Publicerad: 8 maj 2017

Vanliga frågor och svar om PrimärvårdsKvalitet

Vanliga frågor om PrimärvårdsKvalitet.

Hur fungerar det praktiskt?

Huvudmän som vill medverka åtar sig att ta fram indikatorerna och presentera dem för respektive vårdcentral. Man åtar sig också att sända aggregerade uppgifter till den nationella databasen, att ta emot de nationella referensvärden som beräknas där och att återkoppla dem till vårdcentralerna.

Inledningsvis hämtas huvuddelen av uppgifterna från patientjournalerna, men även andra källor kan användas. Kommunikationen mellan huvudmännen och den nationella databasen sker enligt fastställda specifikationer, ”tjänstekontrakt”.

Inom den ramen väljer varje huvudman själv vilken teknik man vill använda för att hantera uppgifterna; man kan till exempel hämta data ur befintliga databaser, koppla direkt från sitt journalsystem eller anlita något av de företag som kan hämta ut uppgifter ur journaler och andra källor.

Hur har indikatorerna skapats?

Indikatorerna har utvecklats i flera steg, inledningsvis främst av läkare som är specialister i allmänmedicin. Indikatorerna bygger bland annat på nationella riktlinjer och kunskaper från befintliga kvalitetsregister, och de är utvalda för att kunna hämtas automatiskt.

Den senaste versionen av indikatorerna har tagits fram av en arbetsgrupp med uppdrag från Svensk förening för allmänmedicin, Fysioterapeuterna, Distriktssköterskeföreningen och Förbundet Sveriges arbetsterapeuter.

Vilka håller i arbetet?

En nationell struktur håller på att byggas upp, men mycket återstår. En nationell kompetensgrupp för primärvården har nyligen etablerats med koppling till SKL och stöd från professionsorganisationerna. SKL finansierar vissa resurser för att driva det praktiska arbetet.

Den nationella kvalitetsregistersatsningen finansierar fram till år 2017 den nationella databasen och dess medarbetare. Satsningen har också inbjudit professionsorganisationerna att söka medel för att ytterligare stärka det professionella perspektivet i genomförande, utvärdering och vidareutveckling.

Vad kostar det?

Indikatorutvecklingen, den nationella databasen och dess funktioner samt de nya kompetensgrupper som nu byggs för primärvården har nationell finansiering och kan alltså användas utan kostnad. Varje huvudman svarar för kostnaderna på sin hemmaplan.

Vilka steg kommer härnäst?

Både indikatorerna och arbetsmodellen kommer att behöva vidareutvecklas i flera steg. De indikatorer och metoder som nu tagits fram kommer att behöva förbättras både tekniskt och innehållsmässigt. Flera nya kompletterande indikatorer finns också i arbetsversion, att prövas och införas steg för steg.

Dessutom behöver nya möjligheter successivt värderas och kopplas på, till exempel mer direkt patientfokuserade data, data som bättre belyser flera yrkesgruppers arbete, data som beskriver förutsättningar i form av demografi och annat, kopplingar till beslutsstöd osv.

Hur passar PrimärvårdsKvalitet ihop med de befintliga kvalitetsregistren?

PrimärvårdsKvalitet ger en bred bild av verksamheten. De etablerade kvalitetsregistren som samlar individdata till nationell nivå ger fördjupad kunskap om utvalda patientgrupper. PrimärvårdsKvalitet och de etablerade kvalitetsregistren kompletterar varandra.

Vilket arbete krävs på vårdcentralen?

Eftersom PrimärvårdsKvalitet bygger på befintliga data behövs ingen särskild registrering och eftersom inga individdata överförs krävs ingen särskild patientinformation. För att få nytta av systemet bör man regelbundet se på uppgifterna om den egna verksamheten.

I inledningsskedet kommer det troligen att finnas inkörningsproblem och felaktigheter som beror till exempel på outvecklad struktur i journalföringen. Därefter bör huvuddelen av den avsatta arbetstiden istället kunna ägnas åt innehållsinriktade analyser av verksamheten och dess förbättringsmöjligheter. Systemet kan också användas som stöd i vårdarbetet genom att man lokalt enkelt kan söka uppgifter ner på individnivå.

Vilka risker finns för patienternas integritet?

Eftersom inga integritetskänsliga uppgifter sänds till någon annan innebär systemet inga ökade risker för patienternas integritet.

Hur hanteras de nationella uppgifterna?

Den nationella statistikdatabasen för PrimärvårdsKvalitet skapas i anslutning till Vården i siffror som är en nationell webbplats som visar en mängd data från olika källor inom svensk hälso- och sjukvård.

Vården i siffror, vårdenisiffror.se

Eftersom det inledningsvis kommer att finnas många felkällor kommer databasen i PrimärvårdsKvalitet till att börja med enbart att användas för att beräkna och återkoppla referensvärden till de rapporterande landstingen/regionerna och vårdcentralerna. I dialog mellan berörda parter kommer man sedan successivt att bestämma vilka uppgifter som är tillräckligt validerade för att visas öppet.

Vilka risker finns för felaktiga data?

När journaler och andra källor innehåller felaktiga eller missvisande data kommer även indikatorerna att bli felaktiga och missvisande. Dessutom kommer det att finnas tekniska felkällor, framförallt i början. Därför är det viktigt att vårdcentralerna ser på sina egna data och successivt bidrar till att underlagen blir bättre. Det är också viktigt att uppgifterna tolkas försiktigt, särskilt inledningsvis.

I detta system, där data överförs direkt från journaler och andra källor, kommer indikatorerna att ge en osminkad bild med alla de fel och brister som finns i källdata. Samtidigt kommer återkopplingen att vara snabb och användarvänlig, så att man på vårdcentralen förhållandevis enkelt kan se exakt vad som blivit fel och kan förbättra datakvaliteten direkt i källan.

Vilka risker finns för att uppgifterna feltolkas?

Eftersom olika vårdcentraler och enskilda behandlare har mycket olika förutsättningar, eftersom vissa små patientgrupper kan ha oproportionerligt stor inverkan på helhetsbilden och eftersom det finns flera felkällor ska indikatorerna inte användas som ”betygssättning” eller grund för ekonomisk ersättning. Men relevanta kvalitetsindikatorer kan ge bra underlag för samtal om olika verksamheters förutsättningar och utmaningar.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot