Publicerad: 2 mars 2017

Ränta på interna lån ej avdragsgill

Skatterättsnämnden (SRN) har ansett att ränta på interna lån ej är avdragsgill.

Relevanta handlingar att ta del av är bilagorna som återfinns i slutet av denna artikel. Det är en fördel att läsa dessa först då texten nedan återkopplar till vad som sagts i bilagorna.

Förhandsbeskedet är i linje med Skatteverkets ändrade ställningstagande från 2014-03-10. Av förhandsbeskedet framgår att någon konsekvensanalys inte gjorts från ekonomiska, affärsmässiga eller den skatterättsliga utgångspunkten att kommunerna är skattebefriade. Den skattebefrielsen är en behörig skatteförmån.

Ränteavdragsbegränsningarna syftar ytterst till att förhindra uppkomsten av obehöriga skatteförmåner. Den fråga som SRN borde ha övervägt är om några obehöriga skatteförmåner kan uppkomma när ett kommunalt bolag lånar av sin ägare kommunen. Svaret på den frågan är nej. Det framgår av bilagorna 2 och 3. Detta under förutsättning att räntesatser inte är förhöjda vilket de inte var i det ärende som prövats av nämnden.

Inser man att det förhåller sig på det sättet inser man också att skälen till att låna internt aldrig är skatteskäl utan andra skäl. De andra skälen är de affärsmässiga skälen och vilka dessa kan vara framgår av bilaga 4.

Tillskottsregeln

SRN anser att tillskott kan lämnas. Detta eftersom kommunen kan finansiera tillskottet med sin överlikviditet.

Det SRN inte insett är att alla kommuner kan lämna tillskott vare sig de finansieras med egna medel eller lånade medel.

Effekterna blir desamma oavsett finansiering. Finansiering med egna medel innebär att kommunen går miste om en ränteinkomst. Finansiering med lånade medel innebär att kommunen får en motsvarande ränteutgift.

Både den förlorade ränteinkomsten eller den tillkommande ränteutgiften måste kommunen finansiera. Det kan endast göras på två sätt eller en kombination av dessa båda sätt. En höjning av kommunalskatten eller neddragningar i den kommunala verksamheten. I allt väsentligt inom skola, vård och omsorg.

Det finns ingen logik i att tillämpa tillskottsregeln olika beroende på hur tillskottet finansieras.

SRN har inte berört frågan om det är lämpligt att lämna tillskott utifrån koncernens finansiella ställning. Det kan endast uppfattas som att nämnden anser att den frågan saknar betydelse. Så även om bolagen är överkonsoliderade jämfört med sina privata konkurrenter på marknaden tycks nämnden anse att tillskott ska lämnas.

SRN har inte beaktat att det finns en statsstödsproblematik. Tillskott kan vara olagliga enligt Europeiska Unionens statsstödsregler. Utgångspunkten för dessa regler är hur den marknadsmässiga investeraren skulle agera i olika situationer.

Det är inte affärsmässigt att lämna tillskott som inte behövs.

Frågan om lämpligheten och statsstödsproblematiken finns beskriven i bilaga 3 på sidan 3.

SRN har inte heller beaktat den lagstiftning som gäller för allmännyttiga bostadsaktiebolag, SFS 2010:879. I den lagstiftningen finns betydande begränsningar att dela ut kapital som är utdelningsbart enligt aktiebolagslagen. Det är inte affärsmässigt att göra tillskott till dessa bolag. Se bilaga 3 sidorna 2 och 3.

Det finns därutöver ytterligare en problematik med tillskott som lämnas av kommuner. Det är att Skatteverket till och från anser att tillskott är skattepliktiga inkomster.

Det pågår en process om den lagstiftning som SRN tillämpat med EU-kommissionen. Detta utifrån aspekten att den är rättsosäker. I den processen har tillskottsregeln tagits upp.

Regeringen har svarat kommissionen, finansrådet Per Classon, hur den regeln ska tolkas. SRN tolkar den på ett annat sätt som inte är i överensstämmelse med hur regeringen anser att den ska tolkas. Se bilaga 3 sidorna 3 - 6 och bilaga 5 sidorna 20 – 21.

Utifrån hur regeringen tolkar tillskottsregeln är det svårt att komma till annan slutsats än att utgången i förhandsbeskedet skulle blivit den motsatta.

Avslutningsvis ska framhållas att SRN slut inte är förenligt med grunderna för regeln i 7 kap. 2 § IL. Regeln som anger att kommunerna är inkomstskattebefriade. Genom att vägra bolaget avdrag för ränteutgiften blir effekten densamma som om kommunen istället blivit beskattad för ränteinkomsten och bolaget medgetts avdrag för ränteutgiften. Detta faktum ska ses i ljuset av att någon obehörig skatteförmån inte kan uppkomma då den av bolaget betalda räntan till kommunen inte är förhöjd.

Förhandsbeskedet, bilaga 1 (PDF, nytt fönster)

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25, bilaga 2 (PDF, nytt fönster)

Synpunkter på Skatteverkets ändrade ställningstagande 2014-03-10, se bilaga 3 (PDF, nytt fönster)

De huvudsakliga skälen för kommunala internbanker, bilaga  4 (PDF, nytt fönster)

Regeringens svar till kommissionen 2013-03-20 om hur tillskottsregeln ska tillämpas, bilaga 5 (PDF, nytt fönster)

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot