verksamhet. När staten eller en kommun eller ett landsting stöttar en viss verksamhet med offentliga medel finns risk att detta utgör så kallat statsstöd. Statsstöd är förbjudet om det inte uppfyller vissa på förhand bestämda undantag. Syftet med reglerna om statsstöd är att se till att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids.

Ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism inrättas

Ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism inrättas vid Brottsförebyggande rådet (se förordningen med instruktion för Brottsförebyggande rådet). Centrumet ska stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism genom att:

  • främja utvecklingen av förebyggande arbete på nationell, regional och lokal nivå,
  • verka för en högre grad av samordning och effektivitet i det förebyggande arbetet,
  • ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar frågor om förebyggande av våldsbejakande extremism, och
  • samla och sprida kunskap om förebyggande av våldsbejakande extremism baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt verka för en kunskapsbaserad praktik.

Kraven på postförsändelser ändras

Postförordningen har ändrats den 1 januari 2018 genom SFS 2017:918. Ändringen innebär att den samhällsomfattande posttjänsten ska uppfylla kravet att minst 95 procent av de inrikes brev som lämnas in för tvådagarsbefordran ska ha delats ut inom två påföljande arbetsdagar, oavsett var i landet breven har lämnats in. Tidigare krav på utdelning påföljande arbetsdag finns således inte längre kvar i lagstiftningen. När det gäller adresserade försändelser som väger högst 2 kg och som lämnas in för gränsöverskridande postbefordran ska minst 85 procent av försändelserna ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent ha delats ut inom fem påföljande arbetsdagar.

Hälso- och sjukvårdslagstiftning

Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården

Den 1 januari 2018 har en ny lag (SFS 2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården trätt i kraft. Samtidigt har följdändringar bl.a. skett i patientsäkerhetslagen. Genom lagändringarna förtydligas att det i första hand är vårdgivarna som besvarar klagomål från patienter i hälso- och sjukvården och att patientnämndernas huvuduppgift är att hjälpa och stödja patienter med att få sina klagomål besvarade av vårdgivarna. Som en konsekvens av det begränsas Inspektionens för vård och omsorg (IVO) utredningsskyldighet i klagomålsärenden till att främst gälla allvarligare händelser. Härigenom skapas ett mer ändamålsenligt klagomålssystem så att patienter snabbare kan få sina klagomål besvarade och åtgärder kan vidtas för att förebygga vårdskador i ett tidigt skede. Samtidigt kan IVO utveckla den egeninitierade tillsynen så att insatser genomförs där behoven av tillsyn är som störst. Se vidare om de nya reglerna i regeringens proposition (2016/17:122) Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården.

Ökad samverkan inför det att en patient skrivs ut från sluten hälso- och sjukvård

En ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har trätt i kraft den 1 januari 2018. Lagen kompletteras av en förordning om fastställande av belopp för vård av utskrivningsklara patienter. Regeländringarna finns i 2017:612–617 och 2017:1130–1131 och de huvudsakliga förarbetena i regeringens propositioner 2016/17:106 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och 2017/18:12 Ny övergångsbestämmelse i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Syftet med den nya lagen är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda. Lagen gäller personer som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. I lagen tydliggörs det att verksamheter tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Lagen innehåller bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Huvudmännen förväntas komma överens om kommunens betalningsansvar för patienter som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara. Lagen innehåller bestämmelser om sådana överenskommelser inte har kommit till stånd.

Socialrätt

Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk

Den 1 januari 2018 har regler om åtgärder mot spelmissbruk införts i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Ändringarna innebär bl.a. att socialnämndens ansvar för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra substanser utvidgas till att även omfatta spel om pengar. Socialnämnden får också ett utvidgat ansvar för att aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga. Kravet på överenskommelse om ett samarbete mellan kommun och landsting om personer som missbrukar substanser utvidgas till att även omfatta personer som missbrukar spel om pengar. En annan ändring är att hälso- och sjukvårdens ansvar för att beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med är missbrukare, utvidgas så att det även omfattar missbruk av spel om pengar. Regeländringarna finns i SFS 2017:809-810 och förarbetena i regeringens proposition 2016/17:85, Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram och sprida ett nationellt kunskapsstöd om stöd och behandling vid spelmissbruk om pengar. Även Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ta fram och sprida ett nationellt kunskapsstöd för att förebygga spelproblem. Syftet med kunskapsstödet är att ge vägledning och stärka våra målgruppers kunskap om spelproblem och förebyggande åtgärder. Kunskapsstödet ska särskilt uppmärksamma könsskillnader och hur våra målgrupper kan motverka att barn och unga börjar spela om pengar. Information om kunskapsstödet finns på spelprevention.se och kunskapsguiden.se.

Höjd riksnorm för beräkning av försörjningsstöd

Rätten till försörjningsstöd regleras i socialtjänstlagen (2001:453) och utgör en del av det ekonomiska biståndet. I socialtjänstlagen regleras för vilka kostnader som försörjningsstöd lämnas (t.ex. livsmedel, kläder och telefon) och att det för beräkningen av kostnaderna ska finnas en riksnorm för hela riket. Beräkningar av kostnader enligt riksnormen finns i socialtjänstförordningen. Genom en ändring i förordningen (se SFS 2017:1184) höjs samtliga poster i riksnormen med 1,6 procent och samtliga poster för barns personliga kostnader med 200 kronor. De nya reglerna har trätt i kraft den 1 januari 2018.

Skollagstiftning

Tydligare riktlinjer för politisk information i skolundervisning

En ny bestämmelse har införts i 1 kap. 5 a § skollagen som anger att det är rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om politiska partier bjuds in får antalet begränsas till de partier som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet. Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval, om urvalet sker på en annan objektiv grund. Rektorn får dessutom besluta att eleverna, som ett led i utbildningen, ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från andra politiska partier som inte har bjudits in.

Den nya bestämmelsen har trätt i kraft den 1 januari 2018. Lagändringen finns i SFS 2017:1112 och förarbetena i regeringens proposition (2017/18:17) Politisk information i skolan.

Ytterligare information finns i SKL:s cirkulär 17:70, Politisk information i skolan.

Skolstart vid sex års ålder

Genom ändringar i skollagstiftningen kommer skolplikten för barn bosatta i Sverige att inträda ett år tidigare än hittills, dvs. redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten ska normalt börja i förskoleklassen och fortsätta i grundskolan, om inte barnet tas emot i grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Barn kan under vissa förutsättningar få börja tidigare i förskoleklassen liksom i årskurs 1, eller få skolplikten uppskjuten ett år. Eleverna i förskoleklassen får rätt till kostnadsfri skolskjuts och skolmåltider på samma villkor som grundskoleelever. Författningsändringar om detta har skett i skollagen, skolförordningen och förordningen om skolskjutsning (se SFS 2017:1115-1117). De har trätt i kraft den 1 januari 2018 och ska tillämpas från och med höstterminen 2018. Den obligatoriska förskoleklassen startar alltså läsåret 2018/19. Förarbetena till ändringarna finns i regeringens proposition (2017/18:9) Skolstart vid sex års ålder.

Vissa skattefrågor

Sänkt moms på guidning av naturområden för ökad naturturism

Genom en ändring i mervärdesskattelagen sänks momsen från 25 procent till 6 procent på guidning av naturområden fr.o.m. den 1 januari 2018 (se SFS 2017:1205). De områden som omfattas av förslaget är naturområden utanför tätort samt nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden. Syftet är att öka möjligheterna att bedriva naturturism, inte minst i mindre företag och utanför storstadsområdena. Med sänkningen likställs naturturism med liknande turismtjänster. Den guidning som omfattas av förslaget kan vara en rundvandring eller tur med en person som förmedlar särskild kunskap eller upplevelse längs rundvandringen eller turen. Guidningen kan också bestå av att en person visar vägen i ett specifikt naturområde.

Plan- och miljölagstiftning

Tydligare regler för att bedöma miljöpåverkan

Den 1 januari 2018 sker flera ändringar i miljöbalken. 6 kap. miljöbalken (MB) görs om och får rubriken Miljöbedömningar. Samtidigt sker ändringar i flera andra lagar, bl.a. minerallagen och plan- och bygglagen (PBL). Bestämmelserna om miljöbedömningar kompletteras av en ny förordning – miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966) – som ersätter den tidigare förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. De nya reglerna har trätt i kraft den 1 januari 2018. Förarbetena finns i regeringens proposition (2016/17:200) Miljöbedömningar.

Det har tillkommit en bestämmelse som beskriver att syftet med miljöbedömningar är att få in miljöaspekter när man planerar och fattar beslut för att främja en hållbar utveckling. Begreppet strategisk miljöbedömning har införts för att användas när kommuner och myndigheter tar fram planer och program. Med strategisk miljöbedömning avses processen med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och att genomföra samråd och det ställningstagande detta leder till. När det gäller andra verksamheter och åtgärder som kommuner och myndigheter används istället begreppet specifik miljöbedömning för samma process. När det gäller specifik miljöbedömning tydliggörs att det bara verksamheter som medför en betydande miljöpåverkan som omfattas av reglerna om miljöbedömningar. För andra verksamheter, som inte medför en betydande miljöpåverkan, ska man i stället ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning. Syftet med det är att man bara ska kräva en specifik miljöbedömning om det motiveras av miljömässiga skäl.

När det gäller de strategiska miljöbedömningar som bl.a. kommuner ska göra när de tar fram planer och program gäller också att miljöbedömningen bara ska göras om planen och programmet kan ha en betydande miljöpåverkan. Däremot behöver man inte göra en liten miljökonsekvensbeskrivning om åtgärden inte anses ha en sådan påverkan. I PBL ändras kraven på samråd vid framtagande av översiktsplaner och detaljplaner. Dessa ska i fortsättningen uppfylla kraven på samråd enligt miljöbalken. När det gäller samråd med andra myndigheter som kan bli berörda av planen eller programmet på grund av sitt särskilda miljöansvar, ska kommunen, när det gäller statliga myndigheter, bara samråda med länsstyrelsen. Om kommunen bedömer att någon strategisk miljöbedömning enligt miljöbalken inte ska göras, måste skälen för detta redovisas i översiktsplanen eller i planbeskrivningen. Om planen omfattas av krav på strategisk miljöbedömning, så ska istället kommunen redovisa hur man har fört in miljöaspekterna i planen.

Ny klimatlag

Riksdagen röstade i juni 2017 igenom ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Syftet är att skapa ordning och reda i klimatpolitiken. Ramverket baseras på förra årets överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen. Klimatlagen och nya klimatmål avses ge Sverige en ambitiös, långsiktig och stabil klimatpolitik. Ett långsiktigt mål är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att efter det uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än vad utsläppen var år 1990.

Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras genom den nya klimatlagen, som har trätt i kraft den 1 januari 2018. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Den reglerar också ett planerings- och uppföljningssystem, med årliga klimatredovisningar och klimatpolitiska handlingsplaner.

Arbetsmarknad/nyanlända

Regeringen får möjlighet att ändra kraven tillfälligt i plan- och bygglagen om det kommer många asylsökande

Genom en ändring i plan- och bygglagen ges regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i lagen i syfte att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas. En förutsättning är att tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande. Föreskrifterna ska bl.a. kunna gälla undantag från lagens bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov och om genomförande av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Föreskrifterna om undantag får bara gälla åtgärder som pågår under högst tre år. Författningsändringen finns i SFS 2017:985 och förarbetena i propositionen (2016/17:195) Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande.

Tydligare befogenheter för polisen när de verkställer beslut om avvisning eller utvisning

Genom ändringar i utlänningslagen och lagen om särskild utlänningskontroll har det förtydligats vilka möjligheter Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har att använda tvångsåtgärder för att verkställa beslut om avvisning eller utvisning. För att ett sådant beslut ska kunna verkställas får en utlänning, om det behövs, omhändertas under högst 24 timmar och om det finns särskilda skäl under ytterligare 24 timmar. Efter ett beslut om omhändertagande eller ett beslut om förvar ska de åtgärder få vidtas som behövs för att utlänningen ska kunna få nödvändiga resehandlingar för utresan och för att dennas identitet ska kunna klarläggas. Dessutom görs ytterligare lagändringar som har till syfte att effektivisera verkställighetsarbetet. Se vidare SFS 2017:905-906 och regeringens proposition (2016/17:191) Tydligare befogenheter för polisen när beslut om avvisning eller utvisning verkställs. De nya bestämmelserna har trätt i kraft den 1 november 2017.

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

Ett nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet har ersatt det tidigare. Syftet är att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. De nya reglerna, som trätt i kraft den 1 januari 2018, finns i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt i förordningarna (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Förarbetena finns i regeringens proposition 2016/17:175 Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Syftet med de nya reglerna är att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet.

Den nya lagen reglerar i huvudsak det statliga ansvaret för etableringsinsatser. I övrigt harmoniseras regelverket i större utsträckning med vad som gäller för övriga arbetssökande. Den s.k. rättigheten till etableringsplan tas bort och ersätts med anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare innehåller bestämmelser om programmets innehåll och hur länge en nyanländ får ta del av etableringsinsatser. Bland annat införs en utbildningsplikt. Reglerna om ersättning för deltagare inom det nya programmet harmoniseras i möjligaste mån med reglerna för ersättning för deltagare i andra arbetsmarknadspolitiska program. Kraven på individen tydliggörs. Liksom deltagare i andra arbetsmarknadspolitiska program kan en nyanländ varnas eller stängas av från sin ersättning under en kortare eller längre tid. Handläggningen av etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.

Förstärkning av främjandemedel som syftar till att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Ändringar har skett i förordningen om statsbidrag för särskilda främjande- och utvecklingsinsatser i syfte att påskynda nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden (se SFS 2017:888). Reglerna har trätt i kraft den 13 november 2017. Genom ändringarna tydliggörs att statsbidrag får lämnas för främjande- och utvecklingsinsatser som syftar till att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden genom att stärka deras kunskaper i svenska. Målgruppen utvidgas till att utöver nyanlända också omfatta personer utan erfarenhet av svenskt arbetsliv eller med begränsad sådan erfarenhet. Dessutom har förordningen ändrats så att Arbetsförmedlingen själv får bestämma tidpunkt för när ansökningar ska komma in och när en redovisning av de mottagna medlen ska göras.

Ändrade takbelopp

Genom författningsändringar den 1 november 2017 har vissa takbelopp inom arbetsmarknadsområdet justerats. Genom en ändring i förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb har takbeloppet för stöd för nystartsjobb sänkts (se SFS 2017:885). Genom en ändring i förordningen (2015:503) om särskilt anställningsstöd har att takbeloppen för särskilt anställningsstöd för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin, i form av extratjänst och instegsjobb, höjts medan subventionsgraden för särskilt anställningsstöd för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin sänkts (se SFS 2017:886). Och genom ändringar i förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har takbeloppet för lönebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare höjts (se SFS 2017:887).

Fortsatt stöd till ökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever

Det är viktigt att fortsätta att stärka nyanlända elevers möjlighet att klara sin skolgång för att fullt ut kunna delta i den ordinarie undervisningen. Därför har statsbidraget till försöksverksamheten i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan förlängts till att gälla för hela 2018. Detta framgår av förordningen (2017:1157) om ändring i förordningen (2013:69) om försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan.

Rätt för nyanlända att fullfölja introduktionsutbildning vid flytt till en annan kommun

Genom en ändring i skollagen som trätt i kraft den 1 november 2017 har en elev som har flyttat till en annan kommun fått rätt att fullfölja utbildningen på ett påbörjat introduktionsprogram eller på ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen. Eleven har också under vissa förutsättningar rätt att fullfölja utbildningen i en fristående skola. Se närmare SFS 2017:892 och regeringens proposition (2016/17:190) Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot