Publicerad: 27 januari 2016

Moms och representation

SKL delar inte Skatteverkets bedömning vad avser rätten till momsersättning. Kommuner och landsting omfattas enligt SKL av den utvidgade avdragsramen för all verksamhet – även för den verksamhet för vilken rätt till momsersättning föreligger.

För all verksamhet som kommuner och landsting bedriver och för vilken moms ska debiteras, redovisas och betalas till statskassan får, både enligt SKL och Skatteverket,  momsavdraget beräknas på ett underlag som högst motsvarar de avdragsramar som gällde inkomstskattemässigt för utgifter under 1995 eller 1996. (För de nya högre beloppsramarna – se länk nedan om ställningstagande från Skatteverket)

Det innebär att kommuner och landsting för viss verksamhet  - såsom bland annat kollektivtrafik, avlopps- och avfallshantering,  parkeringsverksamhet (numer även gatuparkering), äventyrsbad, museum som inte bedömts som ”momsmässiga museum”, ”plask och lek”, babysim, caféverksamhet, uthyrning av lärare, viss verksamhet inom sjukvård och tandvård, unionsinterna förvärv av varor, inköp av tjänster som ska förvärvsbeskattas med mera  - får tillämpa de högre beloppsramarna.

För annan verksamhet - det vill säga verksamhet som kommuner och landsting bedriver och som inte tillhandahålls mot ersättning (mervärdesskatterättsliga ersättning), verksamhet som är undantagen från skatteplikt såsom vård, skola och omsorg eller som avser icke konkurrensutsatt myndighetsutövning -  ska enligt Skatteverket de lägre beloppsramarna fortsatt tillämpas. De högre avdragsramarna gäller, enligt Skatteverket, inte rätten till momsersättning enligt lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, …(2005:807, LEMK). SKL har efterfrågat Skatteverkets underliggande rättsliga utredning men fått till svar att någon sådan inte finns.

Hur tänkte Skatteverket?

Skatteverket har kommit fram till sin slutsats genom att jämställa kommuner och landsting med företag som saknar avdragsrätt för ingående moms. En jämförelse som i det här avseendet inte är möjlig.

Skatteverket anger följande:

”Ett företag som i sin verksamhet inte har avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt ML kan vid inkomstbeskattningen högst få avdrag enligt de avdragsramar som gäller vid tillämpningen av IL med ett tillägg för mervärdesskatt. Detta tillägg ska beräknas på de avdragsramar som gäller vid inkomstbeskattningen enligt nu gällande regler och inte på de högre underlag som får tillämpas vid beräkningen av ett avdrag eller en rätt till återbetalning enligt ML.”

För företag som inte har avdragsrätt för ingående moms spelar avdragsbegränsningarna i 8 kap. mervärdesskattelagen (1994:200, ML) ingen roll - varken förr eller senare. Beloppsramarna i ML har för dessa företag aldrig haft någon betydelse och kan givetvis inte heller komma att få betydelse genom den ändring som föranletts av den s.k. ”Poschedomen”. För dessa företag gäller endast bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229, IL).

Att beloppsramarna vad avser rätten till momsersättning fortsatt skulle bedömas enligt vad som följer av IL och inte av vad som följer av den nuvarande bedömningen av 8 kap. 9 § ML saknar, enligt SKL, juridisk betydelse.  Kommuner och landsting är helt undantagna från skattskyldighet enligt 7 kap. 2 § punkten 2  IL och bestämmelserna i lagen om rätt till momsersättning för kommuner m.fl. är direkt kopplade till vad som följer av och gäller enligt ML. 

Skatteverkets slutsats att artikel 176 endast gäller beskattningsbara personer är märklig. För att överhuvudtaget omfattas av någon av artiklarna i momsdirektivet måste rekvisiten för beskattningsbar person vara uppfyllda. Alla artiklar i momsdirektivet gäller endast beskattningsbara personer.  Att momsdirektivet även gäller vid bedömningar av rätt till momsersättning följer av Högsta förvaltningsdomstolens dom 2011 ref. 9 vilket Skatteverket inte beaktat.  

SKL anser således att rätten till momsersättning, eller begränsningen vad avser representation, är direkt kopplad till vad som följer av mervärdesskattelagen och den ändrade bedömningen av räckvidden. Vid en annan bedömning kan ifrågasättas om avdragsförbuden i ML överhuvudtaget ska tillämpas och att vad som gäller vid inkomstbeskattningen för bostäder och personbilar också ska gälla  för kommuner och landsting – med bortseende ifrån att kommuner och landsting är undantagna från inkomstskatt.  

För att diskutera och svara på frågor angående medlemmarnas fortsatta hantering är Jeanette Fored, momsexpert på SKL, anträffbar på telefon 08- 452 79 24.

Skatteverkets ställningstaganden

Tillämpning av avdragsbegränsningen i mervärdesskattelagen vid representation, Skatteverket

Underlag för beräkning av avdrag för mervärdesskatt vid representation, Skatteverket

Beräkning av avdraget för mervärdesskatt på måltidsutgiften vid representation, Skatteverket

Informationsansvarig

  • Jeanette Fored
    Skatteexpert







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot