Publicerad: 6 februari 2019

Förslag till åtgärder

Resultaten av de olika stegen inom uppföljning och analys ska leda fram till förslag på åtgärder till förbättringsarbete. Dessa förslag hanteras på samma sätt som de vanligtvis gör inom kommunen eller regionen.

Bild på styrsnurren steg 5

Efterforska best practice, evidensbaserade metoder med mera. Ett viktigt steg innan åtgärderna föreslås är att kontrollera mot det som redan finns, det vill säga aktiviteter i befintliga verksamhets- eller handlingsplaner. Exempelvis att använda den metodik som finns under – sök orsaker.

Vissa frågor kan föreslås politiken direkt medan andra måste utredas eller förankras vidare för att tas upp som förslag vid senare tillfälle, exempelvis i anslutning till budgetberedningen.

Dokumentation för förbättringsförslag

Oavsett när förbättringsförslaget ska beredas vidare är det bra att dokumentera det ni fått fram under uppföljning och analys. Använd gärna dessa hållpunkter:

  • Beskriv problem utifrån resultaten i Öppna jämförelser och andra uppgifter du tagit fram.
  • Vad pågår redan? Vilka samband finns med pågående arbeten eller befintliga mål i kommunen eller regionen?
  • Föreslå mål för förbättringsförslaget. Vad vill ni uppnå i kommunen eller regionen?
  • Vad kan ni göra för att uppnå målen för ert förbättringsarbete?
  • Ta gärna inspiration av kunskapsstöd och erfarenheter från andra kommuner eller regioner samt från aktuell forskning om framgångsrika arbetssätt och modeller (se nedan). Hur skulle dessa kunna anpassas efter den egna organisationen, situationen och redan pågående strukturer och arbeten?
  • Beskriv gärna olika alternativ samt konsekvenser för de olika alternativen. Tänk också på tänkbara konsekvenser om inget görs. Vilka effekter förväntar ni er och vilka aktörer, funktioner och samverkansparter berörs? Hur och när bör uppföljning ske?
  • Tänk gärna även utifrån Preventionsparadoxen – d.v.s att den största förebyggande effekten uppnås om åtgärder riktas till hela befolkningen och inte bara till högriskgrupper
  • Ibland är det bra att göra olika ekonomiska beräkningar på vad tänkt åtgärd ska kunna effektivisera. Det svenska nätverket för Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) har tagit fram Hälsokalkylatorn som ett sätt att utifrån olika riskfaktorer – framförallt levnadsvanor kunna beräkna hälsa, hälsoekonomi och samhällskostnader.

Stöd för dokumentation: A3-formuläret – förbättringsarbetet sammanfattat på en sida, Qulturum

Hälsokalkylatorn – verktyg från HFS-nätverket

Ta med fördel hjälp av kunskap och erfarenheter som finns bland chefer och övriga medarbetare samt hos medborgare i kommunen/ regionen. Det finns säkerligen andra verksamheter som påverkar folkhälsan utan att det nödvändigtvis är det primära uppdraget. Nedan följer ett antal frågor som kan ligga till grund för dialog.

  • Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål?
  • Har folkhälsoläget betydelse för detta? Tänk till exempel på om barnens hälsa påverkar hur väl de klarar skolan, om de äldres hälsa påverkar hur omsorgen kan utföras och så vidare.
  • På vilket sätt?
  • Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur?

Kunskapskällor

Det finns en mängd olika utredningar, rapporter och webbplatser där ni kan hitta inspiration till förbättringsarbete. Här beskrivs och listas några. Bland annat finns många föreläsningar från konferenser och seminarier tillgängliga på webben. Mötesplats social hållbarhets kunskapsbank är ett exempel på en sida som tillhandahåller rapporter, annan dokumentation, presentationer och filmer som kan vara relevanta i förbättringsarbetet. Det finns även en mängd kunskap om åtgärder på Folkhälsomyndighetens webbsida, bland annat om psykisk hälsa, levnadsvanor, etc. Den nationella kommissionen för jämlik hälsa kan tjäna som inspiration till åtgärder. Det finns även bra rapporter från regionala och lokala kommissioner för social hållbarhet och jämlik hälsa – exempelvis, Malmö, Östgötaregionen, Örebro, Stockholm. Göteborg, Östersund, Karlskrona etc.

Mötesplats social hållbarhet

Kvalitet i folkhälsoarbetet – Att lyckas med folkhälsoprojekt

Folkhälsomyndighetens webbplats

Kunskapsguiden – för de som arbetar med hälsa, vård och omsorg

Kommission jämlik hälsa – nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – förslag till åtgärder

Generellt medskick för att minska socioekonomiska skillnader i hälsa

De förslag till mål eller åtgärder för förbättringar inom folkhälsoområdet som ni tagit fram kan ni nu granska utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Hur kan målen uppnås för alla grupper i befolkningen? Vad behövs för att gå i riktning för jämlika jämställda förutsättningar för en god hälsa?

Ett generellt medskick för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper är utgå från principen om proportionell universalism. Det innebär att insatser är riktade till alla, alltså är generella, men anpassas till de som har störst behov, både vad det gäller omfattning och utformning.

Åtgärderna kan ske på strukturell nivå, det vill säga minska de faktiska socioekonomiska skillnaderna. Detta kan exempelvis ske genom att skapa bättre förutsättningar för trygga uppväxtvillkor, inkludering på arbetsmarknaden och för högre utbildning.

Åtgärderna kan även ske på kompensatorisk nivå, det vill säga att en oavsett socioekonomi inte ska riskera att drabbas av mer ohälsa. Detta ligger ofta direkt i kärnuppdragen för olika verksamheter. Exempelvis har skolan ett kompenserande uppdrag vilket innebär att den ska hjälpa elever med sämre förutsättningar att klara målen.

Skollagen anger också (med ett extra förtydligande 1 juli 2014) att kommunerna ska fördela resurserna efter elevernas olika förutsättningar och behov. Även andra verksamheter samt hälso- och sjukvården har ett kompenserande uppdrag, både för främjande och förebyggande arbete. Det kan röra sig om uppsökande verksamheter och att underlätta för att söka vård i tidigt skede.

Andra skillnader i hälsa

Skillnader i hälsa är inte begränsade till socioekonomi utan kan självklart bero på en rad faktorer, såväl som kombinationer av dessa. För att få en riktigare bild av hur hälsan är fördelad är det viktigt att ta hänsyn till flera grupper i samhället, exempelvis med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Folkhälsomyndigheten har publicerat skrifter (vilka ni kan hitta i länkarna nedan) om hur hälsan ser ut i vissa av dessa grupper.

Hälsa hos personer med funktionsnedsättning

Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland HBT-personer

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Elisabeth Skoog Garås
    Handläggare







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot