Publicerad: 5 juli 2019

Digitala vårdtjänster i primärvården

SKL ser digitala vårdtjänster är en självklar och naturlig del av framtidens vårdutbud. Rätt använda bidrar de till en mer tillgänglig, effektiv och jämlik vård.

Utvecklingen av digitala vårdtjänster har gått snabbt de senaste åren. Framför allt har antalet kontakter ökat kraftigt hos de privata digitala vårdaktörerna men även hos regionerna har volymen av digitala kontakter ökat. Det handlar både om kontakt med läkare och andra yrkesgrupper via olika kanaler – video eller chatt – men också andra former av digitala tjänster.

Ett par exempel är självmonitorering, det vill säga där patienten själv mäter och registrerar vissa värden, och datorprogram med inslag av artificiell intelligens som utifrån patientens frågeställningar om vårdbehov ger vissa råd.

Fortsatt digitalisering av vården nödvändig

En fortsatt bred utveckling av nya arbetssätt med stöd av digitalisering har stora möjligheter att göra vården både bättre för patienterna och effektivare för samhället i stort. Digitalisering är ett kraftfullt verktyg för att effektivisera vården, arbeta mer preventivt och möta ett ökat vårdbehov utan att kostnaderna ökar i motsvarande grad.

En sådan utveckling anses vara en av vägarna för att klara de kommande utmaningarna med kraftigt ökade, demografiskt betingade behov som inte kan mötas med tillgänglig arbetskraft. Samtidigt är det viktigt att skapa förutsättningar för att nya arbetssätt och nya erbjudanden kan integreras i det offentligt finansierade hälso- och sjukvårdssystemet på ett sätt som är långsiktigt hållbart.

Reglerad ersättning

Ett fåtal privata aktörer var först ute med att erbjuda digitala vårdtjänster i större omfattning. Via underleverantörsavtal med privata vårdcentraler kom de in i vårdvalet för primärvård och fick tillgång till offentlig finansiering, de blev därigenom också tillgängliga för patienter i hela landet.

Antalet digitala vårdkontakter ökade sedan snabbt, vilket också innebar ökade kostnader för patienternas hemregioner, genom ersättningen som regleras i Riksavtalet för utomlänsvård. SKL:s styrelse har därför antagit rekommendationer till regionerna om gemensamma utomlänsersättningar och om krav som de digitala vårdkontakterna måste uppfylla för att ta del av ersättningen. Även patientavgifter kan ha viss betydelse för efterfrågan på vård. Mot den bakgrunden har SKL:s styrelse beslutat om rekommendationer för lägsta nivå för patientavgift.

Ersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården

Rekommendation patientavgift mars 2018

Patientavgifter 2019 (där digital vård ingår)

Fakta digitala vårdtjänster i primärvården

Andelen av besöken hos allmänläkare i primärvården som skedde genom privata digitala utomlänskontakter under 2018 var 4,6 procent. Motsvarande siffra för 2017 var procent.

Regionernas kostnader för digitala utomlänskontakter uppgick till 263 miljoner kronor under 2018, vilket motsvarar drygt en procent av de totala kostnaderna för primärvårdens allmänläkarvård.

Informationsansvarig

  • Agneta Rönn
    Expert
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot