Publicerad: 16 oktober 2018

Kvalitetsindikatorer för PrimärvårdsKvalitet

Här samlas kvalitetsindikatorerna i PrimärvårdsKvalitet. Indikatorerna är utvecklade av företrädare för primärvårdsprofessionerna och utformade för att ge meningsfull information som stöd för lokalt förbättringsarbete.

Indikatorerna beräknas automatiskt utifrån data i befintliga källor, till exempel journaldata, läkemedelsdata och patientadministrativa system.

Genomgång av gällande evidens och riktlinjer som indikatorerna baseras på, sker årligen och vid behov sker då uppdateringar. Lanseringsdatum för 2018 års revision var 8 juni.

Indikatorerna i PrimärvårdsKvalitet, sammanfattning (Excel, öppnas i nytt fönster)

Indikatorerna i PrimärvårdsKvalitet, fullständig förteckning inklusive indikator-ID:n och loggbok för ändringar (Excel, öppnas i nytt fönster)

Diagnoslistor (Excel, öppnas i nytt fönster)

Formel för beräkning av kontinuitetsindex med exempel

Indikatorer för infektionssjukdomar och antibiotikaanvändning tas fram och uppdateras i samarbete med Strama och Folkhälsomyndigheten. Nya och uppdaterade indikatorer publicerades 29 juni 2018. Fler indikatorer kommer hösten 2018.

Film om kvalitetsindikatorerna i Primärvårdskvalitet

Om hur indikatorerna tas fram och huruvida de är tillförlitliga och kvalitetssäkrade.

Filmen är 5 minuter.

Målnivåer och PrimärvårdsKvalitet

Det finns en hel del litteratur kring för och nackdelar om målnivåer och utifrån den har vi valt att avstå från att knyta huvuddelen av indikatorer till målnivåer. Infektionsindikatorerna är ett undantag där det för vissa indikatorer finns mål satta av Strama.

Skälet till att, i de flesta fall, avstå från att knyta indikatorerna till målnivåer är att:

  • det är av större värde att undersöka hur man förhåller sig till andra vårdcentraler och till vårdcentraler som ligger bra till, genom att istället titta på medel-/medianvärden och standarddeviationer för att få ett mått relaterat till var man befinner sig.
  • det inte säger så mycket om vad som är lämpligt för den enskilda enheten.
  • det beror så mycket på vad man har för population på vårdcentralen, det är inte alls säkert att den målnivån som Socialstyrelsen har angivit är den målnivå som den aktuella vårdcentralen bör ha.
  • Socialstyrelsens målnivåer bygger inte alltid på evidens utan är konsensusbeslut, vilket ger en osäkerhet i hur man ska förhålla sig till dem.
  • det är inte alltid som målnivåerna är utformade för primärvården, vilket ger en felaktig bild eftersom vi har andra populationer av patienter än vad som finns på en organspecialistmottagning.
  • det finns en risk i att man nöjer sig med att ha uppnått målnivån, men eventuellt kanske man kan bli ännu bättre.
  • många indikatorer har inget tydligt mål uppåt eller nedåt utan speglar olika sidor "av samma sak", till exempel andel patienter med en viss kronisk sjukdom som har en viss behandling kontra andel äldre med polyfarmaci.
  • det ibland inte räcker att nå ett mål att till exempel 80 procent av en viss patientgrupp ska ha en viss behandling. Det viktiga kan vara att man noga övervägt för varje patient om han eller hon ska/vill ha behandlingen. Sen kan siffran bli lägre eller högre än 80 procent, resultatet är att "rätt patienter" får behandlingen. Detta kan man endast uppnå genom kvalitetsarbete där man granskar sina egna resultat.

Dokument från tidigare års revisioner

Alla dokument är i formatet Excel och öppnas i nytt fönster.

Informationsansvarig

  • Ulrika Elmroth
    Handläggare







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot