Publicerad: 12 november 2018

Inkluderande svarsalternativ för kön i enkätundersökningar

Könsuppdelad statistik krävs för ett systematiskt jämställdhetsarbete. Samtidigt finns ett behov av att synliggöra personer som inte identifierar sig som kvinna eller man. SKL kan i dagsläget inte ge någon entydig rekommendation om hur ett tredje alternativ ska hanteras, men manar till viss försiktighet.

Könsuppdelad statistik nödvändigt

Könsuppdelad statistik är en förutsättning för att synliggöra ojämställdhet och bedriva ett effektivt arbete i riktning mot ett jämställt samhälle. Utan att dela upp statistiken på kvinnor och män går det inte att kartlägga verksamheter utifrån kön, det går inte att analysera resultat utifrån jämställdhetspolitiska målsättningar och det går inte att styra mot mätbara mål som visar utfallet för kvinnor och män, flickor och pojkar.

Många frågor från medlemmarna

SKL får ofta frågor från medlemmar om hur fler svarsalternativ för kön än kvinna och man kan utformas och hanteras i enkätundersökningar som riktas till individer. Det kan till exempel vara enkätundersökningar riktade till medborgare, brukare, patienter eller medarbetare. Syftet med ett sådant tredje alternativ är att inkludera individer som inte vill eller kan definiera sig utifrån tvåkönsnormen.

SKL kan i dagsläget inte ge något entydigt besked om hur ett tredje alternativ ska utformas, men manar till viss försiktighet, dels för att den grupp svarande som skulle använda ett annat alternativ än kvinna eller man i de flesta sammanhang är så liten, att det bli svårt att upprätthålla anonymitetsskyddet, dels för att rättsläget kring hanteringen av känsliga personuppgifter är oklart.

Svårt att skydda svarandes anonymitet

För att säkerställa att ingen enskild persons svar går att spåra måste svaren redovisas i svarsgrupper som är tillräckligt stora. Vad som anses vara en för liten svarsgrupp kan variera och beror också på vilken redovisningsnivå som används i undersökningen.

I praktiken innebär en korrekt hantering av uppgifterna att de enkätsvar där en person angett annat svarsalternativ för kön än man eller kvinna inte kan användas och att inga uppdelningar efter kön kan göras överhuvudtaget (om uppgiften tas med i totalen går det att identifiera personen bakvägen). Att hantera den här typen av uppgifter ställer därför höga krav på den funktion som hanterar uppgifterna, i en kommun bör det till exempel vara inom en avgränsad statistikfunktion.

Könsidentitet känslig personuppgift

Enligt personuppgiftslagen (PuL) skulle uppgift om könsidentitet, till skillnad från juridiskt kön, kunna utgöra en känslig personuppgift som inte får behandlas utan restriktioner. Detta är dock inte juridiskt prövat och rättsläget är därmed oklart. SKL avser att stämma av detta genom samråd med Datainspektionen under år 2018.

Frågan är i dagsläget särskilt aktuell då personuppgiftslagen den 25 maj 2018 ersätts av den nya dataskyddsförordningen (GDPR), vilket kan innebära viten och skadestånd vid felaktig hantering av känsliga personuppgifter.

Den nya dataskyddsförordningen (GDPR), datainspektionen

SKL:s information och handledningar kring GDPR

Utredning föreslår tredje juridiskt kön

Just nu pågår utredningen Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92). I den presenteras bland annat ett förslag om att utreda möjligheten att införa ett tredje juridiskt kön. Mycket talar för att det kommer att finns ett politiskt stöd för detta.

Utredningen Transpersoner i Sverige, Regeringen

SKL utreder frågan och beräknar kunna återkomma med vägledning efter att dataskyddsförordningen trätt i kraft. Vägledningen kommer att beröra de specifika statistiska metodproblem som kan uppstå i samband med att fråga om kön, främst risken för röjande av personuppgift vid små tal.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Magnus Jacobson
    Handläggare
  • Edith Ringmar af Forselles
    Statistiker







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot