Publicerad: 23 november 2017

Utsatta EU-medborgare - frågor och svar

På senare år har allt fler utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige. Flera försörjer sig genom tiggeri. Det har inneburit att nya problemställningar och uppgifter har kommit till för kommuner, regioner och landsting. 

EU-medborgares rättigheter

Får utländska medborgare som tigger i Sverige bo eller övernatta var som helst?

Nej, det är olagligt att ta mark i anspråk genom till exempel uppställning av och boende i husvagn, tält eller annat tillfälligt uppfört väderskydd som inte stöds av allemansrätten. Ingen får heller skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till (miljöbalken 15 kap. 30 §).

Om personen som olovligen har bosatt sig på någon annans mark inte självmant flyttar kan polisen ingripa genom att bland annat föra bort personen från platsen eller omhänderta personen. I vissa fall kan personen gripas för brott. En markägare kan också ansöka hos kronofogden om så kallad särskild handräckning för att få en eller flera personer att flytta på sig. Kronofogden måste då ha personuppgifter på var och en som ska avhysas. Polisen kan i vissa fall hjälpa till med identifiering. Varje person ska få ett individuellt beslut om avhysning.

Tälta i naturen, Naturvårdsverket

Göteborgs stads information om illegala boplatser

Hur länge kan EU-medborgare vistas i Sverige?

Alla som bor i EU/EES-länder har rätt att röra sig fritt inom unionen och vistas tillfälligt i andra medlemsländer i tre månader. Det finns inget krav på visum eller sysselsättning, men besökarna måste ha ett pass eller ID-kort.

För att få uppehållsrätt under längre tid än tre månader måste personen vara anställd, egen företagare, arbetssökande med en verklig möjlighet att få anställning eller studerande med tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och en heltäckande sjukförsäkring. En person får också uppehållsrätt om denne har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och en heltäckande sjukförsäkring.

Kommunens och landstingets ansvar

Har utsatta EU- medborgare rätt till skolundervisning?

Nej, barn till utsatta EU-medborgare saknar rätt till skolgång under de första tre månaderna av vistelsen i Sverige. Kommunerna har dock möjlighet att erbjuda undervisning om de vill.

För barn till utsatta EU-medborgare som stannar här mer än tre månader är rättsläget oklart. Kommuner kan därför hantera och tolka rätten till undervisning på olika sätt. SKL gör bedömningen att en EU-medborgare som utgångspunkt inte omfattas av den grupp, så kallade papperslösa, som menas i 29 kap. 2 § andra stycket 5 skollagen och att någon rätt till skolgång därför inte finns. Anledningen till detta är bland annat att det av förarbetena framgår att lagändringen tog sikte på en annan grupp, däribland personer som sökt uppehållstillstånd, fått avslag på sin ansökan och har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som de håller sig undan verkställigheten av. Gruppen EU-medborgare nämns inte. Kommunerna har dock möjlighet att erbjuda undervisning även till dessa barn om de vill.

Skolverket har i skrivelse till Utbildningsdepartementet den 24 november 2014 uppmärksammat flera otydligheter i skollagen kring utbildning enligt EU-rätten.

Skrivelse om rätt till utbildning och annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten (PDF, nytt fönster)

Skolväsendets överklagandenämnd har i flera fall konstaterat att barn inte har rätt till utbildning enligt EU-rätten. Till exempel har nämnden den 16 februari 2015 (dnr 2014:556) kommit till det beslutet för ett nioårigt bulgariskt barn vars föräldrar försörjde sig som tiggare och som hade befunnit sig i landet i över tre månader.

Frågan om rätt till utbildning enligt skollagen till följd av EU-rätten, Skolväsendets överklagandenämnd

Har utsatta EU-medborgare möjlighet att få hälso- och sjukvård i Sverige?

Landstingen är enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldiga att erbjuda vård till alla i behov av akut hälso- och sjukvård, oavsett medborgarskap.

Därutöver har personer som är försäkrade i andra EES-länder eller Schweiz genom en EU-förordning rätt till nödvändig vård vid en tillfällig vistelse i Sverige. Personen ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp något av följande:

  • det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet)
  • provisoriskt intyg om innehav av EU-kort
  • annat intyg som ger rätt till vård.

Om kortet eller intyg saknas kan landstinget begära att personen betalar hela kostnaden för vården.

Det förekommer att utsatta EU-medborgare saknar sjukförsäkring i sitt hemland och de omfattas då inte heller av den ovan nämnda EU-förordningen.

Enligt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd har landstingen en skyldighet att erbjuda viss vård, dels till personer som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning, dels till personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för att vistas i landet. Eftersom de utsatta EU-medborgarna har rätt att vistas i ett annat medlemsland i tre månader utan särskilt tillstånd är utgångspunkten att de inte omfattas av denna lag. I förarbetena till lagen anges dock att det inte är uteslutet att lagen i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare.

Vilket ansvar har kommunen för utländska medborgare?

En svensk kommun har ansvar för samtliga som vistas i kommunen. Den som är i Sverige tillfälligt utan att arbeta kan endast få begränsad hjälp av kommunen. Vid sidan av akut stöd enligt socialtjänstlagen väljer vissa kommuner att stödja ideella organisationers insatser för utsatta EU-medborgare.

Alla beslut enligt socialtjänstlagen ska ske efter ansökan och en individuell bedömning av sökandes behov. Behovet kan möjligen omfatta biljett till hemlandet, pengar till mat eller härbärge. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att ta hänsyn till barn i bedömningen av behovet av bistånd.

Påträffar socialtjänsten eller på annat sätt får kännedom om att ett barn far illa är socialtjänsten skyldig att ingripa och inleda utredning oavsett barnets nationalitet och hemvist.

Påverkan på nationell nivå

Vad gör regeringen för att förbättra situationen för utsatta EU-medborgare?

Sverige skrev i juni 2015 på ett samarbetsavtal med Rumänien. Avtalet fokuserar på välfärdsutveckling, barns rättigheter och jämställdhet, så att färre människor ska tvingas till Sverige för att tigga. I februari 2016 tecknas ett liknande avtal med Bulgarien. Andra insatser från regeringens håll är tydligare regelverk i Sverige, påtryckningar på EU-nivå för ett förbättrat arbete med romsk inkludering och samarbete med de civilsamhällesorganisationer som arbetar med frågan.

Sverige samverkar med Bulgarien och Rumänien om utsatta EU-medborgare

Tiggeri

Finns det en organiserad brottslighet kopplat till tiggeriet?

Enligt en rapport från polisen i december 2015 bedöms de flesta av de utsatta EU-medborgarna i Sverige tigga frivilligt, utan kriminella syften och utan koppling till organiserad brottslighet. De flesta reser till Sverige och organiserar boendet tillsammans med familjemedlemmar, släktingar eller vänner. Polisen bedömer dock att en del av dem som tigger har koppling till organiserad brottslighet. Det finns kriminella aktörer som styr och utnyttjar grupperingar med utsatta EU-medborgare genom bland annat utpressning och människohandel. De kriminella aktörerna är ofta själva utsatta EU-medborgare och av samma nationalitet som deras brottsoffer.

Nationell lägesbild: Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare i Sverige (PDF, nytt fönster)

Vilka är de utsatta EU-medborgare som vi ser tigga på gatorna?

De som kommer till Sverige är framför allt fattiga medborgare från Rumänien och Bulgarien varav majoriteten är romer. Sverige och EU har kritiserat de båda ländernas diskriminering av romer.

Kan kommuner förbjuda tiggeri?

Utrymmet för att i lokala ordningsföreskrifter förbjuda tiggeri är begränsat. På livligt trafikerade platser, som gallerior eller vid omstigningsplatser för kollektivtrafik, kan tiggeri möjligen förbjudas för att kunna upprätthålla den allmänna ordningen.

Får man tigga i Sverige?

Tiggeri, det vill säga att utan erbjudande av någon motprestation be om bidrag, är varken straffbart eller förbjudet på offentlig plats i Sverige.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot