Nätverk och samarbeten i folkhälsoarbetet

Samverkan är en förutsättning för ett hållbart och mer effektivt folkhälsoarbete. Därför arbetar SKL i nätverk med representanter från kommuner och landsting, men också och med nätverk på nationell och internationell nivå.

Nätverk för strategiskt folkhälsoarbete i kommunerna

Utgångspunkten för nätverket är strategiska folkhälsofrågorna ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Frågor som också är kopplade till den övergripande planeringen och hållbar utveckling.

Syftet är att utbyta erfarenheter om till exempel hur man bäst använder resurserna och vad som kan betraktas som framgång i folkhälsoarbetet. Behov finns också att initiera gemensamma utvecklingsområden och verktyg.

I nätverket ingår 26 kommuner i en mix av stora och små kommuner och med hänsyn taget till spridningen över landet: Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Gotland, Gällivare, Gävle, Halmstad, Hofors, Kalmar, Lidköping, Linköping, Luleå, Malmö, Mora, Norrköping, Ronneby, Skellefteå, Strömstad, Tidaholm, Tranås, Västerås, Växjö, Åre, Örebro, Uppsala, Sollefteå samt Hammarö kommuner.

Förväntningar på nätverket

Nätverket träffas 2-3 gånger per år och har en mindre arbetsgrupp som förbereder varje tillfälle. Förväntningarna på nätverket:

hålla sig på den strategiska nivån/helhetssyn
utveckla samverkan och göra avgränsningar
skapa en mötesplats som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och personlig stimulans
förbättra kontakten mellan kommunerna och SKL i strategiska folkhälsofrågor
möjligheten att överföra kunskaper om erfarenheter av framgångsrika verktyg för strategiskt folkhälsoarbete

Nätverket för landstingens och regionernas folkhälsochefer

Alla Sveriges landsting och regioner är medlemmar i detta nätverk vars ansvarsområde är folkhälsofrågor. Det startade i sin nuvarande konstellation år 2000 och blev 2010 ett av SKL:s officiella nätverk. Det övergripande syftet är att i samverkan arbeta för att stärka folkhälsan och att minska skillnader i hälsa mellan och inom olika grupper i befolkningen. Då är det grundläggande att få in folkhälsofrågorna i ledning och styrning. Nätverket syftar även till utbyte av kompetens och att driva ett proaktivt arbete för social hållbarhet.

Nätverket utvecklar olika sakområden via utsedda arbetsgrupper. Det är exempelvis nätverket som tog fram skriften ”Hälsoekonomi och Folkhälsoarbete” och postern ”Länge leva hela Sverige!” för att bidra till en jämlik hälsa och en hållbar utveckling. Socialdepartementet, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen medverkar vid behov på forumets konferenser.

Nätverket träffas fyra dagar per år och mötena planeras och genomförs av en arbetsgrupp, som förnyas vid vartannat möte. Sveriges Kommuner och Landsting utgör ett administrativt stöd och samtalspartner till nätverkets utåtriktade arbete.

Nationellt nätverk för Healthy Cities

Det nationella nätverket för Healthy Cities arbetar strategiskt för en jämlik folkhälsa och jämlika förutsättningar för hållbar utveckling. I nätverket ingår såväl politiker som tjänstemän. Nätverket som bildades år 2004 förbinder sig att arbeta enligt WHO:s kriterier för Healthy Cities.

Nätverk för Healthy Cities

WHO om Healthy Cities

Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

Det svenska nätverket för Hälsofrämjande Sjukhus etablerades 1996. Kriterier för ett medlemskap är att utveckla sin organisation mot en hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

Bifogade dokument Strategiskt folkhälsoarbete i kommuner (PDF, nytt fönster)

Friskare tag (PDF, nytt fönster)

Uppdrag och funktioner i det regionala arbetet med folkhälsa (PDF, nytt fönster)