Publicerad: 5 oktober 2018

Tidigare års resultat och sammanställningar

Sammanställningar från genomförda nationella patientenkäter.

Primärvårdsmätning 2014

Resultaten är stabila över åren och visar att patienterna generellt ger höga betyg när det gäller bemötande. Det bekräftar den senaste genomförda mätningen med Nationell Patientenkät inom primärvården 2014.

Det är fortsatt många som uppger att de inte fått information om sådant som sker efter själva besöket, eller blivit tillfrågad om relevant historik kopplat till sjukdom eller hälsoproblem. Något som kan ses som en förutsättning för delaktighet i sin egen vård.

Ta del av resultat på webbplatsen Nationell Patientenkät

En mellanårsmätning

Nationell Patientenkät genomförs nationellt gemensamt vartannat år inom primärvården. Under hösten 2014 valde 13 av 21 landsting och regioner att genomföra en så kallad mellanårsmätning. Syftet är få ett underlag för att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv. Det är även ett underlag för jämförelser, ledning och styrning samt som information till invånare och patienter.
Sammanlagt fick drygt 210 000 patienter, från 899 vårdcentraler, möjlighet att uttala sig om det läkarbesök de varit på under september månad. Närmare 110 000 personer, 51,4%, valde att svara på enkäten.

Deltagande landsting och regioner: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Västerbotten, Västernorrland, Västra Götaland, Östergötland.

Uppföljning av patientlagen

Den 1 januari i år trädde patientlagen i kraft. Målet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning och den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Nationell Patientenkät ger en möjlighet för landstingen och verksamheterna att följa upp i vilken mån patienterna upplever att den nya lagens intentioner uppfylls. Det ger även ett underlag för förbättringsarbete utifrån aktuella dimensioner kopplat till att stärka patientens ställning så som bemötande, delaktighet och information.

180 000 patienters erfarenheter från specialiserad vård, 2014

Patienterna är mest nöjda vid besök inom den öppna specialiserade sjukhusvården. Även patienter i psykiatrisk öppenvård ger högre omdömen kring sitt besök än vid tidigare mätningar.

Förtroendet och upplevelsen av gott bemötande ökar i majoriteten av landstingen inom den öppna specialiserade sjukhusvården. Detta från sedan höga nivåer. Det framgår av den tredje nationella patientenkäten som genomfördes i samtliga landsting och regioner under våren 2014. Mätningen genomfördes i den öppna och slutna specialiserade sjukhusvården, samt den psykiatriska öppen- och slutenvården.

Totalt valde närmare 180 000 patienter att delta i undersökningen. De har bland annat bedömt bemötandet, delaktigheten och informationen vid sin kontakt med vården.
Förtroende och bemötande värderas högt av patienterna. Däremot efterfrågas fortfarande förbättringar i information kring vårdförlopp och läkemedel, eller hur sjukdomen och behandlingen kan påverka det dagliga livet.

Generellt men genomgående uppger kvinnor i lägre utsträckning än män att de fått tillräcklig information av olika slag. De upplever sig även mindre trygga med samordningen av deras vård jämfört med männen.

Färre svar inom psykiatrin

Patienter inom psykiatrin är mindre benägna att besvara enkäten, vilket betyder lägre svarsfrekvens och mer osäkert resultat.

Resultatet för riket är stabilt jämfört med tidigare mätningar som genomfördes 2010 och 2012. Större förändringar syns däremot när materialet bryts ned till landstings-, sjukhus- eller kliniknivå.

Sammanfattande rapport från barn- och ungdomspsykiatrin 2013

Den nationella patientenkäten i barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) erbjuder en övergripande sammanställning av drygt 11 200 ungdomar och målsmäns upplevelser och uppfattningar om sin kontakt med den svenska barn- och ungdomspsykiatrin. Resultaten visar att det verkar finnas vissa skillnader i hur patienterna och målsmännen upplever och värderar vården inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Hösten 2013 genomfördes den andra mätningen med Nationell Patientenkät inom barn- och ungdomspsykiatrin. Den första mätningen gjordes år 2011. Undersökningarna har haft för avsikt att fånga patienters och målsmäns erfarenheter av kontakten med verksamheterna. Resultaten från undersökningen redovisas i en sammanfattande rapport från Sveriges Kommuner och Landsting.

Bemötta med hänsyn och respekt från personalen

Resultaten visar att en majoritet av respondenterna i samtliga landsting upplever att de har blivit bemötta med hänsyn och respekt av personalen inom BUP. Respondenterna uppvisar också ett relativt högt förtroende för behandlare, även om resultaten är något lägre än för andra vårdområden, såsom exempelvis primärvård och specialiserad somatisk öppenvård för barn. Resultatet ligger dock högre än resultatet för förtroende inom vuxenpsykiatrisk öppenvård. Båda grupperna visar på en hög grad av nöjdhet med den information och genomgång de har fått från behandlaren angående läkemedel och potentiella biverkningar.

Förbättringsområden som identifierats

Förbättringsområden som har identifierats handlar om bland annat om att det finns ett behov av ökad information inför första besöket, där samtliga landsting visar låga nivåer av upplevd kvalitet. Det är även av vikt att öka känslan av delaktighet i beslut som berör patientens vård och behandling.

Generellt sett så verkar det finnas vissa skillnader i hur patienterna och målsmännen upplever och värderar vården inom barn- och ungdomspsykiatrin. Resultaten visar bland annat att det finns variationer mellan hur patienter och målsmän upplever tillgänglighet till behandling samt möjlighet att få information och tala med behandlaren vid behov eller oro. Generellt sett så är patienterna i högre grad än målsmännen nöjda med detta. Patienterna uppger sig även vara mer nöjda med den upplevda nyttan med sin vård och behandling.

Rapport Barn- och ungdomspsykiatrin 2013

Fakta om mätningen

19 landsting/regioner deltog, och mätningen avser besök på deltagande enheter under oktober och november månad 2013. Region Halland och Landstinget Kronoberg deltog inte.

Drygt 11 200 ungdomar och målsmän tog möjligheten att besvara enkäten – ca 3700 ungdomar och 7500 målsmän.


Bemötandet gott inom primärvården, 2013

Patienter bedömer att de får ett gott bemötande inom primärvården. Fortfarande är det dock många som inte upplever att de fått information om sådant som kan hända efter besöket, till exempel kan det handla om biverkningar av läkemedel.

Det visar den tredje nationella patientenkäten inom primärvården som genomfördes under hösten 2013. Resultaten för riket har visat sig vara stabila över tid. Bemötandet ligger högt men fortfarande är det många som uppger att de inte fått information om sådant som sker efter själva besöket. Det handlar bland annat om att vara uppmärksam på eventuella varningssignaler och eventuella biverkningar av läkemedel men även i vilken utsträckning man har fått vara med och diskutera valet av remittering eller hänvisning för fortsatt vård.

Patienter nöjda med bemötandet

- Det är glädjande att patienterna är nöjda med bemötandet i primärvården. Informationen är också en viktig del för att kunna vara delaktig i sin egen vård och behandling. Därför är dessa resultat ett viktigt underlag för fortsatt diskussion inom landstingen tillsammans med utförarna, säger Åsa Himmelsköld, chef för sektionen för hälso- och sjukvård på SKL. Bemötandefrågorna är de som stabilt ligger högst när patienterna får ge omdöme kring sitt besök.

Förtroendet är stort och majoriteten av de svarande skulle rekommendera den aktuella mottagningen till andra. Män uppger i något högre utsträckning att de fått information om sitt tillstånd. Totalt sett är det ingen skillnad mellan män och kvinnor när det gäller upplevelsen av delaktighet i beslut om sin vård och behandling. Personer 65 år och äldre är generellt något mer nöjda än andra åldersgrupper. De anser bland annat i högre utsträckning att de har fått vara delaktiga i beslut om sin vård och behandling och att deras behov av sjukvård blivit tillgodosett.

Gott betyg till Barnsjukvården, 2013

Barnsjukvården får gott betyg av de föräldrar som besökte sjukhus med sina barn under våren 2013.

Det visar den andra undersökningen med Nationell patientenkät inom barnsjukvården. Totalt 20 000 föräldrar i samtliga landsting/regioner har svarat på hur de upplevde besöket eller vistelsen inom barnsjukvården. Resultatet från undersökningen visar stabilt goda resultat jämfört med den första undersökningen som genomfördes 2011.

Föräldrarna är överlag mycket nöjda och tycker att barnen blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. De flesta upplevde att de fick tillräcklig tid hos läkaren och att de fick svar som de förstod på sina frågor. Det stora flertalet upplever också att de skulle vilja rekommendera mottagningen eller avdelningen till andra.

Samtidigt uppger föräldrarna att de inte blivit uppmärksammade på eventuella biverkningar av sitt barns nya läkemedel. Detta tillsammans med möjligheter att påverka val av tidpunkt för vårdtillfället, och vilka varningssignaler på en försämring av hälsotillståndet som familjen/barnet ska vara observant på, är förbättringsområden som är gemensamma för samtliga undersökningsområden i mätningen.

Öppna svar från Nationell Patientenkät – Blekingesjukhuset, 2012

Forskare vid Lunds Universitet och Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap har genomfört en studie av avidentifierade öppna svar från undersökningen med Nationell Patientenkät inom den slutna vården på Blekingesjukhuset.

Målet med den framtagna rapporten är att stimulera till att patienternas öppna svar i de nationella patientenkäterna tas tillvara, analyseras och återförs till det lokala förbättringsarbetet samt att pröva och föreslå metodik för att underlätta analysen.

Patienter som besökt den specialiserade vården har tyckt till, 2012

Patienterna inom den specialiserade vården har ett fortsatt högt förtroende för vårdpersonalen och upplever att de bemöts med hänsyn och respekt. Dessutom upplevs väntetiden till operation och behandling som kortare jämfört med tidigare.

Det framgår av den stora nationella patientenkäten som genomfördes i samtliga landsting och regioner under våren 2012.

Patienterna upplever att väntetiden är kortare och fler tycker att den tid de fått vänta till sin operation eller behandling är acceptabel. Det kan vara en effekt av att fler och fler landsting når upp till vårdgarantin och de mål för väntetid till operation och behandling som finns i överenskommelsen om den så kallade kömiljarden.

Enkätsvaren visar på förbättringsmöjligheter bland annat när det gäller att göra individen mer delaktig i planeringen av vården. Även informationen om till exempel eventuella biverkningar av läkemedel eller varningssignaler att vara uppmärksam på gällande sjukdomen eller behandlingen kan enligt patienterna förbättras.

Närmare 150 000 patienter inom den specialiserade sjukhusvården och drygt 25 000 patienter inom den psykiatriska vuxenvården har besvarat enkäten. Mest nöjda patienter finns inom den öppna specialistsjukvården (kroppssjukvård) och minst nöjda finns inom den slutna psykiatriska vården. Generellt sett är äldre personer mer nöjda än yngre. Män är något mer nöjda än kvinnor. Inom den slutna psykiatrivården är skillnaderna extra tydliga, med genomgående högre andel nöjda män jämfört med kvinnor.

Skillnaderna i resultaten mellan landstingen är små om man ser till de åtta indikatorer som lyfts fram. Det finns dock större skillnader om man tittar på lägre nivåer, som på sjukhus- eller kliniknivå. Flera landsting har förbättrat sina resultat sedan den förra mätningen, som genomfördes 2010.

Nya resultat för primärvården i 14 landsting/regioner, 2012

Under hösten 2012 genomförde 14 av 21 landsting/regioner en så kallad mellanårsmätning i primärvården inom ramen för Nationell patientenkät.

Sammanlagt fick närmare 216 500 personer i de 14 landstingen möjlighet att uttala sig om det läkarbesök de varit på under september månad. 52,2 %, drygt 111 000 patienter, valde att svara på enkäten.

Undersökningen ger en bild av patienternas upplevelse av sitt läkarbesök vid vårdcentral/motsvarande. De har fått bedöma och gradera sin upplevelse av bland annat bemötande, delaktighet och information. Resultaten är i första hand ett underlag för patientfokuserat förbättringsarbete.

Patienter anger i hög grad att de blivit bemötta med respekt och att läkaren har lyssnat på vad de haft att säga. Däremot upplever patienterna i lägre utsträckning att läkaren informerat om biverkningar på läkemedel och om ett besök inte börjat i tid får man sällan information om förseningen.

De 14 landstingens/regionernas sammanräknade resultat kan inte jämföras med de nationellt gemensamma resultaten från föregående år, då 7 landsting inte ingår i undersökningen.

Deltagande landsting/regioner: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västra Götaland, Östergötland.

Stort förtroende för personal på akuterna, 2012

Patienters förtroende för de läkare och sjuksköterskor som de har de mött på landets akutmottagningar är stort och majoriteten anser att de fått ett gott bemötande. Det framgår av en nationell patientenkät om akutmottagningarna.

Enkäten har besvarats av närmare 24 000 patienter som besökte någon av akutmottagningarna i oktober 2012.

Enkäten visar även bland annat att patienterna tycker att det är rent i lokalerna på akutmottagningarna. Men informationen kan bli bättre. Bland annat önskar patienterna mer information om eventuella varningssignaler som de ska vara uppmärksamma på när det gäller sjukdom eller behandling. Många vill också ha mer löpande information om ungefärlig väntetid för att få träffa en läkare och i vilken ordning patienterna tas omhand.

I undersökningen uppger två tredjedelar att de hade tillbringat mindre än fyra timmar på akutmottagningen. Fjorton procent uppgav att de var på akuten sex timmar eller mer. Ju kortare tid patienten hade vistats på mottagningen desto nöjdare var man som helhet.

Drygt 54 000 slumpvis utvalda patienter i samtliga landsting/regioner fick enkäten, som besvarades av närmare 24 000 personer som besökt en akutmottagning i landet under oktober månad förra året. Svarsfrekvensen, 46,3 procent, är något lägre än vid föregående mätning, som gjordes 2010. Landstinget Blekinge deltog i mätningen men på grund av ett felaktigt urval redovisas inte de resultaten.

Gott betyg till barnsjukvården, 2011

24 000 föräldrar från 20 landsting/regioner har svarat på hur de upplevde besöket eller vistelsen inom barnsjukvården. Överlag är föräldrarna mycket nöjda.

En majoritet (91 procent) av de svarande inom öppenvården uppger att de fick komma på sitt besök inom 3 månader (vårdgarantins tidsgräns) efter beslut om vård och 3 av 4 tyckte att deras barn fick komma inom rimlig tid.

Mindre nöjda var föräldrarna med möjligheten till sysselsättning för barnen i väntrummen samt bristen på förberedelser inför besöket.

Resultaten från enkäten inom slutenvården visar att föräldrarna var mycket nöjd med att de fick stanna över natten hos barnet i den utsträckning de ville. I riket var det 96 procent som svarade att de fick stanna över natten när de ville. Dock fanns det synpunkter på bekvämligheten och tillgång till måltider.

Nationell Patientenkät har tidigare genomförts inom vuxenvården. Förbättringsområden som är gemensamma är möjligheter att påverka val av tidpunkt för vårdtillfället, information om läkemedelsbiverkningar samt vilka varningssignaler på en försämring av hälsotillståndet som familjen/barnet ska vara observant på.

Svarsfrekvensen, cirka 50 procent, gör dock att man inte kan dra några alltför långtgående slutsatser generellt, men bilden som drygt 24 000 svarande har tecknat visar en riktning för det som upplevs bra och var bristerna finns.

Enkäterna innehåller även möjlighet för föräldrarna att med egna ord beskriva sina och sitt barns upplevelser.

Nya resultat från patientenkät i primärvården, 2011

Patienterna i primärvården upplever att de blir lyssnade till och får information och svar på sina frågor på ett tillfredställande sätt. Men det finns skillnader över landet och mellan vårdcentraler.

Det framgår av den stora nationella patientenkät som regelbundet följer hur patienterna uppfattar den vård och det bemötande som de får inom primärvården.

Drygt 130 000 personer som i september 2011 gjorde ett läkarbesök på en vårdcentral eller motsvarande har besvarat enkäten om hur de upplevde besöket. Liksom vid tidigare undersökningar är patienterna generellt sett mycket nöjda med bemötandet. De har högt förtroende för läkaren och skulle i hög utsträckning rekommendera den mottagning som de besökte.

De områden som i tidigare mätningar visat sig vara förbättringsområden återkommer. Det handlar bland annat om möjligheten att påverka när besöket ska ske, information om besöket inte börjar i tid samt information om läkemedelsbiverkningar och vilka signaler på ett försämrat tillstånd man ska vara uppmärksam på.

Flera landsting, t.ex. Uppsala, Kronoberg, Västernorrland och Jämtland har förbättrat sina resultat jämfört med tidigare mätningar. Genomsnittet för riket har dock inte förbättrats nämnvärt. Det kan bero på att resultaten för de stora regionerna har försämrats något.

Barn- och ungdomspsykiatrin, 2011

För första gången har vi fått en bred bild av hur föräldrar och unga upplever barn- och ungdomspsykiatrin och dess mottagningar. Undersökningen genomfördes i 16 landsting/regioner under hösten 2011. Landstinget Kronoberg, Halland, Kalmar, Norrbotten och Västerbotten deltog inte.

Under hösten 2011 genomfördes mätning med Nationell Patientenkät inom barn- och ungdomspsykiatrin. Undersökningen har haft för avsikt att fånga patienter och målsmäns/vårdnadshavares erfarenheter av kontakten med verksamheten. Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med undersökningsföretaget Institutet för kvalitetsindikatorer skrivit en sammanfattande rapport för att återge och beskriva de erfarenheter och synpunkter som patienter och målsmän har delat med sig av för att bidra till verksamhetens förbättrings- och utvecklingsarbete.

Resultaten visar att både målsmän och patienterna själva (13 år och äldre) i hög utsträckning anser att de blir bemötta med hänsyn och respekt i mötet med barn- och ungdomspsykiatrins mottagningar. De upplever även att de har möjlighet att tala med behandlaren när det finns oro eller ängslan över sitt barns/sina egna problem eller behandling.

Majoriteten av både barn och föräldrar uppger också att de fått information om varför de föreskrivna läkemedlen ska tas. Förbättringsområden finns bland annat när det gäller samarbetet mellan mottagningen och kommunen, så som skola, barnomsorg och socialtjänst. Även information inför första besöket om vad som kommer att ske och hur är något som kan förbättras enligt respondenterna.

Resultat för akutmottagningar, 2010

För första gången har synpunkter från patienter på akutmottagningar i Sverige samlats in. Närmare 15 000 patienter har besvarat enkäten. De har berättat om sina erfarenheter och bedömt bland annat bemötande, förtroende, delaktighet och information.

Generellt upplevde patienterna ett gott bemötande och ett förtroende för både läkare och sjuksköterskor.

En stor majoritet efterlyste löpande information om ungefärlig tid för att få träffa en läkare. De tyckte också att det var svårt att få veta i vilken ordning patienterna tas omhand.

Väntetiderna på akutmottagningar har diskuterats mycket. I denna undersökning uppgav 68 procent att de hade tillbringat mindre än 4 timmar på akutmottagningen, 17 procent mellan 4 och 6 timmar och 15 procent var på akuten 6 timmar eller mer.

En del av vistelsetiden på akutmottagningen innehåller till exempel blodtrycksmätning, röntgen eller andra undersökningar. Hur stor del av tiden som är enbart ”väntande” framgår inte av enkäten.

Andra förbättringsområden som kan utläsas var önskemål om ett större engagemang kring behovet av smärtlindring, information om eventuella biverkningar av insatta läkemedel samt varningssignaler att vara uppmärksam på angående sin sjukdom eller fortsatta behandling.

De mindre landstingen visar generellt ett något bättre resultat, men skillnaderna är små och kräver en fördjupad analys.

Närmare 30 000 slumpvis utvalda patienter i 17 landsting/regioner har tillfrågats i denna första nationella patientenkät på akutmottagningar. Enkäten ställdes till patienter som besökt en akutmottagning under oktober månad 2010. Svarsfrekvensen var 54 procent. En analys av bortfallet och svarsfrekvenserna är en viktig del av uppföljningsarbetet.

Följande landsting har inte deltagit i mätningen; Kronoberg, Norrbotten, Stockholm och Västerbotten.

Resultat från primärvårdsmätning, 2010

135 000 patienter från cirka 800 vårdcentraler har bedömt sina erfarenheter från sitt senaste besök. Resultatet ger ett gott betyg åt sjuksköterskor. Patienterna tycker att de får bra information och att det är lätt att få träffa den sjuksköterska man önskar.

Nationell patientenkät inom primärvården genomfördes för första gången hösten 2009 och har nu upprepats i 16 landsting. Denna gång omfattar enkäten för första gången både sjuksköterske- och läkarbesök. Resultatet visar att sjuksköterskorna får bättre omdöme än läkarna på många av frågorna.

Precis som vid förra enkäten så är patienterna mycket nöjda med bemötandet och man har också högt förtroende både för läkare och sjuksköterskor. Men frågor till patienten om tidigare hälsotillstånd, information om ev. väntetider, läkemedelsbiverkningar samt vilka signaler på ett försämrat tillstånd man ska vara uppmärksam på, är områden där patienterna önskar förbättring. Områden som även framkom i föregående mätning.

För första gången kan de deltagande landstingen nu jämföra resultaten för två mätningar vad gäller läkarbesök vilket skapar förutsättningar för landstingen att koppla resultaten till pågående förbättringsåtgärder.

Svarsfrekvensen vid denna mätning var 58 procent för riket med en variation mellan 45 procent i Landstinget Västernorrland till 61 procent i Landstinget i Kalmar län.

Enkäten genomförs normalt vartannat år inom primärvården. Att denna mätning kommit till stånd i majoriteten av landstingen beror framförallt på att det sedan förra mätningen tillkommit en rad nya vårdcentraler, till följd av införandet av vårdval, som inte fanns vid 2009 års mätning.

Mätningen baseras på besök som genomfördes under september månad 2010.

Följande landsting deltog inte i 2010 års mätning; Uppsala, Gotland, Örebro, Jämtland samt Norrbotten.

Stockholm har mätt med en liknande enkät och kan till stora delar jämföras mot riket och övriga landsting/regioner. Det har dock endast ingått läkarbesök i Stockholms undersökning. Stockholms läns landsting går med i det nationella samarbetet fullt ut från och med 2011.

Specialiserade sjukhusvården, 2010

Närmare 125 000 patienter som besökt eller varit inlagda inom den specialiserade sjukhusvården har besvarat en enkät om sitt senaste vårdtillfälle. Patienterna upplever att de får ett gott bemötande och en majoritet skulle rekommendera den enhet som man besökt.

Generellt är patienterna nöjda med vården som getts vid tillfället för enkäten. Däremot finns det ett behov av en ökad helhetssyn. Det framkommer i frågeställningarna kring om behandlaren uppmärksammat kopplingen till tidigare sjukdomar och hälsotillstånd och hur man upplevt informationen kring vad man kan förvänta sig i det fortsatta sjukdomsförloppet. Möjligheter att påverka dag, tidpunkt och om man kan välja annan vårdgivare är också sådant som kan bli bättre.

Enkäten har gått ut till 200 000 slumpvis utvalda patienter i 19 landsting/regioner.

Stockholms läns landsting ingår inte i Nationell Patientenkät, men genomför jämförbara mätningar med i princip samma enkätfrågor. Norrbotten kommer att delta i arbetet med Nationell Patientenkät från och med 2011.

Allmän psykiatri, 2010

Under våren/sommaren 2010 har en enkät skickats till 47 000 slumpvis utvalda vuxna patienter som besökt eller varit inlagda inom den allmänna psykiatrin i 19 landsting/regioner. Patienterna fick möjlighet att berätta om sina erfarenheter och bedöma bland annat bemötande, förtroende, delaktighet och information.

Samtidigt har ett första steg tagits och för första gången har ett mycket stort antal patienter inom psykiatrin besvarat en gemensam och rikstäckande enkät och gett synpunkter som kommer att vara en viktig källa för det regionala och lokala utvecklings- och förbättringsarbetet.

Stockholms läns landsting ingår inte i Nationell Patientenkät, men genomför jämförbara mätningar med i princip samma enkätfrågor. Norrbotten kommer att delta i arbetet med Nationell Patientenkät från och med 2011.

Informationsansvarig

  • Martin Midböe
    Projektledare







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot