Publicerad: 20 juni 2017

Uppföljningen av läkemedelsanvändning kan förbättras

Många nya och dyra läkemedel skrivs inte ut på recept, utan delas ut direkt till patienten i vården. Det är på många sätt en bra lösning, men det gör också att läkemedelsanvändningen blir svårare att följa upp. En rapport från SKL visar på möjligheter att förbättra uppföljningen.

I SKL:s rapport föreslås bland annat att gemensamma mål för uppföljning av läkemedelsanvändning formuleras och att en bättre informationsstruktur skapas för att bygga system och tjänster på.

Rapport uppföljning, dokumentation och informatik, individdata om rekvisitionsläkemedel, 2014 (PDF, nytt fönster)

Förslaget i korthet

I rapporten föreslås både långsiktiga och mer kortsiktiga åtgärder för att komma tillrätta med problemen. De viktigaste förslagen är:

  • Beskriv gemensamma mål för uppföljning av läkemedelsanvändning på flera års sikt. Skapa också en handlingsplan för att steg för steg gå mot dessa mål.
  • Skapa en gemensam informationsstruktur för läkemedelsområdet. Använd den för att förbättra IT-systemen och informationsöverföringen i vården.
  • Utarbeta gemensamma riktlinjer för landstingens uppföljningsarbete. Dela goda – och mindre goda – erfarenheter för att tillsammans komma ett steg längre med läkemedelsuppföljningen.

Arbetet med rapporten är en del av Nationella läkemedelsstrategin (punkt 6.4).

Nationell läkemedelsstrategi, handlingsplan 2014

Vad är rekvisitionsläkemedel?

Rekvisitionsläkemedel är sådana läkemedel som köps in av vårdgivaren och ges direkt till patienten. De är vanligast inom den vård som bedrivs på sjukhus. I primärvården förskrivs de flesta läkemedel på recept, och patienten hämtar ut dem på apoteket. Användning av rekvisitionsläkemedel blir dock allt vanligare även inom öppen vård, då i synnerhet inom den öppna specialiserade vården.

Även om det endast är några procent av den totala volymen läkemedel som är rekvisitionsläkemedel, motsvarar de uppåt 20 % av landstingens läkemedelskostnader. De flesta cancerläkemedel och flera kostsamma biologiska läkemedel är rekvisitionsläkemedel, liksom många nya, dyra läkemedel.

Nationell statistik om läkemedelsanvändning baseras i huvudsak på uppgifter i hälsodataregistret Läkemedelsregistret hos Socialstyrelsen, som endast omfattar information om samtliga (i Sverige) uthämtade receptförskrivna läkemedel. Så länge data om rekvisitionsläkemedlen saknas i Läkemedelsregistret, är registret inte ”heltäckande” med avseende på den totala läkemedelsanvändningen ur ett nationellt perspektiv.

I korthet innebär dagens situation alltså både att det är svårt att få en helhetsbild och att respektive delbild kan vara snedvriden.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot