Publicerad: 12 november 2018

Förklaring av termer

Databasen innehåller en del termer vars innebörd inte kan antas vara allmänt kända. Här följer de viktigaste.

KPP

Kostnad Per Patient är benämningen på system för beräkning av sjukvårdssystemets kostnad för varje enskild vårdkontakt. I KPP knyts dessutom den enskilde patientens resursförbrukning samman med information om patienten och med patientadministrativa data samt med uppgifter om diagnoser och åtgärder. 

DRG  

DRG står för diagnosrelaterade grupper och är en metod som grupperar vårdkontakter efter medicinska kriterier och resursåtgång. Det kallas ibland för sekundär klassificering eftersom det bygger på att en diagnosklassificering redan har skett. Genom att vårdtillfällena på sjukhuset delas in i ett relativt litet antal grupper får man i DRG ett verktyg för mer överskådlig verksamhetsbeskrivning.

Principen för indelningen i grupper är för det första att vårdkontakterna i en viss DRG ska ha samma eller näraliggande huvuddiagnos eller att samma eller näraliggande kirurgiska åtgärd ska ha utförts. För det andra ska vårdkontakterna i en DRG ha kostnader som ligger så väl samlade som möjligt kring genomsnittskostnaden för gruppen.  

För ytterligare information om DRG-systemens begrepp, uppbyggnad och användning hänvisas till Socialstyrelsen.  

Socialstyrelsen - Nord DRG

MDC  

Grupperingslogiken i DRG-systemet börjar med att vårdtillfället med ledning av huvuddiagnosen placeras i ett av totalt 25 olika MDC (Major Diagnostic Categories). MDC är en grov indelning av alla huvuddiagnoser där varje MDC motsvarar sjukdomar i ett visst organsystem eller sjukdomar med en viss etiologi.

Ofta motsvaras också ett MDC av en viss medicinsk specialitet. Till exempel finns DRG-grupperna avseende neurologiska sjukdomar i MDC 1 (Sjukdomar i nervsystemet) och infektionssjukdomarna finns i MDC 18 (Infektions- och parasitsjukdomar).

Förklaringsvärden  

Förklaringsvärden beskriver hur väl DRG kan förklara kostnaden för de vårdtillfällen som finns med i gruppen. Högt förklaringsvärde betyder att DRG:na är kostnadshomogena, lågt förklaringsvärde visar att spridningen i vårdtillfällenas kostnader är stor inom DRG-grupperna.

Förklaringsvärden används för att beskriva kostnadshomogeniteten för ett DRG-system, ett MDC eller för ett sjukhus. Förklaringsvärdena mäts i måtten R2 och RAR som uttrycker följande:  

  • R2 - Förklaringsvärdet mätt med R2 baseras på kvadrerade och summerade avvikelser mellan den faktiska kostnaden för ett vårdtillfälle och en genomsnittskostnad för vårdtillfällets DRG-tillhörighet.  
  • RAR - Förklaringsvärdet mätt med RAR - Reduktion i Absoluta Residualer - baseras på absoluta och summerade avvikelser mellan den faktiska kostnaden för ett vårdtillfälle och en genomsnittskostnad för vårdtillfällets DRG-tillhörighet.  

Variationsnyckeltal  

Beskriver likt förklaringsvärden variationen i kostnader, men används mer för att beskriva spridningen inom en enskild DRG-grupp. I rapporten med "Variationsnyckeltal per DRG..." används nyckeltalen standardavvikelse och variationskoefficient (standardavvikelsen/ genomsnittskostnaden) som mått på spridningen. Fler statistiska mått finns i olika sammanställningar. 

Ytterfallsberäkning, trimning, kostnadsvikter

Inom varje DRG är vårdkontakterna uppdelade i innerfall och ytterfall. Uppdelningen ger möjligheter till fördjupade kostnadsjämförelser. Ytterfall är vårdkontakter som kostar betydligt mer än genomsnittet för gruppen.

Gränsen som avgör om en vårdkontakt är innefall eller ytterfall, kostnadsgränsen, beräknas för varje DRG efter det att man har bestämt hur stor andel av vårdkontakterna som totalt sett ska vara ytterfall.  

Ytterfallen kan även avgränsas med hänsyn till vårdtiden. Man kan även kombinera vårdtids- och kostnadsuppgifter i ytterfallsberäkningen.  Ytterfallsberäkningen för KPP-databasen baseras på kostnadsuppgifter och att andelen ytterfall ska uppgå till 5 procent av antalet vårtillfällen i databasen.

Trimning  och kostnadsvikter

Trimningen görs enbart på högersidiga ytterfall, det vill säga på vårdtillfällen med höga kostnader i respektive DRG. Reduktion av vänstersidiga ytterfall (extremt korta vårdtider eller låga kostnader) görs enbart om det finns uppenbara mätfel för vårdtillfället. 

För ett mindre antal diagnosgrupper görs justeringar av de beräknade ytterfallen. Dessa justerade tal kallas i sammanställningarna för definierade gränsvärden och det är dessa tal som används.  

Beräkning av DRG-sytemets kostnadsvikter baseras på innerfallen. Det så kallade trimmade materialet där ytterfallen inte är med.  

Fallblandning (Casemix)  

Begreppet fallblandning eller casemix syftar på fördelningen av vårdkontakterna på olika DRG.

Man får ett mått på fallblandningen genom att dividera antalet DRG-poäng vid sjukhuset med antalet vårdkontakter och således räkna fram antalet DRG-poäng per vårdkontakt. Om exempelvis andelen vårdkontakter i DRG med höga kostnader är högt vid ett sjukhus så produceras en jämförelsevis stor mängd DRG-poäng per vårdkontakt i genomsnitt och sjukhuset har en hög casemix.  

För samtliga sjukhus i databasen blir antalet DRG-poäng per vårdkontakt definitionsmässigt 1. Om talen omvandlas till procentsatser får man fram casemix-index för respektive sjukhus där casemix för databasen totalt är 100 procent.

Informationsansvarig

  • Jan Sölch
    Handläggare
  • Åke Karlsson
    Handläggare
  • Jenny Sandgren
    Handläggare







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot