Publicerad: 29 oktober 2018

Frågor och svar om nationella läkemedelslistan

Allmänt om nationella läkemedelslistan

Vilka förskrivare ska använda nationella läkemedelslistan?

Nationella läkemedelslistan är till för alla förskrivare, det vill säga all hälso- och sjukvårdspersonal som har behörighet att förskriva läkemedel: läkare, tandläkare, tandhygienister samt barnmorskor och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Vad kommer nationella läkemedelslistan att omfatta mer än receptförskrivna läkemedel?

Utöver uppgifter om receptförskrivna och uthämtade läkemedel, kommer nationella läkemedelslistan även att få innehålla uppgifter om andra varor som har förskrivits på livsmedelsanvisning eller hjälpmedelskort.

Exempel på sådana varor är förbrukningsartiklar (till exempel stomipåsar, inhalatorer och teststickor) samt livsmedel för särskilda näringsändamål. Det är samma typ av uppgifter om hjälpmedel som i dagens receptregister.

(Regeringens proposition 2017/18:223 Nationell läkemedelslista, avsnitt 7.1)

Varför kommer uppgifter om rekvisitionsläkemedel inte att finnas med i nationella läkemedelslistan?

Regeringen har gjort bedömningen att uppgifter om rekvisitionsläkemedel inte kan inkluderas i nationella läkemedelslistan så som dagens lagstiftning ser ut. Det beror på att det handlar om information som i första behöver delas inom hälso- och sjukvården och inte mellan hälso- och sjukvård och apotek.

Att öppna upp för att rekvisitionsläkemedel ska få ingå i ett nationellt register kan därför uppfattas som ett kringgående av patientdatalagen, menar regeringen. I stället är bedömningen att uppgifter om rekvisitionsläkemedel bör delas inom hälso- och sjukvården inom ramen för sammanhållen journalföring.

Mer information finns i Regeringens proposition 2017/18:223 Nationell läkemedelslista, kapitel 11, under rubriken Aggregering av uppgifter inom ramen för sammanhållen journalföring.

Pågår arbete för att få med rekvisitionsläkemedel i nationella läkemedelslistan senare?

Regeringen har gjort bedömningen att uppgifter om rekvisitionsläkemedel bör delas inom hälso- och sjukvården inom ramen för sammanhållen journalföring, inte genom nationella läkemedelslistan.

Inera och SKL kartlägger behov, förutsättningar, förhoppningar och möjligheter för att i ett senare skede eventuellt påbörja ett arbete med att utöka möjligheterna till sammanhållen journalföring.

Tar nationella läkemedelslistan redan nu höjd för generisk förskrivning?

Det ingår i E-hälsomyndighetens uppdrag att tekniskt förbereda nationella läkemedelslistan för generisk förskrivning (som dock ännu inte är juridiskt tillåtet). Bland annat kommer registret att omfatta substansnamn som en särskild informationsmängd.

Under utvecklingen av registret pågår diskussioner om hur denna informationsmängd ska användas, vilken typ av substansnamn som egentligen behövs och vad generisk förskrivning egentligen innebär i grunden.

Varför kallas den nationell läkemedelslista om den endast kommer att visa förskrivna läkemedel?

Regeringen har valt att kalla registret för nationell läkemedelslista av tre skäl:

  • Det kan inte uteslutas att registret kommer att utökas över tid.
  • Det var det namn som användes i departementspromemorian som låg till grund för lagen, och därmed har namnet fått medieexponering.
  • Alla andra namnförslag har också nackdelar.

En mer detaljerad genomgång av skälen till namnvalet finns i lagens förarbeten (Regeringens proposition 2017/18:223 Nationell läkemedelslista, avsnitt 6.2)

Nationell läkemedelslista som verktyg i vården

Ska vårdpersonal arbeta direkt i nationell läkemedelslista eller blir den en informationskälla där journalsystemen hämtar och lämnar information?

Nationella läkemedelslistan ska endast vara en informationskälla som journalsystemen integrerar mot för att hämta information från och lämna information till.

När läkemedelslistan öppnas i respektive journalsystem, hämtas information från listan och presenteras i journalsystemet och när en förskrivare gör en förskrivning i sitt journalsystem, ska den skickas till nationella läkemedelslistan. Det innebär att hälso- och sjukvårdspersonal arbetar i sitt ordinarie system, men med tillgång till information från nationella läkemedelslistan.

Kommer funktioner som kan användas vid administrering, till exempel digital signering, att finnas med i nationell läkemedelslista?

Nej, sådana uppgifter är journalinformation. Inga uppgifter som tillhör hälso- och sjukvården, till exempel i samband med att ett läkemedel ordineras eller administreras, ska få dokumenteras och göras åtkomliga i nationella läkemedelslistan i stället för i patientjournalen.

Exakt vad uppgifterna från registret kommer att få användas till vid exempelvis delning av läkemedel och hur uppgifterna i så fall ska tillgängliggöras är en viktig fråga som behöver utredas närmare.

Mer om detta finns att läsa i lagens förarbeten (Regeringens proposition 2017/18:223 Nationell läkemedelslista, avsnitt 6.3 under rubriken Begränsningar med det nya registret).

Kan nationell läkemedelslista vara en grund för delning av läkemedel?

Uppgifter från nationella läkemedelslistan får användas som stöd, men registret motsvarar inteett delningsunderlag eller en ordinationshandling. Registret innehåller inte heller uppgifter om rekvisitionsläkemedel, vilket gör att det i de flesta fall kommer att vara nödvändigt att inhämta uppgifter från flera källor än från nationella läkemedelslistan vid delning av läkemedel.

Exakt vad uppgifterna från registret kommer att få användas till vid delning av läkemedel och hur uppgifterna i så fall ska tillgängliggöras är en viktig fråga som behöver utredas närmare.

I vissa journalsystem kan man skriva ”nollrecept” för rekvisitionsläkemedel. Kommer sådana recept att finnas med i nationella läkemedelslistan?

Nej, uppgifter om rekvisitionsläkemedel får inte finnas med i nationella läkemedelslistan. I vissa journalsystem kan man tekniskt registrera ordinationer av rekvisitionsläkemedel som recept men med ”noll uttag” på apotek. Det skulle kanske vara tekniskt möjligt att göra en liknande lösning för nationella läkemedelslistan, men det är inte juridiskt tillåtet att inkludera rekvisitionsläkemedel.

Finns det risk att nationell läkemedelslista bara blir ytterligare ett ställe med information om patienten som hälso- och sjukvården behöver hålla koll på?

Regeringens ambition är nationella läkemedelslistan ska integreras i de ordinarie journalsystemen (förskrivningsmodulerna). Då ska informationen från användarens ordinarie journalsystem och informationen från nationella läkemedelslistan finnas på samma ställe.

Risken för en splittrad informationsbild finns dock för de användare som efter 1 juni 2022 arbetar i system som inte anslutits till registret. Efter detta datum kommer sådana system inte att kunna användas för att förskriva läkemedel, utan all förskrivning måste göras via den webbingång som E-hälsomyndigheten kommer att utveckla.

Kommer webblösningen även gälla externa förskrivare som till exempel pensionärer?

Ja. Webblösningen kommer att kunna användas av förskrivare som saknar eget journalsystem. Nationella läkemedelslistan påverkar inte regelverket för förskrivningsrätt.

Innebär den nya lagen att kommunerna måste införa elektroniska recept även för patienter som inte har dos (där Pascal används idag)?

Nationella läkemedelslistan i sig ställer inte krav på elektronisk receptförskrivning. De system som idag hanterar förskrivningar måste däremot anpassas och ansluta sig till de nya tjänsterna i läkemedelslistan för att kunna fortsätta skicka e-recept. 

(Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se)

Kommer dosregistret att finnas kvar när nationella läkemedelslistan införs?

Det finns inget specifikt dosregister utan dos hanteras idag tillsammans med vanliga recept i samma register (receptdepå human). Receptdata kommer att migreras över till nationella läkemedelslistan i samband med övergången juni 2020. Dock kan systemanpassningar behöva göras för att använda de nya tjänsterna i läkemedelslistan.

(Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se)

Vad händer med Sil, är den en del av lösningen?

Det finns idag inget besked om, och i så fall hur, Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil i dagligt tal, en tjänst som Inera levererar) kommer att påverkas av nationella läkemedelslistan. Det finns inte heller krav från E-hälsomyndigheten på förändring och anpassning av Sil för nationella läkemedelslistan.

Däremot finns det diskussioner och kunskapsutbyte mellan Inera och E-hälsomyndigheten i frågor som berör Sil. Det handlar framförallt om förvaltning av vissa kodverk (administration) och om det är så att produktionstakten i tjänsten måste ökas till flera gånger i veckan eller övergång till en daglig produktion, när nationella läkemedelslistan införs.

Kommer Pascal att finnas kvar och i så fall anslutas till nationella läkemedelslistan?

Det finns inget som idag talar för att Pascal ska försvinna. Det finns inte heller något beslut som pekar i den riktningen. Eftersom E-hälsomyndighetens webblösning inte kommer att omfatta förskrivning av dosdispenserade läkemedel, är det inte heller rimligt att avveckla Pascal.

Inera, som utvecklat och förvaltar tjänsten, kommer därför att göra nödvändiga anpassningar för att Pascal ska kunna ansluta till och fungera tillsammans med nationella läkemedelslistan. Inera kommer även framöver att rapportera om anpassningarna på sin webbplats

Pascal, Ineras webbplats

Spärrar och informationssäkerhet

Hur kommer spärrar och samtycken hanteras jämfört med idag?

Patienten kommer att ha rätt att spärra information i nationella läkemedelslistan för en del av de ändamål som registret är avsett för. Reglerna för spärr skiljer sig från reglerna för spärr av journalinformation enligt patientdatalagen. Det kommer dock att krävas mer juridisk analys innan det går att beskriva hur de olika regelverken för spärr ska fungera tillsammans i praktiken.

Reglerna beskrivs mer i detalj i lagens förarbeten (Regeringens proposition 2017/18:223 Nationell läkemedelslista, avsnitt 7.13 och 7.14)

Om någon spärrar uppgifter – hur ska apoteket kunna lämna ut läkemedel?

Det kommer inte att vara möjligt att spärra uppgifterna i nationella läkemedelslistan för apotekspersonal för detta ändamål.

Vad är aktuell status för juridiken i förhållande till GDPR, PDL, NIS och säkerhetsskyddslagen?

I E-hälsomyndighetens fördjupade förstudie redovisas i 6.2 ”Nya författningar och krav på informations- och cybersäkerhet” status för de lagrum som var eller kunde bli aktuella när förstudien togs fram.

EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning gäller båda sedan 25 maj 2018. Likaså trädde ett antal mindre ändringar i Patientdatalagen (PDL) i kraft vid samma datum, med tillägg i 1 kap. 1 och 4 §§, 2 kap. 5, 7 och 8 §§, 7 kap. 3, 8 och 10 §§, 8 kap. 6 §, 10 kap. 2 § men även i två helt nya - 2 kap. 7 a § och 7 kap. 8 a §.

Den 1 augusti 2018 trädde även en ny lagstiftning i kraft, som implementerar NIS-direktivet i Sverige. NIS-direktivet handlar om nätverk och informationssystem. Flera av områdena inom direktivet berör verksamheter inom kommuner, landsting och regioner. Slutligen träder den nya säkerhetsskyddslagen (2018:355) i kraft den 1 april 2019.

Hur kommer spärrar och samtycken att hanteras i webblösningen?

Spärrar och samtycken kommer att hanteras enligt gällande lagstiftning och kommer att kunna hanteras i webblösningen. Det är dock ännu inte utrettt i detalj vilken information en spärr avser enligt den nya lagen. Det behöver även utredas vilka användningsfall som finns runt spärrar och samtycken. Enligt tidsplanen inför den nya lagen kommer detaljutredningen om spärrar och samtycken att slutföras lite längre fram.

(Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se)

Hur kommer nationell läkemedelslista att hantera de recept för reservnummerpatienter som idag förskrivs på födelsedata och namn till unikt apotek?

De person-ID som nationella läkemedelslistan får hantera är personnummer och samordningsnummer. När det gäller personer som inte kan identifieras med dessa kommer hanteringen även i forsättningen att ske med hjälp av födelsedatum och namn till unikt apotek för uthämtning.

(Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se)

Införandeprocessen

Vad händer för dem som inte klarar att ansluta till 1 juni 2022?

De kommer inte att kunna använda sina nuvarande journalsystem för förskrivning efter detta datum. I stället kommer de att behöva göra alla förskrivningar via den webbingång som E-hälsomyndigheten kommer att utveckla.

Varför kommer den nya lagen nu när så många är i upphandling?

Tidplanen för lagen och tidplanerna för upphandling är inte satta i förhållande till varandra. Lagen beslutades av riksdagen den 13 juni 2018 efter flera års arbete.

Hur och när och vilka deltagare från vården involverar E-hälsomyndigheten i arbetet?

E-hälsomyndigheten har via Läkarförbundet etablerat en första kontakt med en referensgrupp, där en handfull läkare ska diskutera krav och lösning kopplat till nationella läkemedelslistan i journalsystemen. E-hälsomyndigheten har även kontakt med fritidsförskrivare för att diskutera krav och lösning för webbingång vård. Ambitionen är att fortlöpande stärka samarbetet med vården, då det är ett viktigt område där dagens arbetssätt kan påverkas, beroende på hur krav och lösning etableras.

(Frågan har besvarats av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se)

Hur och när kommer leverantörer av journalsystem att kopplas in i arbetet?

Målsättningen är att under hösten/vintern 2018 etablera kontakt med samtliga journalsystemsleverantörer. E-hälsomyndigheten kommer att bjuda in till ett uppstartsmöte och informera leverantörerna om tidsplan för systemutveckling, och ser gärna att någon eller några leverantörer kan engageras i ett pilotprojekt för att så tidigt som möjligt vara i drift med nationella läkemedelslistan.

(Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se)

Ekonomi

Hur är det tänkt med finansiering för de integrationer som kommuner, landsting och regioner behöver göra?

SKL pekade i sitt remissvar (våren 2017) på att det då saknades en ekonomisk konsekvensanalys. En sådan behövs för att se vilken reglering mellan staten och huvudmännen som vore nödvändig för ett införande. SKL har initierat en dialog om dessa frågor med Socialdepartementet.

Teknik

Tar de tekniska lösningarna höjd för att i framtiden kunna integrera även läkemedel på rekvisition?

Ja, E-hälsomyndigheten tar höjd för detta. I den informationsstruktur (till exempel infomations- och begreppsmodell) som tas fram, görs i största möjliga mån plats för denna typ av informationsmängd.

(Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se)

Kommer E-hälsomyndigheten att tillgängliggöra test- och utbildningsmiljöer?

Från mars 2019 kommer E-hälsomyndigheten att löpande tillgängliggöra teknisk lösning till gemensam utvecklings- och testmiljö. Det innebär att systemleverantörer kan börja anslutningsarbetet mot nationella läkemedelslistan för de delar som utvecklats och tillgängliggjorts i den gemensamma miljön.

(Frågan besvarad av E-hälsomyndigheten, nationellalakemedelslistan@ehalsomyndigheten.se)

Informationsansvarig

  • Helena Palm
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot