Publicerad: 19 oktober 2015

HVB för ensamkommande barn - boenderum för barnen omfattas av momslagens avdragsförbud

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom, meddelad den 9 oktober 2015, fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked i fråga om uthyrning av lokaler för användning som HVB för ensamkommande barn.

I likhet med Skatterättsnämndens majoritet anser HFD att uthyrningen, till den del uthyrningen avser boenderum för barnen, utgör sådan uthyrning av stadigvarande bostad som inte omfattas av skatteplikt.

Fastighetsägare kan således inte medges frivillig skattskyldighet för den del av lokalen som avser boenderum. Domen från HFD innebär att rättsläget har ändrats vad avser boenderum i HVB för ensamkommande barn. HVB har tidigare, inte till någon del, ansetts utgöra stadigvarande bostäder.  

För kommuners rätt till momsersättning – enligt regelverket som utgår ifrån att HVB inte till någon del är bostäder – får domen icke avsedda konsekvenser. HVB är inte stadigvarande bostäder vilket lagstiftaren beaktat vid utformningen av regelverket avseende momsersättning.

Om boenderum i HVB för ensamkommande barn skulle omfattas av avdragsförbudet hade lagstiftaren inkluderat dessa placeringar i förtydligandet i 4 § i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund (LEMK). Rätt till 18 procent i momsersättning vid förhyrning av HVB för ensamkommande barn hade också förelegat. Lagstiftaren ansåg det inte vara nödvändigt att inkludera HVB i regleringen eftersom HVB inte är bostäder (prop. 1997/98:153).

Fråga om kommuners rätt till momsersättning är just nu föremål för prövning i förvaltningsrätten i Falun. I det ärendet aktualiseras också frågan om otillåten utvidgning av avdragsförbudet.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot