Publicerad: 29 mars 2016

Undvik fallgropar i statistiken

Det finns några viktiga generella aspekter att ha med sig när du jämför statistiken för att inte hamna i fallgropar. Det handlar om säkerhet i mätningar och olika jämförelser samt jämförelser mellan kommuner respektive landsting.

Varje indikator beskrivs i en bilaga till Öppna jämförelser folkhälsa.

Säkerhet i mätningar

Konfidensintervall

I statistik finns alltid en del osäkerhet, vilken kan beskrivas av ett konfidensintervall. Det redovisas inte alltid men när det finns är det viktigt att ta hänsyn till det. Ett konfidensintervall visar det intervall som det ”sanna” resultatet av den uppmätta andelen, indexet eller medeltalet med stor säkerhet ligger inom. Det används för att uppskatta osäkerheten i mätningen. Oftast anges den övre och nedre gränsen inom det ”sanna” värdet med 95 procents säkerhet befinner sig.

I tabellbilagan visas konfidensintervallen som siffror medan det i figurerna i rapporten visas streck. Om konfidensintervallen överlappar varandra finns ingen statistiskt säkerställd skillnad.

Exempelbild konfidensintervall (PDF, nytt fönster)

Om man jämför Halland och Örebros resultat för barnskador, 826 respektive 888, kan det se ut som det finns en skillnad mellan dem. Hallands felmarginal är 160, vilket ger ett intervall på 666-986. Örebros felmarginal är 174 vilket ger ett intervall på 714-1062. Eftersom intervallen ”överlappar” varandra är skillnaden inte säkerställd.

Detta illustreras av ett svart streck.

Exempel överlappning

Se upp med vad du jämför

Kommun med landsting

Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV), genomförs med ett urval av 20 000 enkäter. Resultaten används i denna rapport för jämförelser mellan landsting.

Det kan konstateras att materialet inte räcker till för jämförelser på kommunal nivå. Därför används kompletterande urval som kommuner och landsting beställer och finansierar på egen hand. Det finns några landsting som istället har egna folkhälsoenkäter inom sitt landsting och dess kommuner. För att få med så många kommuner som möjligt i redovisningen används även data från sådana regionala folkhälsoenkäter, då frågorna är identiska eller bedöms som likvärdiga. Det innebär att resultaten inte är direkt jämförbara eftersom det baseras på olika stora underlag för landsting respektive för kommuner.

Utbildnings- och åldersgrupper

Det kan konstateras att det finns skillnader i resultaten med hänsyn till socioekonomi/utbildning. Diagram i rapporten som visar skillnader i resultat utifrån olika utbildningsnivåer på riksnivå använder oftast åldersintervallet 35-74 år, för att vidareutbildningen ska hunnit genomföras. För att kunna visa uppgifter för så många län som möjligt utökades åldersspannet till 25-74 år i tabellbilagan som innehåller resultaten från HLV på landstingsnivå. Dessutom ingår de tilläggsurval som landstingen beställt.

Det innebär att du inte ”rakt av” kan jämföra med resultat för utbildningsnivåer på landstingsnivå med riksnivå. Fundera därför på om resultaten är åldersberoende, det vill säga om de yngsta grupperna skulle kunna påverka resultatet.

Jämförelse mellan olika kommuner respektive olika landsting

Ingen av indikatorerna har uppsatta mål för vad som är bra eller önskvärt. Det vill säga ett resultat som är positivt jämfört med andra resultat, ändå kan behöva förbättras eftersom resultaten bara rangordnas sinsemellan. Tvärtom kan kanske ett resultat som är ”negativt” i jämförelser med andra, ändå vara bra.

Skiljer sig din kommun eller landsting gentemot övriga kommuner och landsting?  För att göra jämförelser med andra kommuner eller landsting behöver du ta hänsyn till konfidensintervallet, felmarginalen. Överlappar konfidensintervallen finns ingen säkerställd skillnad.

Exempel

Min kommuns resultat eller andel är 50 med konfidensintervall ± 2,5 och en annan organisations andel är 54 med konfidensintervall ± 3,0. Då finns inga säkerställda skillnader då intervallen överlappar varandra (dvs. de ”sanna" andelarna är mellan 47,5-52,5 respektive 51-57).

Olika befolkningsstrukturer

För flera av indikatorerna finns ett samband med socioekonomiska faktorer. Förutsättningarna för att få ett positivt resultat kan därmed se olika ut. Där det finns tillräckligt med data (på landstings-/regionnivå) är resultaten därför även redovisade med uppdelning på utbildningsnivå.

Att ta hänsyn till befolkningsstruktur bidrar till att fördjupa analysen men betyder inte att du kan bortförklara resultatet. Samtliga indikatorer i öppna jämförelser folkhälsa är påverkbara. Bakgrundsfaktorer handlar om inkomstskillnader, andel arbetslösa och arbetsstruktur (tjänstemän, arbetare med flera).

- I tabellbilagan till Öppna jämförelser folkhälsa kan du jämföra din kommuns resultat med andra kommuner som har liknande befolkningsstruktur till exempel utifrån en bakgrundsfaktor i taget.

- SKL har utvecklat ett analysverktyg för att visa resultat utifrån förutsättningar. På grund av att folkhälsodata sällan ”räcker till” för att dela upp resultaten med avseende på individernas socioekonomiska förutsättningar. I verktyget finns istället en sammanlagd rangordning som visar hur livsvillkoren och bakgrundvariablerna ser ut i respektive område och möjliggör en jämförelse mellan resultat och socioekonomisk befolkningsstruktur.

Olika grupper i befolkningen

Folkhälsan är inte jämlikt fördelad, det finns skillnader mellan olika grupper. Oftast redovisas resultatet för kvinnor och män, ibland även utifrån socioekonomi och ålder men det finns även andra grupper att ta hänsyn till i analysen. Ibland är det svårt att redovisa skillnader för dessa.

Exempelvis kan underlaget för att göra en analys på lokal eller regional nivå vara för litet, t ex vad gäller personer med funktionsnedsättning eller med annat födelseland än Sverige. Ett alternativ kan då vara att använda nationella trender för berörda grupper och göra analys utifrån dem. Dessa hittar du bland annat på Folkhälsomyndighetens hemsida.

En annan svårighet kan vara att det inte finns någon data för variabeln du vill undersöka, t ex för personer som inte identifierar sig med sitt juridiska kön.

Viktning

Vid befolkningsenkäter görs ett obundet slumpmässigt urval som ska representera befolkningen i det område som mäts (nationellt, regionalt och lokalt). Det blir alltid ett visst bortfall, eftersom alla som får enkäten inte svarar på den (se mer nedan). En statistisk viktning görs för att resultaten ska spegla hela befolkningen och inte bara de som svarat på enkäten.

Bortfall

Under 2009 gjorde dåvarande Folkhälsoinstitutet en fördjupad bortfallsanalys som visade att bortfallet inte tycktes ha ett avvikande svarsmönster gentemot de som svarat på enkäten.

Bortfallsanalys folkhälsoenkäter, Folkhälsomyndighetens webbplats

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot